Striden om handspriten: Så slår skattefusket mot miljön

Bakgrunden är att handdesinfektion klassas som ett bekämpningsmedel. Enligt lag ska bekämpningsmedel ska enligt lag beskattas med en punktskatt på 34 kronor per kilo ”aktiv substans”, vilket är den kemiska förening som dödar bakterier eller virus. Undantaget är om handdesinfektionen används för framställning av livsmedel eller läkemedel. Syftet med punktskatten är att driva bort från farliga kemikalier som skadar människa och miljö.

Men trots kravet på att betala punktskatt, duckar majoriteten av tillverkare och importörer kravet att betala skatten. Enligt en analys som BGHR, branschföreningen Grön Hygien och Rengöring, har tagit fram från 2023 hade 88 bolag registrerat sig för tillverkning och import av alkoholbaserade desinfektionsmedel hos Folkhälsomyndigheten. Men endast två av företagen hade registrerat sig för att rapportera punktskatten till Skatteverket, enligt analysen som Miljö & Utveckling har tagit del av. I praktiken innebär det att hundra miljoner i skatteintäkter kan ha gått förlorade, och att majoriteten av leverantörerna inte följer lagen.

Så slår skattefusket mot miljön

Anders Karlsson är ordförande för BGHR samt medgrundare till Sanify AB som tillverkar alkoholfri handdesinfektion. Han har länge drivit frågan att få fler att betala den obligatoriska punktskatten på handdesinfektion. Att vissa inte betalar leder enligt honom till ökad användning av skadliga kemikalier, förutom att det uppenbara med snedvriden konkurrens.

– Punktskatten ska göra det mer gynnsamt för kunder att välja produkter som innehåller lägre halter av farliga kemikalier. Om alla betalar skatten som de ska, skulle det gynna de mer hållbara alternativen. Nu fungerar det omvänt, att de som sålt handdesinfektion i decennier producerar enorma volymer högkoncentrerade lösningar som sedan säljs till ett lågt pris, medan nya innovativa lösningar beskattas. Ofta lagras produkterna, bäst-före datum går ut, och då bränns produkterna upp till höga kostnader för regionerna samt skapar enorma utsläpp vid förbränningen, säger han.

Men den största klimat- och miljöpåverkan, menar han uppstår i produktionsfasen. I sammanhanget är ämnet etanol relevant då det är den aktiva substansen i handdesinfektionsmedel som baseras på sprit, vilket är det absolut vanligaste.

Flera rapporter har visat att produktionen av etanol ofta är ohållbar. Bland annat visar en riskanalys över hand- och ytdesinfektion som ingenjörs- och designföretaget Afry tagit fram, att produktionen av etanol ofta kan kopplas till kränkningar av mänskliga rättigheter, som barnarbete, slavliknande förhållanden, låga löner och långa arbetsdagar. Andra risker enligt analysen är utnyttjande av naturresurser, störningar av biologisk mångfald, mark- och grundvattenföroreningar samt risker länkat till avskogning. Enligt rapporten är Brasilien och USA de största tillverkarna av etanol, och står tillsammans för 70 procent av världens etanolproduktion.

–Det innebär en enorm miljöpåverkan, och om punktskatten betalades enligt rådande lagstiftning skulle användningen av etanol i handdesinfektion minska. Precis som vi successivt fasar ut etanol ur biltankarna till förmån för mer hållbara alternativ, bör vi göra detsamma för händerna när effektiva och miljövänligare alternativ finns tillgängliga, säger Anders Karlsson.

Argumentet från tillverkarna

Så hur kommer det sig att så många inte betalat skatten? Miljö & Utveckling frågade Kiilto Clean AB, som säljer etanolbaserade DAX Clinical Handdesinfektion. De är en av de leverantörer som inte betalar punktskatten. Bakgrunden, säger Annika Ekström som är marknadsansvarig på bolaget, är att reglerna är otydliga.

– Branschen har i många år ifrågasatt ett förtydligande angående punktskatten, eftersom det är otydligt vilka produkter som omfattas. Vi menar också att lagstiftningen kom till på 80-talet, då definitionen av bekämpningsmedel är en helt annan än den är idag, säger hon.

Det säger Skatteverket

Skatteverket har dock en annan bild, och menar att det är tydligt vilka som omfattas av punktskatten.

– Handdesinfektion har ändamålet att det ska användas mot bakterier och virus. Därför är det ett bekämpningsmedel i lagens mening, och man ska betala skatt som att det är ett bekämpningsmedel, säger Titti Campalto, chef inom punktskatter på Skatteverket.

Hon vill inte svara på hur många som inte betalar skatten, eller om det är en fråga som Skatteverket analyserar och kommer inkomma med ett förtydligande kring. Däremot säger hon att det kan ha blivit ett missförstånd i samband med pandemin.

– När pandemin bröt ut var det väldigt många som ville börja tillverka handsprit. Jag får erkänna att när vi fick frågor tänkte vi främst på alkoholskatt, utan att nämna skatten för bekämpningsmedel, säger hon.

Vad är påföljden för bolag som inte följer kraven?

– Om vi upptäcker att ett företag inte betalar skatt, ska vi börja med en förfrågan varför de inte betalar skatten. Därefter blir de registrerade hos oss och får betala retroaktivt. Vanlig omprövning är två år bakåt i tiden, men finns också en möjlighet att gå 6 år tillbaka i tiden.

När Miljö & Utveckling lyfter Skatteverkets ståndpunkt, att punktskatten gäller, upprepar Annika Ekström från Kiilto AB att branschen efterlyser ett förtydligande.

– Jag kan inte svara för vad Skatteverket tycker eller menar. Vi har bett om ett förtydligande och väntar på det, säger hon.

Ytterligare ett argument från leverantörerna, är att punktskatten träffar alla desinfektionsmedel, oavsett vilka ämnen produkten är sammansatt av. Det spelar alltså ingen roll om det handlar om etanol, propanol, kvartära ammoniumföreningar eller något annat ämne som avser att oskadliggöra farliga bakterier och virus.

I en debattartikel i Dagens Medicin, som publicerades förra året, skriver Anna Melvås, verksamhetsledare för branschföreningen professionell hygien och rengöring, Bphr att ”så som skattelagstiftningen är formulerad så driver den samhället mot att minska användningen av desinfektionsmedel generellt, vilket är kontraproduktivt, eftersom vi vill öka hygienen i samhället och minska risken för resistenta bakterier”.

Konflikten kan med andra ord beskrivas som att hygien och folkhälsa står mot argument för klimatet och miljön. Anders Karlsson menar att det är två argument som inte behöver ställas emot varandra.

– Deras argumentet hade funkat om det inte fanns andra hållbara alternativ, säger han och lyfter att det redan finns ett 20-tal godkända ämnen av EU:s kemikaliemyndighet Echa för produkttypen och att flera av dem kan ersätta etanol som aktiv substans i handdesinfektion.

Vidare säger han att etanol sedan ett par decennier tillbaka är klassificerad som en cancerogen av WHO:s cancerforskningsorganisation Iarc. Det menar han innebär att handdesinfektion baserat på etanol, i kombination med den negativa miljöpåverkan, snarare skadar folkhälsan.

– Långsiktigt påverkar vi folkhälsan genom att skada miljön. Samtidigt finns idag handhygienprodukter på svenska marknaden som innehåller kemikalier med halter så låga som under 1 procent med bättre effekt än handsprit som innehåller upp till 85 procent aktiv substans, säger han.

Då väntas beslut från politiken

Punktskatten är också något som varit uppe på tapeten inom politiken. 2023 lyftes ämnet i en skriftlig fråga av riksdagsledamoten Tobias Andersson (SD), ordförande i näringsutskottet, till finansminister Elisabeth Svantesson (M). I sin fråga pekar han på att punktskatten historiskt sett var avsedd att gälla enbart växtskyddsmedel, men att den har utökats till att omfatta andra produktkategorier i takt med att definitionen av bekämpningsmedel har breddats. Därför menar han att den nuvarande skatten inte är tydlig i sitt syfte.

I sitt svar hänvisar Elisabeth Svantesson till en utredning från 2017 som pekar på att EU:s biocidförordning kan påverka tillämpningen och användningen av biocider, där desinfektionsmedel ingår. Därför föreslår utredningen att skatten tas bort under tiden EU-förordningen tillämpas. Samtidigt pekar utredningen att det finns behöv av kompletterande styrmedel för att minska miljö- och hälsoriskerna vid användningen. Enligt regeringen är planerat beslutsdatum den 24 april i år.

Anders Karlsson menar att det inte spelar någon roll om det kommer ett nytt beslut om punktskatten, utan understryker att Skatteverket är tydliga med att punktskatten gäller just nu.

– Skatten gäller nu, och tillverkare borde därför betala den. Men det finns en samling aktörer, som vi inom branschen kallas för ”alkoholmaffian”, som motsätter sig punktskatten för att bevara det befintliga gynnsamma oligopolet. Spriten har fått en nästan helig status, och till och med uttrycket “sprita händerna” speglar detta. Det handlar om en inrotad uppfattning, där vi snarare blivit hjärntvättade än handtvättade att tro att sprit är det enda med antibakteriell effekt, säger han.

Systembolaget en av inköparna

Samtidigt riktar Anders Karlsson kritik mot Systembolaget, som köper in obeskattad handdesinfektion från Kiilto Clean AB. Kritiken har han, genom BGHR, också framfört till Systembolaget i ett öppet brev där de uppmanar Systembolaget att ”tänka, välja och arbeta annorlunda”.

– Systembolaget, som statligt monopol, borde ta ett större ansvar, säger han.

Kajsa Yström, chef över Systembolagets indirekta inköp, är medveten om kritiken, men säger att de inte planerar att agera på frågan i nuläget.

– Vi ställer krav på våra leverantörer att de ska betala de skatter som gäller för deras produkter. I det här fallet har vi haft en dialog med våra leverantörer. De säger att branschen har efterfrågat ett förtydligande i lagstiftningen, och det är en politisk fråga under utredning. Vi är nöjda med det svaret vi fått och inväntar att frågan är utredd. Om det visar sig att handsprit ska beskattas, så kommer vi utgå från det, säger hon.

Fast enligt Skatteverket ska handdesinfektion punktbeskattas?

– Det är leverantörernas ansvar att betala skatten, och vi för som sagt en dialog med dem och är nöjda med svaret som vi har fått.

Skatten är till för att driva bort från skadliga kemikalier och mer miljövänliga alternativ. Borde inte ni som statligt stort bolag gå före, och välja leverantörer som betalar skatten?

– Eftersom frågan är uppe för utredning, så är vi trygga med att fortsätta med den leverantören vi har. Men om vi ser behov att upphandla på nytt så kommer vi se över våra krav, också vad gäller hållbarhet. Men det är ingenting vi planerar i dagsläget.

Hur det blir med punktskatten återstår att se. Ett politiskt besluts väntas som nämnts ovan i april. Anders Karlsson, som kämpar för att fler ska betala skatten i många år, hoppas – för klimatet och miljöns skull – att den kommer att finnas kvar.

– Punktskatt är ett jättebra styrmedel att driva på mot mer hållbara alternativ. I stället försöker importörer och tillverkare göra allt de kan för att ta bort den, för att i slutändan tjäna mer pengar, avslutar han. Fokus borde i stället ligga på innovation och utveckling av nya produkter.