– Enligt EU-kommissionen behöver vi investera ungefär 180 miljarder euro i energieffektivitet och förnybar energi för att uppnå EU:s klimatmål 2030. Att mobilisera privat kapital för att finansiera hållbara investeringar är av avgörande betydelse, säger Kristina Forsbacka, industridoktorand i rättsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.
Det nya forskningsprojektet ”Climate finance and sustainable finance. A legal analysis of contractual terms and conditions for climate bonds and green bonds; focus on the financial markets in the Nordics” löper över två år och finansieras av Nasdaq Nordiska Stiftelse, Nordiska Investeringsbanken och Folksamgruppen.
Granska möjlig standardisering
Syftet med projektet är granska och analysera marknadens olika ramverk för gröna obligationer.
– Dessutom kommer jag att analysera hur EU:s ramverk och andra organisationers rekommendationer kan implementeras, samt om samordning och standardisering är möjlig, säger Kristina Forsbacka.
I dag finns olika ramverk för gröna obligationer och klimatobligationer som är framtagna av marknadsaktörerna, där de nordiska länderna har legat i framkant. EU-kommissionen presenterade nyligen förslag på nya regler om förbättrad information och öppenhet, till exempel vilka skyldigheter och upplysningskrav företagen ska ha gentemot investerare.
Oklart med juridiska krav
Men det är fortfarande oklart vilka de juridiska kraven är för att få kalla en obligation för grön. Det gör att marknaden inte fungerar så smidigt som den skulle kunna. Ramverken behöver bli tydligare, även för att säkerställa att det som marknadsförs som grönt faktiskt är det.
– Enligt Parisavtalet ska finansiella flöden styras mot klimatvänliga projekt för att minska utsläppen av växthusgaser. Om vi ska uppnå de högt ställda klimatmålen och en hållbar miljö måste en omställning av de finansiella flödena ske. Därför är den här forskningen viktig, säger Kristina Forsbacka.
Läs mer här.