Romina Pourmokhtari om COP15: ”Vi behöver mätbara och tidsbundna mål”

COP15 Tydliga mål som går att mäta och följa upp. Det är Sveriges klimat – och miljöminister Romina Pourmokhtaris (L) viktigaste prioriteringar när hon nästa vecka åker till Montreal för att delta på FN-mötet COP15 om biologisk mångfald. Att Sveriges regering kraftigt minskar anslagen till naturvård i sin budget ser hon inte som ett problem i förhandlingarna.

Romina Pourmokhtari om COP15: ”Vi behöver mätbara och tidsbundna mål”
Sveriges klimat - och miljöminister Romina Pourmokhtari (L). Foto: Regeringen.

FN:s toppmöte för biologisk mångfald COP15 i Montreal i Kanada är inne på sin tredje dag. Det är nu upp till världens länder att enas om ett globalt ramavtal, likt Parisavtalet, för att stoppa förlusten av biologisk mångfald.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Sverige ingår i en gemensam förhandlingsplan med EU, som kommer att driva på för målet om att skydda 30 procent av jordens land, vatten och hav till 2030. På onsdag nästa vecka ska Sveriges klimat – och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) besöka mötet. Hennes viktigaste prioriteringar är att ramverket ska innehålla ambitiösa och mätbara mål.

– Ramverket behöver innehålla ambitiösa och heltäckande mål, som är tidsbundna och mätbara. Utrotningen av djur och växter i världen är mycket allvarlig och följden av ramverket som vi beslutar om i Montreal måste bli till verkstad. Jag går därför in i förhandlingarna med höga krav på en tydlig uppföljning av målen som vi sätter upp, säger hon under en presskonferens inför hennes resa till Montreal.

Behöver lyckas bättre än sist

År 2010 antog FN:s konvention för biologisk mångfald ett liknande ramverk, med 20 delmål, de så kallade Aichimålen, som skulle genomföras fram till 2020. Världen lyckades dessvärre inte nå något av målen och enligt Romina Pourmokhtari gäller det nu att inte gå i samma fälla.

– Inom EU är vi väldigt ambitiösa och har mer pengar jämfört med många andra länder. Därför behöver vi vara innovativa och flexibla med att hitta vägar framåt, men samtidigt inte backa på att vi behöver komma överens om ambitiösa mål som vi kan mäta noggrant. Annars kan det bli som tidigare med Aichimålen där man satte väldigt bra mål, men inte nådde upp till ett enda av dem, säger hon till Miljö & Utveckling.

Skjuter in 1,4 miljarder till GEF

Likt FN:s klimatmöte COP27 handlar även mycket av mötet om biologisk mångfald, COP15, om finansiering. Under Romina Pourmokhtaris presskonferens inför sitt deltagande meddelande hon att Sverige kommer skjuta in 1,4 miljarder kronor till den Globala miljöfonden GEF, som är den finansiella mekanismen för biologisk mångfald.

– För att lyckas att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald behövs det resurser. Sverige har jobbat hårt för att öka satsningarna på biologisk mångfald, och vi går nu in med ett rekordbelopp, säger hon.

Tecken på att förhandlingarna går bättre än väntat

Samtidigt har möjligheterna att lyckas anta ett ambitiöst ramavtal på förhand inte setts som helt ljusa. Torbjörn Ebenhard, som förhandlar på EU-nivå, har tidigare sagt till Miljö & Utveckling att motsättningar mellan världens länder försvårar arbetet och att man bara inom EU har haft svårt att komma fram till en gemensam position.

Men enligt Romina Pourmokhtari finns det tecken som visar att förhandlingarna hittills ser ut att gå bättre än väntat. Bland annat väntas man i helgen anta en gemensam jämställdhetsplan för biologisk mångfald och hon säger även att deltagandet på mötet är större än någonsin.

– Det jag har fått höra från den svenska delegationen är att det finns en stor ambition hos många länder och det är en väldigt positiv signal, även om alla inte har samma åsikter om vad man vill uppnå. Så vet jag att det inte varit tidigare, säger hon till Miljö & Utveckling.

Sverige skär samtidigt ner på naturvård

Samtidigt som Sverige tillsammans med EU går in med höga ambitioner på COP15, har den svenska regeringen i sin budget kraftigt minskat anslagen till naturvård. Enligt Naturskyddsföreningen skärs budgeten för miljö – naturvård ner från 23,75 miljarder år 2022 till 19,55 miljarder år 2023, vilket är en minskning med närmare 20 procent. För 2025 är prognosen en minskning med 60 procent jämfört med dagens nivåer.

Hur går de kraftigt minskade anslagen till naturvård ihop med Sveriges och EU:s höga ambitioner på COP15?

– COP15 är en internationell konferens där vi inte diskuterar nationella politiska prioriteringar. Jämför man EU med andra delar av världen är det många länder som har en bit att gå för att komma i kapp, så det är inte något som sänker vår trovärdighet, säger Romina Pourmokhtari och fortsätter:

– Däremot har vi en verklighet i Sverige, Europa och i stora delar av världen där det ekonomiska läget är tuffare än på länge. Det påverkar vår budget i helhet som är återhållsam, men det påverkar också den mängden pengar som vi kan använda i miljö – och klimatarbetet. För mig gäller det nu att sätta mig ner med stadssekreterare, berörda myndigheter och alla parter och se över hur vi kan hitta de mest samhällsekonomiskt effektiva metoderna att arbeta. Det handlar om hur vi ska kunna skydda skogar med höga naturvärden, flytta ut trålgränser och annat för att värna om den biologiska mångfalden på ett kostnadseffektivt sätt, avslutar hon.

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.