6 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Av den totala mängden stod kläder för 8 kilo, hemtextilier för 7 och skor för 4 kilo. Textil är nu det femte mest miljöbelastande konsumtionsområdet inom EU, efter bland annat mat, transporter och boende. Enligt EEA eldas konsumtionen på av snabbt mode, sociala medier och växande e-handel – vilket leder till massproduktion av billiga, syntetiska plagg.

Totalt genererade EU-länderna 6,94 miljoner ton textilavfall 2022, motsvarande 16 kilo per person. Bara 15 procent samlades in separat. Resten gick till förbränning eller deponi – och gick därmed förlorad för återanvändning eller återvinning.

EU satsar på 47 strategiska råvaruprojekt – tre i Sverige

EU-kommissionen har valt ut 47 strategiska projekt som ska säkra unionens tillgång till kritiska råvaror – ett led i genomförandet av den nya förordningen Critical Raw Materials Act. Projekten omfattar hela värdekedjan – från utvinning till återvinning – och är fördelade på 13 medlemsländer, däribland Sverige. Målet är att EU till 2030 i högre grad ska kunna försörja sig självt.

Bland de utvalda finns tre svenska projekt: LKAB:s ReeMAP, som utvinner sällsynta jordartsmetaller ur gruvavfall, Northvolt Revolts satsning på batteriåtervinning samt grafitgruvan Talga Natural Graphite ONE i Vittangi. Projekten får företräde till finansiering och snabbare tillståndsprocesser.

Satsningen möter också kritik. Greenpeace varnar för risker för samiska rättigheter, miljö och långsiktig hållbarhet, och efterlyser ett ökat fokus på återvinning och cirkulära lösningar framför nya gruvor.

Ett steg närmare att skjuta upp CSRD och CSDDD – EU-länderna säger ja 

EU-länderna har nu formellt godkänt EU-kommissionens förslag om att senarelägga två centrala hållbarhetslagar: hållbarhetsrapporteringsdirektivet CSRD och due diligence-lagen CSDDD. Det innebär att kraven för företag i våg 2 och 3 skjuts upp med två år, och att CSDDD senareläggs med ett år. Syftet är att ge parterna tid att förhandla klart om tekniska detaljer – och undvika att regler träder i kraft innan allt är färdigförhandlat. Nu väntar ett beslut i EU-parlamentet. En eventuell snabbprocess kan leda till omröstning den 1 april, men mer sannolikt blir ett slutligt beslut först i maj.

Jörgen Warborn (M) blir huvudförhandlare för Omnibus-paketet

Jörgen Warborn, moderat EU-parlamentariker, har utsetts till huvudförhandlare för delar av EU-kommissionens nya Omnibus-lagpaket. Paketet syftar till att förenkla delar av EU:s hållbarhetslagstiftning, bland annat direktiven CSRD och CSDDD, och bereds i parlamentets rättsliga utskott Juri, där Jörgen Warborn är ledamot.

I ett tal till EU-kommissionen beskriver Jörgen Warborn det nuvarande Omnibus-förslaget som ett bra, men otillräckligt, första steg. Han understryker att EU halkat efter andra ekonomiska stormakter och att det behövs konkreta åtgärder för att stärka konkurrenskraften – särskilt genom att minska byråkratin för små och medelstora företag.

Den 1 april väntas parlamentet ta ställning till om delar av Omnibus-förslaget ska kunna snabbehandlas. Om så sker kan ett beslut om själva innehållet komma redan den 3 april.

EU-företag prioriterar klimatrisker högre än andra

Företag inom EU ser dubbelt så ofta klimatförändringar som en av företagets största risker jämfört med företag utanför EU. Det visar en ny global studie från revisionsorganisationerna AICPA och CIMA. Undersökningen bygger på svar från 436 personer i ledande roller och gjordes i slutet av 2024.

49 procent av företagen med verksamhet inom EU ser klimatrisker som en av deras tio största utmaningar. Motsvarande siffra för företag utanför EU är 24 procent. EU-företag har också i högre grad märkt av ökade krav från investerare när det gäller klimatfrågor.

Hälften av företagen inom EU har infört system för att hantera klimatrisker och lika många har tillsatt en särskild kommitté på ledningsnivå som jobbar med frågan. Bland företag utanför EU gäller det för var femte respektive var sjunde företag.

Studien visar också att EU-företag i större utsträckning ser klimatåtgärder som en strategisk möjlighet, något som är mindre vanligt bland företag utanför EU. AICPA och CIMA menar att en viktig förklaring till skillnaderna är EU:s nya regler för hållbarhetsrapportering, CSRD, som kräver mer insyn och ansvar kring klimatpåverkan.

Möjlighet att ansöka om CBAM-status

Naturvårdsverket meddelar att importörer från och med den 31 mars 2025 kan ansöka om att bli godkända CBAM-deklaranter. Den 1 januari 2026 blir detta ett krav för att importera vissa varor till EU, såsom stål, cement, aluminium och konstgödsel. CBAM, Carbon Border Adjustment Mechanism, syftar till att sätta ett pris på koldioxidutsläpp vid import för att förhindra att utsläppsintensiv produktion flyttas utanför EU.

Importörer som inte har fått godkänd CBAM-status före årsskiftet 2025/2026 riskerar enligt Naturvårdsverket att få sina varor stoppade i tullen. Redan sedan den 1 oktober 2023 måste importörer rapportera utsläppen från sina varor, och från 2026 ska de börja köpa CBAM-certifikat för att täcka dessa utsläpp.

Naturvårdsverket hanterar ansökningarna i Sverige, som sker via EU-kommissionens CBAM-register. I EU-kommissionens nya så kallade Omnibus-paket finns ett förslag om att mindre företag som importerar mindre än 50 ton CBAM-varor per år ska undantas från systemet, med beslut väntat sommaren 2025.

EU skjuter upp klimatmål för 2040

Europeiska kommissionen meddelade den 21 mars att det planerade klimatmålet för 2040 inte kommer att presenteras under det första kvartalet, som tidigare utlovats. En talesperson bekräftade förseningen vid en pressbriefing i Bryssel. Förslaget, som väntas innebära en 90-procentig minskning av växthusgasutsläpp jämfört med 1990 års nivåer, har mött politiskt motstånd från flera medlemsländer, vilket bidragit till att processen dragit ut på tiden.