Cirkularitet brukar beskrivas i form av cirklar, som tillsammans liknar en delad lök: stora cirklar längst ut och små i mitten. De snäva cirklarna närmast mitten är de som anses mest intressanta, eftersom värdeminskningen är minst där. Det kan handla om att låna en pocketbok på biblioteket istället för att köpa den och sedan lämna den till pappersåtervinning. Pappersåtervinningen hamnar i lökens yttersta skikt, medan biblioteksboken finns i centrum.
SCB: Vi vill mäta mer
Cirkulär ekonomi
Det finns idag ingen myndighet som har i uppdrag att mäta hur cirkulariteten utvecklas i Sverige nationellt. SCB har ändå gjort försök på eget initiativ.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Statistik finns – och saknas
Och det är här någonstans som problemen uppstår för den som vill mäta hur det går med cirkulariteten på nationell nivå. För även om det finns statistik för till exempel avfallsmängder, och Eurostat (den europeiska statistikbyrån) har beslutat om ett antal indikatorer, så gäller detta framför allt det yttersta lagret av löken. Medan mycket potential anses finnas längst in i kärnan.
– Det finns mått för den yttre cirkeln, till exempel avfall per BNP. Men vi vill ju också mäta återanvändning, förebyggande av avfall, livslängd, kvalitet, affärsmodeller och så. Där är det svårt med data, säger Louise Sörme, SCB.
Måtten behöver utvecklas
SCB har tillsammans med konsultföretaget Miljö- & Avfallsbyrån tagit fram en rapport som beskriver läget. Av den framgår att de mått som finns idag behöver utvecklas, och statistiken kompletteras. SCB har sökt pengar för att fortsätta arbetet.
Varför är det viktigt att kunna mäta cirkularitet?
Fakta
Nederländerna i framkant
– Jag tror att när man mäter något så är det lättare att sätta mål. Då kan man också jobba med att förbättra sig. Det har vi sett på andra områden som vi arbetat med, som matavfall och textilavfall. Det är ett sätt att synliggöra arbetet, säger Louise Sörme.