Mindre matsvinn och lägre klimatpåverkan med nytt måltidssystem

Mycket matsvinn men patienter blev ändå utan mat

Ett problem med det gamla systemet var att det blev väldigt mycket svinn. När avdelningarna gjorde sina matbeställningar på morgonen tog de ofta i lite i överkant för att säkerställa att ingen skulle bli utan mat.

Eftersom maten serverades på fasta tider hände det att patienter blev utan mat om de just då var borta för en behandling eller undersökning. Och mycket mat hamnade i soptunnan.

Fasta menyer och hållbara portioner

Med det nya systemet tillagas maten enligt fasta menyer. Maten kyls ned, portioneras på porslinstallrikar, förpackas med livsmedelsgas och förvaras sedan ute på avdelningarna. Hållbarheten för den färdiga portionen är 14 dagar.

När patienterna vill äta kan de välja fritt från menyn och personalen värmer då upp tallriken med önskad mat.

Minskat matsvinn

Det nya systemet har inneburit en enorm skillnad när det gäller matsvinn. Mängden mat som slängs har minskat från 164 gram per serverad portion till 21 gram.

Dessutom är patienterna mer nöjda med den mat de får. Enligt sjukhusets egna mätningar har matnöjdheten ökat från 4,08 till 4,36 på en femgradig skala. Och enligt den senaste NPE-mätningen har resultaten för hur nöjda patienterna är med måltiderna ökat från 64,76 procent före förändringen till 86,35 procent idag.

– Det känns starkt att få den verifieringen att patienterna också uppskattar den här förändringen, säger Niklas Tranemyr.

Bidrar till tillfrisknandet

Att patienterna äter och uppskattar maten är viktigt, inte bara för deras välmående utan också för den medicinska behandlingen. Om patienten äter bra leder det till en snabbare återhämtning och tillfrisknande.

– Hos oss finns det ett tydligt ställningstagande från ledningen att måltiderna är en viktig del av den medicinska behandlingen. Om patientens näringsbehov inte tillgodoses blir också resultaten av behandlingen sämre, säger Niklas Tranemyr, måltidschef på Region Sörmland.

Köper lokalproducerat

Satsningen på fleximatsystemet är dessutom ett viktigt led i sjukhusets arbete med att minska sin klimatpåverkan. Förutom insatserna för att minska matsvinnet har sjukhuset även jobbat med sina inköp och leveranser av råvarorna till maten.

Ekologiska och lokalodlade råvaror har förstås hög prio, men de se även till att planera en säsongsbetonad meny. Tomater på vintern går exempelvis bort.

Genom ett samarbete med Sörmlands naturbruk inom Region Sörmland har det nu blivit ännu enklare att köpa lokalproducerat kött.

– Det är mat som produceras fem mil från oss, så mer lokalt än så kan det knappast bli.

Mer klimatsmarta alternativ

Den stora utmaningen framöver är att styra om till ännu mer klimatsmarta alternativ. Niklas Tranemyr berättar att de har ett långsiktigt mål om att få ned sin klimatpåverkan under 1 koldioxidekvivalent per kilo mat. Idag är den siffran 1,4.

– Det handlar om att jobba ännu mer med att välja rätt råvaror, bygga om rätterna och ta fram attraktiva menyer med klimatsmart mat, säger han.

Att få fler att välja vegetariska alternativ med lägre klimatpåverkan kan vara en utmaning. En lösning som gett stor effekt är sättet att presentera rätterna. Istället för att skriva ”vegetarisk kålpudding” i menyn använder de numera symboler för exempelvis kött, fisk och grönsaker. Detta har fått fler att välja de vegetariska alternativen.

– Vi har en kålpudding med lingonsylt som är gjord på sojafärs som numera är extremt populär. Samma sak med vår lasagne med fetaost. Tidigare var det väldigt låg åtgång på de vegetariska alternativen, berättar Niklas Tranemyr.

Menyn blir en ögonöppnare

Vilken mat som är bäst ur klimatsynpunkt är dock inte alltid lätt att veta. I sjukhusets restauranger äter både personal och besökare och även här har de hittat metoder för att knuffa matgästerna i rätt riktning. Alla måltider är numera betygsatta på en fyragradig skala utifrån sin klimatpåverkan.

– Quorn och ris har exempelvis hög klimatpåverkan. Det blir verkligen en ögonöppnare för gästerna och hjälper dem att göra ett medvetet val, berättar Niklas Tranemyr.

Alla är med på banan

Niklas Tranemyr konstaterar det nya fleximatsystemet och satsningen på att hitta mer hållbara alternativ också har inneburit stora förändringar i sättet att arbeta. Samtidigt har det hela tiden funnits ett stort stöd och engagemang från både ledning, chefer och medarbetare.

– Att känna det drivet, att alla är med på banan och vill vara med och göra förändringen har varit superkul. Hela det här jobbet innebär en enorm ansträngning och att känna det engagemanget ger en extra push att fortsätta framåt.

Har fått spridning

Konceptet har nu fått spridning. I höstas infördes fleximat på Kullbergska sjukhuset i Katrineholm och under det här året kommer även Mälarsjukhuset i Eskilstuna att gå över till fleximat.

Artikeln är tidigare publicerad i nyhetstjänsten Kvalitetsvård.