Inga produkter i varukorgen.
Jättesumman: Så mycket förlorar Sverige årligen på grund av linjär ekonomi
Ekonomi Sverige förlorar årligen enorma summor på att resurser inte tas tillvara – men hur stort är problemet egentligen? En ny rapport introducerar ett unikt mått på det ekonomiska slöseriet och pekar ut var pengarna försvinner.
Foto: Adobe stock.
Sverige förlorar varje år omkring 600 miljarder kronor till följd av den linjära ”slit-och-släng”-ekonomin. Det visar en ny rapport från Rise Research Institutes of Sweden och den nederländska organisationen Circle Economy. Studien, som fått namnet ”Circularity Gap Report (CGR) Värdegapet: Sverige”, har tagits fram med stöd från innovationsprogrammet RE:Source och introducerar begreppet ”värdegap” – ett nytt mått på det ekonomiska värde som går förlorat när resurser, produkter och system inte utnyttjas till fullo.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Rapporten visar att Sveriges värdegap uppgår till 19 procent. Det betyder att nästan en femtedel av det potentiella ekonomiska värde som skulle kunna skapas i en cirkulär ekonomi förloras varje år på grund av ineffektiva och linjära metoder. De 600 miljarder kronorna motsvarar cirka 57 procent av den svenska statsbudgeten.
Den största delen av värdeförlusten, 420 miljarder kronor årligen, beror på att produkter kasseras innan deras fulla livslängd är utnyttjad. Utöver detta uppskattas överkonsumtion – det vill säga utgifter som överstiger faktiska behov eller ger låg nytta – kosta Sverige ytterligare 200 miljarder kronor per år.
– Historiskt sett har vi mätt välstånd utifrån det värde vi skapar. Få har tittat på det värde vi förlorar. Vår ekonomi läcker, och värdegapet visar var dessa läckor finns och hur mycket de kostar, säger Ann-Charlotte Mellquist, forskare och projektledare vid Rise, i en kommentar.
Enligt rapporten återanvänds, renoveras eller återvinns majoriteten av varor inte när de når slutet av sin livscykel. Klas Cullbrand, innovationsledare vid RE:Source, påpekar att den linjära modellen innebär ett slöseri inte bara med materialen i sig, utan även med den energi, det arbete och den infrastruktur som lagts ned på att skapa produkterna från början.
För att minska värdegapet föreslår rapporten att Sverige inför styrmedel som gynnar cirkulära affärsmodeller. Exempel på sådana är skatteincitament för återanvändning, cirkulär offentlig upphandling samt att integrera cirkularitet i utbildningssystem, kultur och regelverk. Syftet är att främja medveten konsumtion och långsiktig hållbarhet.
Även om rapporten fokuserar på Sverige lyfter den slutsatser som är tillämpliga globalt. Ivonne Bojoh, vd på Circle Economy, menar att resultaten visar att linjära modeller inte bara är skadliga för miljön utan också ekonomiskt ineffektiva. En cirkulär ekonomi kan istället frigöra betydande värden både i Sverige och internationellt.
