Inga produkter i varukorgen.
Så kan kommunalt restmaterial gå från avfall till resurs
Klimat Varje år uppstår stora mängder biomassa i form av gräs, vass, halm och tång – resurser som ofta går till spillo. En ny handlingsplan visar hur kommuner kan ta tillvara på detta material på ett mer klimatsmart och cirkulärt sätt.
Foto: Adobe Stock
Inom ramen för det dansk-svenska samarbetet Power Bio har en ny handlingsplan tagits fram för hur kommuner på båda sidor av Öresund kan ta tillvara på restmaterial som annars ofta ses som avfall. Planen fokuserar på fyra typer av biomassa – gräs, vass, halm och ilandspolat material som ålgräs och tång – och visar hur dessa resurser kan utnyttjas i den gröna omställningen.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Bakgrunden är att stora mängder biomassa varje år uppstår vid skötsel av kommunal mark, på stränder och i jordbruket, men att materialet ofta lämnas att ruttna, deponeras eller förbränns. Det är både kostsamt och negativt för klimatet. Power Bio vill i stället se att biomassan används till biogas, biokol, kompost eller som råvara för högvärdiga produkter som bygg- och isolermaterial.
För varje biomassatyp redovisar handlingsplanen konkreta åtgärder som kommuner kan införa. När det gäller gräs, som slås längs vägkanter, i parker och naturområden, föreslås att det samlas in i stället för att lämnas kvar på marken. Detta minskar metanutsläpp vid nedbrytning och gynnar ängsflora genom att näringsämnen avlägsnas. Gräset kan sedan användas till biogas, biokol eller kompost – eller spridas i nya naturområden för att etablera fler växtarter.
Vass, som ökar i takt med att våtmarker återställs, bör skördas selektivt för att undvika att stora vassfält slår ut annan vegetation. Skördad vass kan användas till biogas eller som takmaterial. En del kan torkas och användas av lokala takläggare, medan övrigt material förbehandlas och skickas till biogasanläggningar.
När det gäller ilandspolat material – som ålgräs, tång och brunalger – föreslås att kommunerna samlar in det med respekt för den biologiska mångfalden. Materialet, som ofta betraktas som avfall under badsäsongen, kan istället mellanlagras, komposteras eller användas till kustskydd. Rent ålgräs kan även torkas och pressas till balar som råvara i isoleringsmaterial. Utmaningar som hög sandhalt och förekomst av kadmium kräver dock särskild hantering och godkännanden.
Halm, som i dag till stor del förbränns, lyfts fram som en viktig lokal resurs för framtidens biogasanläggningar. Kommuner uppmanas delta i planeringen av nya anläggningar, särskilt på platser med god tillgång till halm. Genom bioraffinering kan halmens innehåll av cellulosa, lignin och vax först användas i tillverkning av biokompositer, innan restmaterialet går till biogasproduktion. Det skapar en kaskad användning med både ekonomiska och klimatmässiga vinster, enligt Power Bio.
Handlingsplanen är tänkt att integreras i kommunala klimat- och miljöplaner och innehåller även en digital erfarenhetsbank med exempel från tidigare försök och tester. Projektet har ett starkt fokus på praktisk genomförbarhet, där kommunerna enligt Power Bio spelar en nyckelroll – både som markägare och som upphandlare av tjänster kopplade till skötsel och avsättning av biomassa.
