Hur ställer vi om så att återbruk blir norm? En ny policy brief från Svenska miljöinstitutet IVL har samlat tolv punkter som riktar sig till politiker och företag. Rapporten rör bland annat infrastruktur och politiska riktlinjer – som att attraktiva platser bör reserveras för återbruk och att politiker bör driva på för EU-regler mot överproduktion.
Lista: här är framgångsrecepten för återbruk
Återbruk
Myndigheter bör driva på för ambitiös EU-lagstiftning, begagnat göras till standard i handeln och marknaden bör stimuleras för reparationer. Det krävs för att återanvändning ska bli norm, enligt en ny rapport från IVL. Men vad kan företag göra själva idag?
– Det finns flera framgångsfaktorer, säger Liv Fjellander på IVL.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
För den som arbetar med hållbarhet och vill gå före när det gäller återbruk finns det flera konkreta steg att ta, menar Liv Fjellander, projektledare för rapporten på IVL. EU-lagstiftning med krav på ekodesign sätter dessutom blåslampa på företagen. Idag gäller kraven inte samtliga konsumtionsgrupper, men för den som ligger i framkant finns konkurrensmässiga fördelar att skapa sig, enligt IVL. Produkter ska gå att reparera, det ska finnas reservdelar och de ska vara gjorda för att hålla länge.
– Om man köper in varor ska man ställa krav att de har kvalitet nog för att kunna återanvändas eller repareras. Det är en del. En annan viktig del är att tillgängliggöra återanvändning, säger Liv Fjellander.
Viktigaste framgångsfaktorn
I förarbetet till policy briefen har IVL samarbetat med en rad aktörer, och företagens erfarenheter liknar varandra, berättar Liv Fjellander. En sådan erfarenhet är att det spelar roll hur produkterna presenteras, helst ska nytt och begagnat presenteras sida vid sida.
– De har också pratat mycket om potentialen kring tjänster. Att man tittar på om man kan erbjuda eller dela med andra i en lånepool och erbjuda stödjande tjänster som reparation som standard.
Den viktigaste framgångsfaktorn, enligt aktörerna i förarbetet, är att redan från början satsa långsiktigt när det gäller återbruk.
– Att inte se det som ett sidoprojekt. Utan om man från början ser: Hur knyter det här an till vår huvudaffär? Och tänka på att göra det skalbart från början, de som har gjort det har lyckats bäst.
Ett annat tips är att se till personalens kompetens. Antingen genom att dra nytta av den kompetens som finns, eller att utbilda personal.
– Det kan handla om sortering, att kunna se vad som går att återanvända, men också att kunna guida till det begagnade i utbudet. Att ha med sig personalen är en framgångsfaktor.
En annan sak att se över är att försöka sänka trösklarna för användaren eller kunden, och tänka som man gör kring en vanlig affär, säger Liv Fjellander.
– Många har också prövat att förstärka egna köpskydd eftersom garantin sällan räcker till när det ska återanvändas.
Rekommendationerna till företag
I rapporten riktas rekommendationer till myndigheter, beslutsfattare och företag. Det handlar bland annat om svenska beslutsfattare bör sätta ambitiösa nationella mål för vilken takt Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp ska minska, samt att statistiken och uppföljningen av återanvändning behöver stärkas.
Men bland rekommendationerna finns också en del som riktas mot företag och offentliga verksamheter:
Få bort överproduktion som affärsmodell.
• Gå före och sätt branschstandard. Företag och branschorganisationer bör gå före och sätta en standard för att planera bort överproduktion och säkerställa andra vägar i de fall det oförutsedda sker.
Erbjud begagnat tillsammans med nytt som standard i handeln.
Utveckla affärsmodeller och samarbeten.
• Branschorganisationer som Svensk Handel bör tillsammans med aktörer i nyköps- och återanvändningssektorn utveckla skalbara modeller för gemensamma värdekedjor för att begagnade varor ska erbjudas bredvid nya.
Gör begagnat till standard i handeln
• Alla större företag som säljer nytt bör också erbjuda dessa som begagnade varor – som branschpraxis. På sikt kan det utformas som reglerat krav på handeln.
Gör reparation till förval
• Lagstadgade garantier och försäkringsvillkor bör ha reparation som förstahandslösning, därefter återanvända ersättningsprodukter, och först i sista hand nyköp.
Inför reparationstid som personalförmån
• Arbetsgivare och fack bör avtala om möjligheten att ge anställda en produktvårdstimme som personalförmån på likande sätt som friskvårdstimme för att normalisera reparationer och stötta nya vanor.
Gör återanvändning till vardag i offentliga verksamheter
Rekommendationer till offentliga verksamheter
Använd upphandling som hävstång.
• Offentlig upphandling i myndigheter, regioner och kommuner bör upphandla och aktivt avropa återanvända produkter och organisera intern återanvändning för att normalisera och skala upp marknaden för återanvändning och reparation. Där det saknas standarder och kvalitetskriterier kan offentlig sektor driva på utvecklingen genom att efterfråga och ta fram detta.
Sätt mätbara mål för upphandling av återanvändning.
• Myndigheter, regioner och kommuner bör sätta mål och mäta andelen återanvända produkter i den offentliga konsumtionen liksom att redovisa resultaten.
Utveckla delandet genom offentlig verksamhet.
• Kommuner och andra offentliga aktörer bör undersöka hur fler saker kan delas och återanvändas genom deras försorg.


