Örebro spar pengar med gröna obligationer

För dagen är det mesta vitt på skolan, snön täcker gräsmattorna medan väggarna på det nybyggda huset där vi träffas bryter av med mörkt grått, nästan svart. Mycket av det som reportaget ska handla om syns inte för blotta ögat. Det handlar om ventilationssystem, om vilka ämnen som finns i grå plastgolv och om vatten från fjärrvärmenätet som strömmar osynligt under marken.

Solpaneler och mycket trä

Men här finns ändå trä att titta på, i redskapen på lekplatsen och i gymnastiksalen. På ett tak skymtar även siluetter av solpaneler som vinklats i riktning mot solen som ibland skymtar bakom molnen denna dag. Fast investeringen i solceller är så ny att den ännu inte räknats med i de utvärderingar som gjorts.

– Nu har det blivit möjligt att efterfråga vad pengarna kan göra för miljön och för människors hälsa, konstaterar Örebro kommuns hållbarhetsstrateg Hanna Ryman.

Det mått som nämns oftast, i sammanträdesrummet där vi träffar kommun och fastighetsbolag, är antalet ton koldioxid. För skolan finns ingen siffra än, men för kommunen sammantaget har 24 639 ton sparats in för år 2017 enligt den offentliga rapporten Gröna obligationer.

Måste kunna verifiera resultatet

För att de som investerar ska bli nöjda, måste avkastningen i form av grönhet verifieras. Rent juridiskt handlar det om en vanlig obligation. Investerarna kan inte använda lagen för att ställa krav på uppföljning men i praktiken krävs det ändå. Kommunens finanschef Mats Rodenfelt som sitter intill Hanna Ryman förklarar upplägget:

– Vi har gett ut en obligation som är grön enligt kommunens ramverk för gröna obligationer som baseras på Green Bond Principles. Skulle vi inte leva upp till ramverket, då får vi problem nästa gång vi vill låna.

De banker, fondbolag och andra finansiärer som köper de gröna obligationerna vill verkligen veta att investeringen ger grön avkastning i form av minskad klimatbelastning med mera. De följer även upp.

Besök av norska riskkapitalister

Göran Lunander, vd för det kommunala bolaget Futurum fastigheter, deltar också i skolbesöket denna dag, för det är hans bolag som gjort verklighet av kraven. Så nu kan han berätta om besöket från Norge, från riskkapitalbolaget Storebrand:

– De som investerar i våra projekt brukar vara tillbakadragna och vi vet inte ens vilka de är. Men här dök de upp och åkte ut till ett projekt. Väl på plats frågade de hur vi vet att vi klarar av det vi åtagit oss. Då fick vi förklara att vi certifierar alla våra hus med Miljöbyggnad silver, och har en extern granskare med i projektet.

De som köper gröna obligationer är beredda att betala mer än för vanliga obligationer i dagsläget. De prissätter alltså hållbarheten. Hur mycket, avgörs från dag till dag, eftersom obligationerna handlas på en marknad. Mats Rodenfelt berättar om att det brukar röra sig om två till tre punkter. Det blir mellan 38 000 och 57 000 sparade kronor per år för Norrbyskolan vars gröna lån är på 190 miljoner kronor. För alla investeringar i kommunen som finansierats med gröna obligationer blir summan upp emot 675 000 kronor.

Fick fart tack vare satsning på vindkraft

Starten år 2014 blev en stor satsning på vindkraft, men nu innehåller portföljen ett trettiotal projekt. Eftersom byggnader utgör en stor del av kommunens investeringar totalt, står de för den allra största andelen av de investeringar som krävs för att matcha obligationerna.

– Jag håller koll på att vi uppfyller de krav som ställs för att vi ska få del av lånet från de gröna obligationerna. Om vi inte klarar de krav som ställs måste vi amortera tillbaka lånet, förklarar Futurums ekonomichef, Liz Hultgren.

Rent praktiskt, vilar ansvaret för den gröna avkastningen på projektledaren Jörgen Hallin. Han är ingenjör och har koll på kilowattimmar, material i väggar, golv och tak och hur styrsystemen fungerar. Han pekar på golvet i sammanträdesrummet där vi alla samlas i början av besöket. Den grå ytan, som ser mycket vardaglig ut, är i fri från ftalater vilket krävs i en byggnad som är certifierad som Miljöbyggnad silver.

Planerat för att minska risk för fuktskador

Jörgen Hallin vill också fästa vår uppmärksamhet på hur mattan går upp en bit längs väggen. Det skyddar mot vattnet som sprids ut på golvet när städföretaget ska göra rent och riskerar att krypa under golvbeläggningen och in i väggar. Här är kanten så hög att det inte sker och därmed minskar risken för mögelskador. Det ger minskat behov av resurskrävande renovering och mindre hälsorisk för dem som ska vistas i lokalerna.

– Vi ska vara hållbara och tänka på barnen när vi fattar beslut, säger Göran Lunander.

Företaget har valt att certifiera husen, trots att det inte är ett uttalat krav från kommunens sida. Men certifieringen av tredje part gör det lättare att se till att kraven som ställs verkligen uppfylls. Att bara kräva ”likvärdigt” räcker inte, tycker Göran Lunander.

Ska det bli bra, krävs också engagerade medarbetare, anser han.

– En medarbetare ska kunna säga om ett förslag från mig att ”nej, det kan vi inte göra, för det skapar inte en miljö som är värdig våra barn”, säger Göran Lunander.

Fick fossilfri fjärrvärme

En engagerad medarbetare lyckades till exempel få fjärrvärmeleverantören att äntligen ta itu med efterfrågan på fossilfrihet. Medarbetaren sa till leverantören att om fjärrvärmen inte blev fossilfri så kunde Futurum bygga en egen anläggning. Resultatet blev en snar leverans av det som efterfrågades. Till 5 procent lägre pris.

Där har Hanna Ryman en annan åsikt. Personligt engagemang behövs inte för att de gröna satsningarna ska bli framgångsrika. För hållbarhetsmålen är fastställda av kommunstyrelsen och är väl politiskt förankrade och följs upp så bra att de som ska leverera gör det vad de än tycker om saken.

Verifieras enligt Miljöbyggnad

Att målen nås för kommunens del, verifieras även av extern part, nämligen det norska forskningsinstitutet Cicero. Byggnadernas prestanda verifieras enligt certifieringen för Miljöbyggnad. Kommunen levererar också offentliga rapporter om obligationerna. Den senaste, för år 2017, visar att klimatnyttan mätt i ton koldioxidekvivalent per miljon kronor var 14,28 för kommunen. I rättvisans namn ska nämnas att satsningen på vindkraft ger överlägset mest klimatnytta enligt den rapporten.

Någon siffra för klimatvinsten för just Norrbyskolan finns inte, allt som gjorts är nytt och inte utvärderat ännu. Men Jörgen Hallin har i alla fall en siffra för hur energieffektiv skolan är. Den behöver bara 45,8 kilowattimmar per kvadratmeter och år, att jämföra med gränsen på 55 som är kommunens krav enligt ramverket för de gröna obligationerna.

Förhållandevis lågt pris

Rent ekonomiskt ser det också bra ut för skolans del, med en kostnad på 20 212 kronor per kvadratmeter för nybygget där sammanträdesrummet finns. Det är billigt, enligt Göran Lunander. Kostnaden för en skola kan annars lätt bli 30 000 kronor per kvadratmeter, berättar han.

– Inget av det vi har gjort kostar mer pengar än en icke-hållbar satsning. Förklaringen är att allt att har blivit mer effektivt, konstaterar Göran Lunander.

 Med ögonen på kostnader, är det möjligt att satsa på flera skolor, utan att belasta kommunens budget för löner till lärare, skolmat eller annat som ska komma kommuninvånarna till godo, förklarar Göran Lunander.

Bra inomhusmiljö är ett måste

Både Futurums och kommunen har även krav på hänsyn till målen enligt Agenda 2030. Där ingår även hälsa. Miljön i skolan vara bra och barnen ska inte bli sjuka av att vistas där.

Under rundvandringen visar det sig att Jörgen Hallins dotter Märta är elev på Norrbyskolan. När vi passerar hennes klassrum får hon ledigt från skolarbetet en stund för en kort intervju. Hon konstaterar att från hennes perspektiv så fungerar satsningen på fossilfri värme, närvarostyrd reglering av ventilationen med mera:

– Jag tycker att det är helt okey. Jag mår bra här, säger Märta Hallin.

Läs mer: Mångmiljonsatsning ska stödja energieffektivisering i industrin