Kontorshuset i Ronneby hamn är fullt av vinklar och vrår, men Mikael Pettersson, som är hållbarhetschef på anläggningen, tvekar inte. Det här är mammas gata. Han började på Tarkett redan 1988 som operatör i en industrilokal lite längre bort. Sedan dess har han haft en rad olika roller på företaget, och för tre år sedan fick han ansvar för miljöfrågorna.
Reportage: Tarkett satsar cirkulärt
LÅNGLÄSNING
På Tarketts golvfabrik i Ronneby finns en hemlig pilotanläggning. Där återvinns utrivna plastgolv. Visionen om cirkularitet är klar – men vägen dit är lång.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
– Vi har gjort en jätteresa, släckt ned två oljepannor, sett över förmåns- och tjänstebilarna och skaffat laddstolpar, bland annat, säger han.
Vision och verklighet
Men det är inte därför vi träffar honom, utan för att han spelar en central roll i Tarketts arbete för att bli mer cirkulärt. Redan 2011 insåg högsta ledningen i den franska koncern där Ronnebyanläggningen ingår att cirkularitet var betydelsefullt. Och när Mikael Pettersson fick hand om miljöfrågorna såg han genast till att försöka omsätta visionen i verklighet.
Det handlade om att hitta icke-jungfrulig råvara, alltså begagnat material. Både kvalitet och kvantitet måste vara rätt. Många hade nog försökt att räkna ut hur det skulle gå till och kommit fram till att det var omöjligt. Men Mikael Pettersson är av en annan sort. Han satte bara igång.
– Man vill alltid bli bättre, och vi vet ju att vår process tillåter att man stoppar in mer återvunnen råvara. Problemet var att hitta material, säger han.
Jakt på rätt råvara
Alla möjliga och omöjliga idéer prövades. Det krävdes plast av rätt kvalitet och fri från ftalater.
– Jag tittade bland annat på dialyspåsar, som var jättebra men inte fria från ftalater. Vi kom fram till att det bästa vi kunde göra är att återvinna det vi själva skapat. Då vet vi vad materialet innehåller, säger Mikael Pettersson.
Arbetade redan med installationsspill
Fakta
Tarkett
Företaget arbetade redan med ett system för att återföra installationsspill, alltså det som blir över när golvläggaren skär till mattan ute på plats, men det gick ganska trögt. Det var helt enkelt för lite matta som kom tillbaka. Nu ställdes siktet in på relativt nya Tarkett-golv som skulle rivas ut. Tidigast 2011 får de vara tillverkade, för då försvann ftalaterna ur produkterna. Men ändå fanns problem med kvaliteten, eftersom mattorna tar med sig rester av lim och spackel när de rivs ut.
– Kollegorna och jag hittade en metod för att rensa mattorna våren 2018. Då hade vi den blivande vd:n för hela koncernen på besök. Jag passade på att dra igenom metoden för honom, och fick grönt ljus att köra, säger Mikael Pettersson.
Hemlig metod
Metoden är enkel, säger han nästan ursäktande. Men väldigt hemlig. Fotografen får absolut inte ta någon bild på anläggningen där de utrivna mattorna tas om hand. Däremot får vi se den. Alltså ger vi oss ut i sommarvärmen. Solen steker över Tarketts väldiga asfaltplan, precis vid Ronnebyåns utlopp. Här ligger små fiskebåtar vid kaj, och en skylt förkunnar att det går att köpa makrill och piggvar.
– Jaså, säger Mikael Pettersson i förbigående, jaså, han har piggvar i dag. Den kan han väl inte ha fiskat här…?
Några hundra meter bort ligger stora fabriksbyggnader dolda bakom träden. Det är här all återvinning sker, av produktionsspill, installationsspill och utrivna golv. Det var också här som Mikael Pettersson började sin bana på Tarkett för över 30 år sedan. Nu är de maskinerna bortplockade, och han har istället lagt beslag på en rymlig hall för sin återvinnings-pilot.
Regeringen vill öka cirkulariteten
Bara någon månad före besöket i Ronneby har regeringen släppt sin cirkulära vision, ett dokument som ska visa vägen mot mer återanvändning och mindre resursslöseri. I den pekas fyra fokusområden ut: hållbar produktion och produktdesign, hållbara sätt att konsumera, giftfria och cirkulära kretslopp och slutligen att den cirkulära ekonomin ska vara en drivkraft för näringsliv och andra aktörer och främja innovation och cirkulära affärsmodeller.
Onekligen passar visionen och Tarketts arbete varandra som hand i hanske. Det som regeringen önskar sig i sitt dokument, det kan man redan beskåda i Ronneby. Här rensas kretsloppet från gifter, här utvecklas hållbara produkter, och det sker i näringslivet. Fast kanske inte i den skala som regeringen hoppas ska bli verklighet.
Första steget
Fakta
Att mäta cirkularitet
För det är väl bara att erkänna, att piloten ser inte mycket ut för världen. Det handlar om några behållare prydligt uppställda under en travers. I ena änden finns en låda med plastpellets, som är resultatet av processen.
Men det här är inte bara några kärl på ett industrigolv. Det här är första steget på väg mot en vision, där plastgolven cirkuleras i all oändlighet och Tarkett slipper bekymmer med oljepriser och klimatpåverkan.
Cirkulariteten central för Tarkett
Dag Duberg är hållbarhetschef för Norden inom Tarkettkoncernen. Vi möts i centrala Stockholm någon månad före turen till Ronneby. Att fråga honom varför ökad cirkularitet är viktigt för Tarkett, är som att trycka på en knapp.
– Det finns många aspekter. Dels räcker inte jordens resurser. Dels börjar marknaden ställa krav. Mycket kommer att hända de närmaste tio åren, Sverige ska vara klimatneutralt 2045 men vem ska fixa det? Vi måste vara riggade ur ett kommersiellt perspektiv, vi måste vara relevanta på marknaden och på planeten, säger han, och fortsätter:
– Sedan finns det ännu mer affärsmässiga motiv, som råvarupriserna. Oavsett vad det beror på så är kraftigt fluktuerande råvarupris problematiskt för tillverkande företag. Det är klart, att kan vi använda gamla golv så kommer vi in på en helt annan marknad.
Ftalaterna ett problem
Han hymlar inte med att vägen dit är lång. Ett bekymmer är ftalaterna, som ju finns i merparten av de 150 miljoner kvadratmeter plastgolv som enligt en studie från IVL gömmer sig i svenska byggnader.
– Om vi ska komma åt den stora kakan av golv som rivs ut så måste vi hitta ett sätt att hantera ftalaterna. Det vore ett gigantiskt resursslöseri att bara elda upp det. Vi hoppas att hitta någon slags supermetod så att vi kan tvätta bort de här ämnena, och det pågår branschexperiment, säger han.
Men att ta fram en sådan metod, och bygga en sådan anläggning, är en stor investering. För att det ska gå att genomföra krävs politiska beslut, menar Dag Duberg.
Lagstiftning sätter käppar i hjulet
Dels är avfallslagstiftningen inte anpassad till en cirkulär ekonomi, vilket blir tydligt i golvbranschen. En mattrulle är – förstås – en produkt. Men i samma stund som någon öppnar rullen så övergår den till att vara avfall som det krävs särskilda tillstånd för att transportera och hantera.
– Jag förstår att man måste ha en tuff avfallslagstiftning men den slår ju lite blint ibland, säger Dag Duberg.
Sedan är det ekonomin – det måste finnas kunder.
– Om vi skulle få fram en metod för att tvätta mattor från ftalater så krävs det investeringar. Om jag då kunde säga att 2025 kommer all offentlig upphandling i Sverige att säga att alla plastgolv ska innehålla minst X procent återvunnen plast från utrivna plastgolv – då händer det saker. Vi behöver den hjälpen med kravställande på massnivå, säger Dag Duberg.
Utrivna golv blir nya
Det handlar alltså om material från gamla, utrivna golv, alltså inte produktions- eller installationsspill. Men Dag Duberg lägger också mycket tid på att försöka hitta andra, lämpliga råvaror till företagets produktion.
– Vi använder spill från andra industrier som råvaror, till exempel till våra textilplattor. Vi använder också kalk från ett vattenverk i Holland, och film från framrutor till bilar som samlas in på bilskrotar. Vi formulerar och designar produkten utifrån vad det finns för avfall på marknaden, säger han.
Produktionsavfall är i regel ett säkert kort.
– Kvalitetsfrågan är central och industrin har koll på vad det är för något, säger Dag Duberg.
Hur cirkulära är ni idag?
– Vi har en ambitiös och seriös vision, och vi tagit en hel del konkreta steg mot cirkularitet – men vi har en mycket lång väg kvar och idag fortfarande är till helt övervägande delen linjära, säger Dag Duberg.
Hur ser du på utvecklingen i stort – går det åt rätt håll?
– Vad vi faktiskt gör på Tarkett är jag stolt över – men inte nöjd. Vi ska göra mycket mer. Vi lägger tid och kraft på det, och högsta ledningen tycker på riktigt att det är jätteviktigt. Utvecklingen i stort går åt rätt håll. Men det går ju för långsamt, säger Dag Duberg och tittar ut över parken.
– Politiken måste vara med och dra och bli mer konkret. Konkretisera i lagstiftning, lättnader, incitament. Nu ska vi satsa på forskning, man ska söka bidrag. Det är bra – men industri rent allmänt är jättebra på att forska och kan göra vad som helst så länge det finns en kund som är beredd att betala. Om det finns en kund som säger ”fixa golv av 100 % återvunnet material och det ska vara klart om fem år” så springer vi ju benen av oss, säger Dag Duberg.
– Vi måste ha den hjälpen.
Svårt att hitta rätt golv
I praktiken är själva logistiken och jakten på begagnade golv av rätt årsmodell en stor utmaning. Plastgolven finns framför allt i offentliga miljöer, och det är inte många som tänker på att meddela Tarkett när ett golv ska rivas ut. Faktum är att även systemet med installationsspill länge haft svårt att få luft under vingarna, trots att det bara handlar om att få golvläggaren att slänga bortskurna kanter i en särskild behållare som sedan hämtas upp utan kostnad.
På fabriken i Ronneby står metallburar och stora plastsäckar. En del innehåller det förväntade: mattrester. En del innehåller förutom mattresterna helt andra saker, som gamla lister och annat skräp. I en angränsade lokal står Marie Moilainen och sorterar inkommet material. Hon har jobbat på Tarkett i 41 år och ägnat sig åt att sortera material för återvinning i 12 av dem.
– Vi har alltid att göra, men flödet är ojämnt. Nu har kunderna vaknat och ringer och vill boka frakt, säger hon.
Farliga fynd
Runt hörnet har företaget ordnat en liten utställning med olika saker som kommit med återvinningsburarna. Det är plastgrejor, som leksaker, men också spritflaskor (från Tyskland) och juicepaket (från Norge). Vem som tyckte att en begagnad lampskärm passade bra bland golvspillet vet man inte.
Värst är knivbladen från mattknivarna, som kan skada Marie Moilainen och hennes kollegor. Det står klart att det krävs mycket arbete med att informera om hur systemet fungerar och vad som ska läggas i burarna.
Proportionerna måste vändas
Proportionerna mellan produktionsspill, installationsspill och tidigare installerad matta visar hur mycket knepigare det är att komma över bra råvaror som lämnat fabriken. För medan allt installationsspill hanteras manuellt, fyller plåtlådorna med produktionsspill en hall stor som en flygplanshangar.
Om 23 procent av råvarorna är återvunna, så är 22 procent produktionsspill och en procent installationsspill. De mattor som faktiskt varit installerade utgör en ännu mindre andel.
– Vi ska vända på förhållandet, och hela totalen ska upp mycket högre. VI har satt som mål inom Tarkett att vi ska ha in snitt 30 procent återvunnet material i våra produkter globalt, och minst hälften av det ska komma från utrivna golv och installationsspill, säger Mikael Pettersson.
10 ton så här långt
Hittills har Mikael Pettersson och hans kollegor kunnat återvinna omkring 3 000 kvadratmeter tidigare installerat plastgolv i anläggningen, vilket motsvarar ungefär 10 ton råvara.
Vägen är lång innan regeringens vision är verklighet, och ska det ske behöver saker förändras på flera plan.
– Den dagen då Micke ringer och säger att nu är det fullt i maskinen, då skulle vi vara jätteglada! Om det var flaskhalsen så vore det succé! säger Dag Duberg.