Från 2026 inför Gold Standard nya krav för hur klimatkompensationsprojekt ska utformas, beräknas och verifieras. För företag och organisationer som köper klimatkrediter innebär förändringarna inte att klimatkompensation försvinner – men att villkoren förändras på flera avgörande sätt.
Skärpta regler för klimatkompensation – det här behöver köpare veta
Hållbarhetsredovisning Från 2026 skärps kraven för klimatkompensation kraftigt. Gold Standards nya Paris-anpassade regler kan innebära färre tillgängliga krediter, förändrade leveranser och högre krav på köpare. För företag som använder klimatkompensation i sin klimatstrategi blir det viktigare att förstå vad som faktiskt förändras – och hur det påverkar avtal, risk och trovärdighet. Här är huvuddragen i förändringarna.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Klimatkrediterna väntas bli färre, kraven på verifierbar klimatnytta skärps och kopplingen till nationell klimatpolitik stärks. Det blir effekten när klimatkompensationsprojekt ska utformas, beräknas och verifieras.
På kort sikt kan det påverka tillgång, pris och leveranssäkerhet. På längre sikt är syftet att minska risken för att krediter ifrågasätts av myndigheter, investerare eller i samband med granskning av företags klimatpåståenden.
För köpare innebär det att due diligence, avtalsutformning och förståelse för hur projekten fungerar blir viktigare. Här är de viktigaste förändringarna – och vad de betyder i praktiken.
Klimatkrediter ska spegla nationella klimatmål
En grundläggande förändring är att projekten nu måste ta hänsyn till värdländernas nationella klimatåtaganden (NDC:er) inom ramen för Parisavtalet. Klimatkrediter får inte genereras för utsläppsminskningar som redan krävs enligt lag eller befintlig politik.
För köpare av klimatkompensation innebär det att krediterna i högre grad ska motsvara utsläppsminskningar som verkligen ligger utanför det som ändå skulle ha skett. Samtidigt kan vissa projekt – särskilt i länder med skärpt klimatpolitik – ge färre eller inga krediter framöver.
Färre krediter per projekt
Baslinjerna sänks genom obligatoriska justeringsfaktorer, bland annat den så kallade Downward Adjustment Factor. Samtidigt breddas kraven på hur läckage och osäkerheter ska räknas.
För köpare betyder det att många projekt kommer att utfärda färre krediter än tidigare, även om den faktiska verksamheten inte förändras. Det kan påverka prisnivåer och leveranstider, särskilt i portföljer med långsiktiga avtal.
Skärpta krav på additionalitet
Projekt måste tydligare visa att intäkter från klimatkrediter varit en avgörande förutsättning för investeringen – och att behovet av klimatfinansiering kvarstår även vid förnyade krediteringsperioder.
Här väntas köpare få en ökad säkerhet för att krediterna inte kommer från projekt som ändå hade genomförts, men också att vissa befintliga projekt kan falla bort eller behöva omprövas.
Övergångsperiod – men med osäkerhet
Befintliga projekt får i vissa fall fortsätta enligt äldre metodik under en övergångsperiod. Samtidigt gäller att alla krediter med utsläppsår från 2026 måste uppfylla de nya kraven, vilket kan innebära omprövning mitt i en pågående krediteringsperiod.
Det finns här en ökad risk för justeringar av kreditvolymer i redan tecknade avtal. Köpare kan behöva se över avtalsvillkor kring leverans, flexibilitet och hantering av regeländringar.
Starkare koppling till framtida regelverk
Gold Standard framhåller att de nya kraven ska möta förväntningar från initiativ som CORSIA, ICVCM och företags nettonoll-ramverk.
För köpare innebär det att krediter som certifieras enligt de nya reglerna ligger närmare framtida regelverk och granskningar. Det kan minska risken för att klimatkompensation ifrågasätts i efterhand – men till priset av ökad komplexitet här och nu.
Checklista – saker att se över när du köper klimatkompensation
- Krediternas utsläppsår. Säkerställ om krediterna är utfärdade före eller efter 1 januari 2026. Från 2026 gäller nya Paris-anpassade krav.
- Projektens metodik. Kontrollera om projekten använder Paris-anpassad metodik enligt Gold Standard – eller om de befinner sig i en övergångsfas.
- Risk för minskade volymer. Be om uppdaterad information om hur nya baslinjer, justeringsfaktorer och läckagekrav påverkar framtida kreditvolymer.
- Avtalsvillkor och flexibilitet. Gå igenom avtal för att se hur regeländringar, omprövningar och reducerade leveranser hanteras.
- Koppling till nationella klimatmål. Undersök hur projekten tar hänsyn till värdländernas klimatpolitik och nationella åtaganden inom ramen för Parisavtalet.
- Additionalitet över tid. Efterfråga dokumentation som visar att klimatfinansiering fortsatt är avgörande – även i senare krediteringsperioder.
- Pris och leveranstid. Räkna med att färre krediter och ökad administration kan påverka både prisbild och tidpunkt för leverans.
- Spårbarhet och transparens. Säkerställ att projekten kan visa hur beräkningar, justeringar och verifieringar genomförs enligt de nya kraven.
- Kommunikation och klimatpåståenden. Se över hur klimatkompensation beskrivs externt. Skärpta krav ökar behovet av tydlig och korrekt kommunikation.
- Portföljstrategi. Överväg om det finns skäl att sprida risk genom flera projekt, tekniker eller certifieringar.


