Inga produkter i varukorgen.
Så använder Växjö AI för att spåra utsläpp
Teknik
Med hjälp av AI analyserar Växjö kommun sina fakturor för att följa sina konsumtionsbaserade utsläpp. Projektet har just tagit klivet från ut från testmiljö och används nu skarpt.
– Möjligheterna är stora, säger Malena Heinrup, hållbarhetsstrateg på Växjö kommun.
Malena Heinrup. Foto: Privat/ Adobe Stock.
Växjö kommun använder ai för att analysera kommunens fakturor. Med hjälp av detta kan man nu följa de konsumtionsbaserade utsläppen – i detalj och nära på i realtid.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Arbetet började för drygt två år sedan i ett utvecklingsprojekt tillsammans med företaget Measure & Change och Linnéuniversitetet. Växjös bidrag var bland annat att dela med sig av sina e-fakturor som träningsdata och att delta i utvecklingen av verktygets gränssnitt.
– Vi har aldrig tidigare gjort en klimat- eller miljöspendanalys i kommunen. Samtidigt vet vi att de konsumtionsbaserade utsläppen ofta är betydligt större än de utsläpp vi traditionellt mäter, som från fordon, el och uppvärmning, säger Malena Heinrup, hållbarhetsstrateg på Växjö kommun.
Grunden i verktyget är att varje fakturarad kopplats till emissionsfaktorer från Upphandlingsmyndigheten. För att komma dit krävdes ett omfattande manuellt arbete i början, där fakturor kategoriserades efter vad som faktiskt köpts in – allt från livsmedel och arbetskläder till IT-utrustning. Med tiden har AI:n tränats upp och kan i dag automatiskt kategorisera omkring 90 procent av fakturorna korrekt.
En viktig skillnad mot traditionella klimatberäkningar är att siffrorna uppdateras kontinuerligt. Kommunen kan varje vecka se hur utsläppen utvecklas och bryta ner dem på allt från förvaltningsnivå till enskilda skolor eller produktkategorier.
– Det här är ett väldigt kommunikativt verktyg. Vi kan visa förvaltningar och politiker hur utsläppen faktiskt ser ut och peka på var det finns störst potential att minska dem. Till exempel genom längre livslängd på IT-produkter eller ökat återbruk, säger Malena Heinrup.
Projektet har också gett oväntade bieffekter. När AI:n inte kan tolka vissa fakturor blir det tydligt var underlagen brister, vilket ger bättre kontroll och skapar incitament att ställa högre krav på leverantörernas fakturaspecifikationer.
Nu står Växjö inför nästa steg: att använda resultaten i praktiken. Kommunen har fått ett politiskt uppdrag att ta fram strategier för att minska förvaltningarnas konsumtionsbaserade utsläpp, och verktyget ses som en nyckel för att lyckas.
På sikt finns även ambitionen att göra delar av klimatdatan publik, så att invånare kan följa hur kommunens utsläpp utvecklas.
– Det här är ett nytt sätt att tänka, och vi är fortfarande i en läroprocess. Men möjligheterna är stora, och jag tror att fler kommuner kommer att arbeta så här framöver, säger Malena Heinrup.
