Så påverkar sociala medier-boomen miljön

Biologisk mångfald Bilder på unika fågelarter eller sällsynta växter som sprids viralt kan få förödande konsekvenser. Det menar australienska forskare som konstaterar att sociala medier innebär en allt större negativ påverkan där vi "älskar arter till döds".

Så påverkar sociala medier-boomen miljön
Forskare har undersökt hur sociala medier påverkar miljön. Foto: Adobe Stock.

Att gilla ett foto på naturen på sociala medier, eller själv dela med sig av en bild på en sällsynt fågelart eller orkidé kan kännas bra och fint. Men kanske är det bäst att låta bli. I värsta fall kan det leda till förstörda ekosystem och utrotade arter.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Den slutsatsen drar australienska forskare från Edith Cowan University, Curtin University, Mudoch University och Kings Park, i en ny studie om sociala mediers indirekta och direkta påverkan på naturen.

Samtidigt som sociala medier har kommit med många positiva saker för miljön, som ökad kunskap och medvetenhet, konstaterar forskarna att det finns en mörk baksida där vi människor älskar arter till döds.

Så påverkas miljön

Hur då? Virala bilder på ostörd natur eller unika arter kan nämligen få tusentals människor att vallfärda till den specifika platsen. Även om den exakta platsen inte framgår, kan den ofta spåras genom platsinformation.

Och det finns gott om konkreta exempel. Ett är de bilder som spreds på den ovanliga fågelarten blåkronad fnittertrast, som nu bara lever i en provins i Kina. Så många människor gick för att hitta och fotografera trasten att den tvingades ändra hur den häckade för att undvika ficklampor och kameraljud.

Ett annat är när en ny art av toffelorkidé ( Paphiopedilum canhii )upptäcktes i Vietnam och bilder spreds online. Sex månader efter upptäckten hade mer än 99 procent av orkidéerna plockats upp och arten är nu utdöd i det vilda.

Studien tar också upp exempel på arter som störts av att fotografer och fågelskådare försöker locka ut fåglar från sina bon med hjälp av appar med fågelläten. Det kan leda till att mamman flyr från sitt bo eller göra fåglarna aggressiva.

Det behöver vi göra

Lisan av exempel kan göras lång. Så vad föreslår forskarna att vi behöver göra annorlunda? Utöver att individer behöver tänka sig för innan de delar bilder, lyfter de strängare regler och kontroller i sociala medier-grupper samt att göra det svårare att komma åt miljökänsliga områden. Ett exempel är Wollemi-tallen, vars lokalisering hålls hemlig för att undvika mänsklig förstörelse.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.