Så har Lindex minskat sina utsläpp – sticker ut i textilrapport

Klimat I en ny rapport om mode – och textilbranschens klimatutsläpp sticker Lindex ut som ett positivt exempel. Klädkedjans hållbarhetschef Anna-Karin Dahlberg berättar för Miljö & Utveckling om hur de arbetar – och om utmaningar i klimatomställningen.

Så har Lindex minskat sina utsläpp – sticker ut i textilrapport
Anna-Karin Dahlberg, hållbarhetschef, Lindex.

Nyckeln är att inte bara arbeta med hållbarhet, utan att arbeta hållbart. Det menar Anna-Karin Dahlberg, hållbarhetschef på Lindex.

De är ett av de 4o nordiska mode – och textilföretag som står bakom den senaste Stica-rapporten som kartlägger textilbranschens utsläpp i hela värdekedjan. Där sticker de ut som ett positivt exempel, med 22 procents utsläppsminskningar mellan 2017–2021.

– Det jag menar med att arbeta hållbart är att vi måste ställa om i allt vi gör. Inte bara i leverantörskedjan, utan även i de beslut vi tar kopplade till vår affär. Särskilt i samband med att vi nu har tydligt uppställda mål med att minska utsläppen med 50 procent senast 2030, säger Anna-Karin Dahlberg.

FAKTA

Stica

  • Stica står för Swedish Textile Initiative for Climate Action och är ett miljöinitiativ där svenska modeaktörer tillsammans agerar för att skapa förutsättningar för att minska klimatpåverkan som är relaterad till textilier.
  • Stica lanserades i februari av H&M, Kappahl och Peak Performance i samarbete med Sustainable Fashion Academy. Syftet är att stödja den svenska mode- och textilindustrin i arbetet med att minska sin klimatpåverkan.
  • Ett 20-tal företag anslöt sig direkt och nu medverkar över 40 företag i initiativet, däribland Acne, Cellbes, Didriksons, Eton, Filippa K, Fjällräven, Lindex, Lundhags, MQ, Nelly, Nudie, Stadium och Volvo.
  • Visionen är att Sveriges mode- och textilindustri ska vara klimatpositiv i god tid före år 2050.

Källa: Svensk handel

Vad är det viktigaste ni gör?

– Vi har minskat utsläppen genom att köpa förnybar energi till Lindex egen verksamhet, köpa biobränsle till alla sjöfrakter samt en stor ökning av mer hållbara material. Men det handlar om många olika delar. En del handlar också om att optimera vår affär och bryta loss produkter från tillväxten.

Vad innebär det?

– Modeindustrin tillverkar typiskt ett överskott av plagg och många säljs på rea eller till nedsatt pris. Om vi kan undvika det och sälja fler plagg till fullpris och därmed tillverka färre plagg och ändå tjäna samma peng har vi gjort en vinst för både klimatet och våra kunder.

Så det handlar om att sälja dyrare produkter?

– Det är en del. Men framför allt handlar det om att ha ännu närmre dialog med våra kunder för att förstå deras behov och minska på slöseriet, säger Anna-Karin Dahlberg.

Samtidigt som Lindex sticker ut som ett positivt exempel i Stica-rapporten, har coronapandemin enligt rapporten varit den främsta orsaken till utsläppsminskningarna. Detta genom ett ändrat kundbeteende och en minskning i antalet inköpta varor.

Trots det har Lindex enligt Anna-Karin Dahlberg rapporterat sin högsta försäljning någonsin.

– Det innebär att vi har börjat frikoppla lönsamhet från utsläpp, säger hon.

Vad kan man ta med sig för lärdomar från coronapandemin?

– Framför allt att det går att ställa om väldigt snabbt, vilket vi måste göra även i klimatomställningen.

Efterlyser globalt ledarskap

Enligt rapporten från Stica sker 95 procent av mode – och textilföretagens genomsnittliga utsläpp utanför den egna verksamheten och majoriteten i produktionsfasen. För att kunna ta sitt ansvar i hela värdekedjan efterfrågar företagen ett bättre globalt ledarskap och internationellt samarbete.

– Det är jätteviktigt. Vi vill att hela leverantörskedjan ska vara ren med förnybar energi. Men då behöver vi hjälp på vägen. Vi alla måste stå som en enad front och samarbeta för att lyckas. Och framför allt behöver vi en politik som driver omställningen både på nationell och internationell nivå, säger Anna-Karin Dahlberg och fortsätter:

– Om vi till exempel vill att våra leverantörer ska använda sig av vindkraft och solenergi, behöver det också finnas tillgång till det i landet som varorna tillverkas. Då kan exempelvis ekonomiska incitament hjälpa. Sedan skiljer sig utmaningarna åt mellan olika länder, om tillverkningen sker i Bangladesh eller i Kina till exempel.

EU:s textilstrategi kan bidra

Vidare lyfter Anna-Karin Dahlberg att hon har stora förhoppningar på EU:s strategi för hållbara och cirkulära textiler, som kommissionen presenterade i slutet av mars.

– När man läser den tänker man verkligen att wow, nu börjar klimatomställningen på riktigt, säger hon.

I strategin föreslår EU-kommissionen åtgärder som att fastställa designkrav för textiler så att de håller längre och blir lättare att laga och återvinna, att stoppa överproduktion och att införa enhetliga EU-regler om utökat producentansvar och ekonomiska incitament för att göra produkterna mer hållbara. Strategin ska nu förhandlas, för att så småningom klubbas i Europaparlamentet.

Samtidigt finns det en oro i Anna-Karin Dahlberg som gnager.

– För vår del har vi ingenting emot strängare krav. Det som oroar är att det bara kommer att leda till mer administrativt arbete, och inte göra någon riktig skillnad.

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.