Praktikfall: Så använder du SBTN

– Vi har kartlagt påverkan på biologisk mångfald från ett av Greenfoods  affärsområden Fresh Produce. Vi fokuserade på steg 1 och 2 i SBTN-modellen och vi arbetade med företagets uppströms värdekedja, eftersom det är där den största påverkan på biologisk mångfald finns för ett grossistföretag, säger Wilma Vidmark.

Steg ett i SBTN-ramverket handlar om att utvärdera vilka produkter man har i sin värdekedja och vilket ursprung de har. Det handlar om att identifiera vilket land produkten kommer ifrån och vilka volymer man köper in.

– Utifrån det kombinerar man primärdata med sekundärdata för att uppskatta hur stor påverkan man har inom olika kategorier – till exempel markanvändning, vattenanvändning eller växthusgasutsläpp. Det är de här kategorierna som i sin tur påverkar den biologiska mångfalden. Här väger man inte bara in var man har sin största verksamhet, utan också hur ekosystemen ser ut i de områden där man är verksam, till exempel hur känsliga ekosystemen är i området eller vilka andra tillstånd naturen befinner sig i lokalt.

Tolka och prioritera

Steg två handlar om att ”tolka och prioritera”. Bland annat genom att ranka de länder man har verksamhet i. Wilma Vidmarks och Louise Perssons genomlysning gjordes på ett livsmedelsföretag. En bransch där man ofta har väldigt många länder i sin leferantörskedja.

– I steg två försöker man ranka vilka länder och områden som är viktigast att börja hantera. För att göra det räknar man in ett antal viktiga aspekter, som till exempel var man har störst volymer, var ekosystemen är känsligast och var det finns viktig biologisk mångfald, säger Louise Persson

Under arbetet gjorde Louise Persson och Wilma Vidmark också en litteraturstudie om jordbrukets påverkan på biologisk mångfald för att sedan se om slutsatserna från SBTN lyckades fånga upp de viktigaste effekterna av jordbrukets påverkan. Här kunde de sedan dra ett antal slutsatser. Även om studien specifikt genomlyste ett livsmedelsföretag menar Louise Persson och Wilma Vidmark att flera slutsatser kan appliceras bredare.

– En slutsats vi drar är att SBTN fångar upp ett antal områden, till exempel markanvändning på ett bra sätt. Däremot fångar det inte alls upp andra saker, som till exempel bekämpningsmedel. Inom jordbruket är det ju en väldigt viktig aspekt, samtidigt så ska verktyget kunna användas brett i alla sorters verksamheter, säger Wilma Vidmark.

En annan sak som Louise Persson och Wilma Vidmark kunde konstatera är att SBTN fokuserar mycket på det man kallar ”pressures”, det vill säga ”tryck” eller ”påfrestningar”.

– Det handlar alltså om lätt mätbara saker som vattenanvändning i volym eller markanvändning i areal. Däremot fokuserar verktyget inte på verklig ”impact” – påverkan. SBTN försöker alltså inte mäta vad som blir den faktiska effekten på den biologiska mångfalden, till exempel hur många arter som försvinner eller hur stor minskningen är på individnivå. Det är så klart saker som är svårare att mäta, men som egentligen är det centrala när det kommer till biologisk mångfald, säger Louise Persson.

Svår avvägning

Enligt Wilma Vidmark och Louise Persson måste man hela tiden försöka göra en avvägning mellan hur träffsäker man vill att ens mätning ska vara och hur komplex utvärderingen blir.

– Det här är definitivt en utmaning. Om man strikt vill titta på bara naturen och biologisk mångfald så bra som möjligt så blir det otroligt komplext och tidskrävande. Bland annat för att varje mätning måste göras lokalt. Sannolikt blir det för tidskrävande för de flesta företag. Därför är SBTN len slags kompromiss. Det är en metod som går att genomföra, säger Wilma Vidmark.

Om man precis kommit igång med sitt hållbarhetsarbete kring biologisk mångfald så är Wilma Vidmarks och Louise Perssons tips att börja med grunderna.

– Om man börjar från noll så är det viktigast att ta reda på var man har mest ”pressure”, eller tryck, på biologisk mångfald i sin värdekedja. Här kartlägger man värdekedjan för att identifiera var man troligtvis har sin största påverkan. Sen kan, eftersom, göra mer detaljerade undersökningar och titta på specifika regioner eller produkter. Här kan man så om det finns saker man köper in som man behöver fokusera mer på, eller om det finns vissa material man använder, säger Wilma Vidmark.

Louise Persson säger att det är bra att komma ihåg att man i ett sånt här arbete får göra en del egna antaganden och tolkningar för att anpassa modellen till den bransch man själv är verksam inom.

Vad har ni för tips till mindre företag med små eller kanske inga resurser att genomföra den här typen av genomlysningar?

– Att mäta biologisk mångfald skiljer sig ju mycket från att mäta till exempel koldioxid då biologisk mångfald alltid måste mätas lokalt. Men verktyget handlar om att kartlägga värdekedjan och se över volymen av produkter. Här kanske man kan fokusera på de största volymerna man hanterar och de länder man importerar mest från. Det kan vara en bra start.

Den största fördelen med SBTN som verktyg är enligt Wilma Vidmark och Louise Persson att det hjälper företag att prioritera.

– SBTN ger företag ett strukturerat sätt att prioritera sitt arbete med biologisk mångfald. Och det verkar vara något som många företag har svårt med, säger Louise Persson.

En eventuell nackdel som de upplevde var att verktyget var väldigt brett.

– Verktyget är inte så specifikt då det ska fungera på alla typer av verksamheter. För att få det att fungera behöver man göra vissa tolkningar. För oss handlade om att specificerar jordbrukets och livsmedelsbranschens utmaningar. Det här kan ju i värsta fall leda till att olika användare tolkar saker och ting olika. Vi ser även fler nackdelar, till exempel att de första två stegen inte fångar upp verklig påvkerkan som vi nämnde tidigare, säger Wilma Vidmark.