Maria Fiskerud: ”En väg i himlen kräver ju inte mycket infrastruktur”

Har du hunnit packa upp och komma i ordning på kontoret än?

– Nej, men vi ska flytta över till hangar fem. Vi växer ur och får inte plats här, säger Maria Fiskerud, som när vi ses bara har jobbat några veckor i rollen som hållbarhets- och kommunikationschef på Bra.

Maria Fiskerud är märkbart entusiastisk över sitt nya uppdrag. Hon kliver in i en tid när flygbolagens affärsmodeller punkterats av pandemirestriktioner och solkats av flygskam och regeringen önskar lägga ner Bromma flygplats snabbast möjligt. Ändå råder det ingen undergångsstämning här, enligt henne.

– Nej, det är det som är så spännande. Vi är ett känt varumärke med alla saker på plats, men har stämningen av en startup.

Maria Fiskerud öppnar dörren till den oansenliga kontorsbyggnaden, visar vägen förbi ”loungen” i farstun, där det finns kaffe att hämta, och uppför en ovanligt trång trappa. Inträngd mot en dörr står en modell av planet, ATR turbo propellerplan, som Maria Fiskerud tio minuter tidigare lutade sig mot när fotografen knäppte bilder ute på landningsbanan.

– De där drar 40 procent mindre i bränsle än ett jetplan. De är utvalda för att de är mer bränsleeffektiva, förklarar hon och tillägger att 12 av 24 ATR-plan i bolagets strategiska färdplan är införskaffade.

På väggarna i kontorskorridoren hänger inramade flygplanscher, som illustrerar det exotiska skimmer som förr omgav flygbolaget Braathens destinationer. Maria Fiskerud slår sig ner i sitt lilla långsmala kontorsrum. Den glasade dörren ut mot korridoren är fylld av gula post-it-lappar.

Här sitter Maria Fiskerud bokstavligen med flygets framtid i sina händer och företagets historia i ryggen. När hon får frågan vad det är för gamla böcker som står på bokhyllan bakom henne tittar hon lite förvånat upp och säger att hon faktiskt inte hunnit titta på dem än.

– Jag har ärvt det här rummet. Jag har tagit över Pers kontor. Sist han var här fick han sitta ute i korridoren, berättar hon och skrattar till.

Maria Fiskerud lyfter ner en liggare med brunt kartongomslag från hyllan. ”Journal for Ludv. G Braathen” står det med flyhänt skrivstil och blekt bläck. Den är från 1968, året när Maria Fiskerud föddes. Ett par dammiga flygmodeller, en enorm marin atlas och några udda souvenirer trängs också på hyllan och ger intryck av att detta fortfarande är ett litet familjeföretag. Huvudägaren Per G Braathens farfar startade flygbolaget, berättar hon en stund senare.

– Det är viktigt att känna till sin historia, både där jag jobbar och min egen, tillägger Maria Fiskerud.

Tisdag, onsdag och torsdag ska Maria Fiskerud vara på plats på Bromma flygplats. Vi stämmer träff i terminalens restaurang för att hon mellan möten med styrelsen, intervju och fotografering, ska hinna få i sig lunch. Maria Fiskerud äter ärtsoppa och pannkakor samtidigt som hon berättar om hur flygbolaget Bra snabbt ska gira och möta klimatutmaningarna.

– Vi ska vara första flygbolaget i världen som har nettonollutsläpp, säger Maria Fiskerud nästan innan jag har hunnit slå mig ner vid kafébordet och ta fram anteckningsblock och bandspelare.

– Vi går även med i Science Based Target Initiative (SBTI), det gör att vi kan benchmarka mot andra flygbolag, men också mot andra branscher.

Vi ska vara första flygbolaget i världen som har nettonollutsläpp

Maria Fiskerud har jobbat med flygbranschen länge, men aldrig i flygbranschen, konstaterar hon.

– Jag har ju jobbat med alla bitar runt omkring, men jag har ju inte jobbat med det ur ett affärsperspektiv. Det är spännande att få se – flyger det?

Hon har en bakgrund på forskningsinstitutet Rise med omställning av flyget och utveckling av bioflygbränsle. Hon har också varit drivande i omställningen av hela värdekedjan genom att leda innovationsklustret för fossilfria flygtransporter (FFT 2045).

Är netto noll 2030 möjligt?

– Det är oerhört ambitiöst. Jag har inte sett någon som är i närheten ens.

Maria Fiskerud har varit expert åt regeringen när det handlat om vilka verktyg som behövs för att öka användningen av biobränsle inom flyget. I dag är endast några procent av bränslet som tankas i Sverige bioflygbränsle och när planen tankas får det så kallade ”drop in bränslet” bestå av högst 50 procent bioflygbränsle. Det behövs en ny standard och certifiering för att få flyga enbart på bioflygbränsle, men det finns inga tekniska hinder, enligt henne.

– Militären har flugit på 100 procent redan. Det behöver inte vara så svårt. Vi kommer att göra försök.

När då?

– Under första kvartalet nästa år om allt går enligt planen.

Flygbolaget Bra har fyra hållbarhetsmål i sin färdplan mot att bli fossilfria 2030: byta ut alla äldre plan till mer bränsleeffektiva propellerplan, flyga på 100 procent biobränsle, klimatkompensera genom kolsänkor och utveckla elflyg.

De nya planen flyger långsammare och lägre vilket inte ger någon höghöjdseffekt. Nu måste de få kunderna att stötta miljösatsningen, menar Maria Fiskerud.

– Mellan Stockholm och Göteborg är det tio till femton minuter extra tid. Det tycker en del resenärer är för mycket.

Det har jag ofta fått höra att flyget smet undan och ”ni var inte ens med i Parisavtalet”. Det tror jag var en nackdel för flyget.

Maria Fiskerud ger sig sedan in i en lång utläggning om politiska och strukturella hinder som kan sätta käppar i hjulen för att nå målet om att använda 100 procent bioflygbränsle. En avgörande faktor är vilka beslut som tas på EU-nivå. Hon håller upp fem fingrar i luften.

– Det EU säger är att vi ska ha fem procent inblandning 2030. Vi säger 100 procent.

Haken är att det blir svårt för enskilda flygbolag att lägga ribban högre än EU:s krav, menar hon. Tillverkarna kan tvingas kvotera ifall tillgången inte håller samma takt som efterfrågan.

– Vi är rädda för att priset kommer att öka ytterligare.

Genom att flyga enbart på bioflygbränsle går det att reducera koldioxidutsläppen med 80 till 85 procent, enligt Maria Fiskerud. I dag klimatkompenserar Bra resten genom vindkraft i Indien och Turkiet.

– Vi vill göra mer och undersöker olika projekt i Sverige.

Vi träffas en vecka före klimatmötet i Glasgow för intervjun. Maria Fiskerud är tydlig med att tiden är inne för flyget att ta sitt ansvar.

– Det vi faktiskt sa när Parisavtalet slöts, det var ju våra politiker som gjorde det och det är inte så länge sedan, var att flyget är globalt och det är så komplext så det lägger vi utanför. Det har jag ofta fått höra att flyget smet undan och ”ni var inte ens med i Parisavtalet”. Det tror jag var en nackdel för flyget.

Sveriges antiflyg-rörelse ”som pratar om att vi ska stanna på marken” och Fridays for future driver på flygbolagen att fortsätta arbeta med hållbarhetsfrågorna och vässa affärerna, menar Maria Fiskerud.

– Det blir nästan en hygienfaktor för flygets överlevnad att klara av att bemöta klimatutmaningen på ett framgångsrikt sätt. Vi har de tekniska lösningarna, men vi måste få på plats de affärsmässiga också. Vi måste få dig som resenär att betala för det och ja, det kostar mer.

Hittills har Sverige och Norden varit ledande inom utvecklingen av fossilfritt flyg. Nu kommer resten av världen i kapp. Maria Fiskerud är framstegsoptimist och lutar sig också mot sin erfarenhet från telekombranschens stora tekniksprång.

– Om vi kan utveckla ett fossilfritt flyg och visa att det går att få en affär i, då behöver andra delar av världen inte gå via det fossila flyget. De kan gå direkt till elflyg och bioflygbränsle.

Hur tänker du, när det gäller klimatet är ju tidsaspekten kritisk?

– Ja, det är svårt för vi har några år som kommer att vara jobbiga när vi inte har all teknik på plats. Hade vi haft samma diskussion om tåg i början av 1900-talet så hade vi lagt ner tågen, för då gick det på kolkraft. Vi behöver ge flyget en chans för jag tror verkligen att det är en framtidsbransch.

Hade vi haft samma diskussion om tåg i början av 1900-talet så hade vi lagt ner tågen, för då gick det på kolkraft. Vi behöver ge flyget en chans för jag tror verkligen att det är en framtidsbransch.

Maria Fiskeruds beskrivning ”en väg i himlen kräver ju inte mycket infrastruktur” är övertygande.

– Du behöver bara ha lite cement och lite stål i början och lite cement och lite stål i slutet i stället för järnvägar och vägar. Jag tror ju inte att elflyget kommer att ersätta flyglinjer som vi har i dag, det kommer att ersätta bil och buss och annat. I och för sig tror jag inte att vi kommer att äga bilar på samma sätt heller efter 2035.

Maria Fiskerud har ett globalt kontaktnät och ett intressant yrkesliv i teknikens framkant. Baksidan är att hon fått försaka tid med familjen.

– Det är klart att det är ett pris att betala. Äldsta dottern sa vid något tillfälle att jag var som en pappa, ”det är pappor som reser, inte mammor”.

Numera bor äldsta dottern med familjen i Stockholm. Maria Fiskerud fick sig en tankeställare under pandemin och har bestämt sig för att stanna kvar ibland på helgerna för att träffa dem mer. Tidigare tog hon alltid tåget direkt hem till maken, yngsta dotter och katten i Karlstad.

Rötterna och uppväxten i gränstrakterna återkommer Maria Fiskerud till flera gånger under intervjun. Hemifrån Värmland har hon fått med sig kärleken till skogen och hon är fortfarande scout.

– Det är där jag tycker att jag kan slappna av när jag behöver tömma huvudet och det är där jag får tillbaka energin. Och mina rötter är väldigt viktiga.

Hon berättar om hur hon och gammelfarmor brukade mata ”småknôtt” i skogen. Dessa väsen är det bäst att hålla sig väl med, säger hon lite teatraliskt.

– Matar du inte dem så tar de dina nycklar eller mobiltelefon.

Hennes farmor var norsk. Banden till Norge är starka. Men aldrig har gränsen mot Norge varit så skarp som nu under pandemin.

– Jag har tänkt flera gånger ”tur att farmor inte lever”. Det har varit värre än under kriget. Militären har patrullerat gränsen.

Maria Fiskeruds vilja att driva utvecklingen av fossilfritt flyg vilar på starka värderingar om solidaritet och rättvisa. Hon tror på en fortsatt öppen värld och då kan vi inte stanna på marken, säger hon.

Jag har tänkt flera gånger ”tur att farmor inte lever”. Det har varit värre än under kriget. Militären har patrullerat gränsen.

Varför bor du kvar i Värmland när du hela tiden är på väg?

– Det har varit en fördel, för mitt liv hemma är så annorlunda mot mitt jobbliv. Och jag vill ha det så, för då lever jag i den här skärningspunkten hela tiden. Jag blir innovativ för jag gnuggas mellan två världar. Det är jättejobbigt emellanåt för ibland kan jag känna att jag inte är hemma på något ställe.

Maria Fiskerud säger att hon länge tyckte att hennes breda värmländska var en begränsning. Nu har hon lärt sig att den är en tillgång.

– Jag kan vara rätt hård i min kritik men i och med att jag framför det på värmländska, då går de inte in i försvarar utan vi kan prata om det. Nu ser jag det som en hjälp.

Maria Fiskerud övervägde noga om hon skulle ta jobbet som hållbarhets- och kommunikationschef på Bra. Hon bytte bort sitt oberoende och är beredd på att det blir tufft ibland, säger hon.

– Jag har ju valt en bransch som inte är kopplad till hållbarhet för att jag tycker det är spännande att jobba med och få utveckla den. Men ibland är det ju jobbigt och en blir ifrågasatt, och man funderar själv på vad som är rätt eller fel, men då brukar jag lyssna på Imagine… (hon fnissar till) …med John Lennon. Vi behöver drömmare, vi behöver en gemensam värld, vi behöver förstå varandra, vi behöver leva ihop, vi är globala, vi hänger ihop, vi är ett. Ska vi rädda världen så måste vi göra det tillsammans som en värld också.

Var ligger tyngdpunkten i din roll, på hållbarhet eller kommunikation?

– Den ligger på hållbarhet. Det var jag väldigt tydlig med att jag vill göra förändring och genomdriva ett fossilfritt flyg. Det är inte bara för oss utan det är för mina barn och barnbarn också, jag vill att de ska få en planet som de kan leva på, och att de också ska kunna resa och uppleva världen om de vill det.

När vi står där på landningsbanan, alldeles framför nosen på ATR-planet på parkering 13, dånar det i luften från andra plan som taxar ut för att lyfta. Vår fotograf jobbar snabbt medan planet bakom Maria Fiskerud tankas.

– Förr var piloten tvungen att skriva under om de godkände att köra på det konstiga bränslet. Vi hade piloter som vägrade, berättar Maria Fiskerud om hur bioflygbränsle bara för sex-sju år sedan möttes med stor skepticism inom flygbranschen.

Ännu ett plan taxar ut. Återigen samma dån. Hur skulle det låta på Bromma flygplats om detta var centrum för framtidens elflyg?

– Här pratar vi faktiskt om bussar med vingar på. Och de dånar mindre, säger Maria Fiskerud.

Det kan ju bli alla möjliga farkoster framöver. Jag tror det är ett helt nytt transportslag.

För små regionala flygplatser kan elflyget bli räddningen undan ständiga nedläggningshot.

– Ett av de första ställen som vi tittar på nu är Gotland. Där kommer vi nog ha två elflyg stationerade. Då kan vi flyga direktflyg till Kalmar, Jönköping och Västervik eller till vilka mindre flygplatser du vill.

Och Maria Fiskerud har bråttom att genomföra färdplanen:

– Vi vill vara först i Sverige på elflyg – men det är det ju många som vill.

Tror du att elflyget i sista minuten kan komma att rädda Bromma flygplats?

– Det jag har sagt är att det är ett perfekt tillfälle att använda Bromma som testflygplats för både el och vätgas och även drönare.

Maria Fiskerud är en pionjär inom fossilfritt flyg.

– Jag har varit med på alla jungfrufärder med bioflygbränsle i både Norge och Sverige, dessutom är jag, tror vi, den som har flugit längst som passagerare i ett elflygplan i världen. Det var åtta mil, så det var inte så långt, säger hon och skrattar.

För två år sedan ansåg folk att elflyg vara science fiction. Nu låter det annorlunda, tycker Maria Fiskerud.

– 2026 kommer vi att ha fler tillverkare som lanserar sina nya vätgasflyg och elflyg.

2026 kommer vi att ha fler tillverkare som lanserar sina nya vätgasflyg och elflyg.

Hennes framtidsvision är att vi ska sätta likhetstecken mellan flyg och hållbar mobilitet.

– Elflyg för de korta sträckorna, bioflygbränsle för de längre och vätgas för de mitt emellan. Det är de hållbara tekniker vi har i dag.

På nätverksplattformen LinkedIn presenterar sig Maria Fiskerud som en ”passionerad futurist”. Nu står hon mitt mellan det gamla och det nya och ser fram emot en spännande tid.

– Vi bygger elflygen i dag ungefär som de traditionella flygen ser ut. Men det kan ju bli alla möjliga farkoster framöver. Jag tror det är ett helt nytt transportslag. Precis som att bilen inte var en förlängning av häst och vagn, säger Maria Fiskerud.