Så blir verksamheten mer cirkulär

Vilka är de enklaste sätten att få till cirkulära materialflöden?

– Börjar där det finns något att ta, där det blir effekt. Exempelvis att man kan tänka sig att man producerar någonting och får spill i form av plastremsor. Då kan man kolla om någon vill köpa dem som plastråvara istället för att skicka dem som avfall. Det är lite som inom verkstadsindustrin, där Stena Metall har hämtat metallskrot i alla tider. Det sättet att jobba borde komma in på andra material också.

– Ett väldigt bra sätt att få fram idéer är att fråga medarbetarna.

Hur ska man gå tillväga om man vill öka sin grad av cirkularitet?

– Enkla svaret: Börja! Börja var som helst, börja med någonting. Men om man verkligen ska göra någonting som gör en större skillnad på längre sikt, så är det cirkulär design som gäller. – Ett exempel ur boken är skyltföretaget Accus. Reklamskyltar har varit väldigt mycket engångsprodukter. Så fort företagen byter logga ska man byta hela skylten och allt går till skrot. Accus gick till produktdesignen och ändrade sin produkt så att det går att byta ut delar, återanvända delar och använda likadana delar till flera kunder.

Vilka materialflöden fungerar idag tycker du, och var finns det potential?

– Ett ekologiskt certifierat jordbruk är ett företag som per definition är kretsloppsanpassat. Det är ”facit” i boken, därför är det kapitlet också sist. Men om man tänker andra produkter, så är pantflaskor och -burkar bra exempel. De har ett cirkulärt system idag i Sverige. Där tycker jag att man har lyckats.

Vilka är de största utmaningarna?

– Vi är bara i början av den här utvecklingen. En problematik är att det är väldigt komplext. Det räcker inte materialet går runt, det behövs energi för att återvinna, transporter, och så vidare. Ett annat problem är att det saknas definition av cirkulär ekonomi. När jag skrev boken kändes det hela tiden som att man sköt mot ett rörligt mål, och jag beslöt mig för att utgå från punkterna i EU:s Action Plan.

– En annan utmaning är lagstiftningen. Ta till exempel moms. Moms är en skatt, som till slut ska hamna hos konsumenten. Men när Ikea ville börja köpa tillbaka soffor och fräscha upp och sälja dem, då kunde men inte dra av den inköpsmomsen. En annan grej är att det kräver ganska kvalificerad hantering när saker ska renoveras eller repareras. Det krävs mänskliga timmar medan i nyproduktion kan du sätta in en maskin som arbetar utan arbetsgivaravgift och skatter. Något behöver göras i skattehanteringen för att det här ska vara lönsamt.

– Ytterligare en lite annan vinkling är att offentlig upphandling idag är väldigt fokuserad på pris. Om du har ett företag som har tagit fram en cirkulär produkt som är dyrare av olika anledningar så kanske den inte blir vald. Fördelen som cirkulariteten kunde ge kanske inte ens finns med bland kraven.

Har du något aktuellt, lyckat exempel?

– Matsvinn! Man har ju fattat det på många olika håll nu att det inte är bra. Där jobbas det på! Det är skolor och storkök och allt möjligt och det har faktiskt hänt saker. Så det är möjligt att lyckas. När det blir konkret så kan saker hända!