Sveriges chefsförhandlare: Fyra frågor som kommer prägla COP27

Den första och tyngsta frågan handlar naturligtvis om det fortsatta arbetet med att minska utsläppen från världens länder.

– Utsläppsminskningar är den fortsatt stora frågan. Vi fick nyligen en rapport om ländernas åtaganden, de så kallade NDC:erna, som pekar på att dagens ambitionsnivå skulle leda till en ökning av utsläppen med 10 procent till år 2030. Detta trots att utsläppen behöver minska med cirka 50 procent under den här perioden för att världen ska kunna nå uppsatta mål.

Den andra stora frågan i årets förhandlingar handlar enligt Mattias Frumerie om klimatanpassning.

– Här handlar diskussionen mycket om hur man ska kunna mäta framsteg i klimatanpassningsarbetet. Vad gäller utsläppsminskningar finns i dag vedertagna mätmetoder som går att aggregera på ett helt annat sätt än de metoder som används för att mäta klimatanpassning.

Utökat fokus på skator och förluster

Den tredje frågan handlar om finansiering av skador och förluster, i COP-sammanhang ofta kallat ”loss and damage”. Här finns bland annat förslag på en ny fond som ska hantera klimatrelaterade skador i utvecklingsländer.

– Här försöker man komma överens om hur man ska hantera stora skador från klimatförändringarna, till exempel de stora översvämningar vi nyligen sett i Pakistan. Vi ser nu att den här typen av händelser blir allt mer förekommande och dessutom mer intensiva. Diskussionerna handlar om hur återuppbyggnaden av den här typen av händelser ska finansieras.

Den sista och fjärde stora frågan på COP27 handlar mer allmänt om hur klimatarbetet ska finansieras.

– Inte minst det så kallade 100-miljardersmålet kommer att fortsätta vara under diskussion. Redan 2009 utlovades en investering från rika länder om 100 miljarder dollar per år till utvecklingsländer med start år 2020. Det målet har ännu inte nåtts.

Just nu finns en prognos som säger att 100-miljardersmålet sannolikt nås nästa år.

– Men även om målet nås finns en kritik mot att målet inte levererades till 2020, så som var överenskommet.

EU och Sverige vill under årets förhandlingar se en mer omfattande diskussion om omställningen av finansiella flöden och de åtaganden som gjorts i Parisavtalet.

– Vi vill helt enkelt från EU:s sida ha ett utrymme under förhandlingarna att kunna se över hur länderna har tillämpat sina åtaganden.

”Ny fond inte lösningen”

Den nya investeringsfond som föreslås hantera klimatrelaterade skador och förluster är enligt Mattias Frumerie ett förslag som Sverige och EU motsätter sig. Antalet finansiella kanaler är, menar han, redan många och komplexa. Det bästa vore om ytterligare finansiering kunde hanteras i befintliga system.

– En ny fond är inte svaret på det behov som finns. Klimatfinansieringslandskapet är redan splittrad och redan i dag hör vi klagomål från utvecklingsländer som är frustrerade över att det är svårt att få ut pengar som hanteras genom ett mycket stort antal procedurer. Att lägga till ytterligare än fond skulle sannolikt öka den frustrationen. Vi vill hellre utveckla nuvarande strukturer så att de bättre kan möta de behov som finns.

Världen går förnärvarande mot en svagare ekonomi, med pågående krig i Europa, rekordhög inflation och brist på energi. Samtidigt har världen under året drabbats av flera och intensivare extremväder och naturkatastrofer.

Hur påverkar den världsläget årets förhandlingar?

– Det är klart att världsläget påverkar mycket. Översvämningarna i Pakistan kommer till exempel att ha stor påverkan på diskussionerna om skador och förluster. Även saker som energikris, livsmedelskris, inflationstryck och det stämningsläge som den ryska invasionen för med sig kommer att sätta sin prägel på mötet. Den här typen av saker tenderar att sätta klimatarbetet på efterkälken, precis som pandemin gjorde när den var som värst. Det handlar om att fokus flyttas mot andra, än mer akuta, frågor.

Vad gäller kriget i Ukraina påminner Mattias Frumerie om att Ryssland i dag är världens fjärde största utsläppare av växthusgaser.

– Ryssland har redan från början ett viktigt bidrag att göra i det globala klimatarbetet. Det här får nu en lite annan dimension i och med invasionen.

Exakt hur Rysslands deltagande i COP27 kommer att se ut är enligt Mattias Frumerie än så länge okänt.

– Jag har i varje fall inga uppgifter om det.

Förra året, på COP 26 i Glasgow, beslutades att alla länder under året skulle höja och uppdatera sina 2030-mål. Än så länge har bara 24 länder genomfört ändringar, och många kritiker menar att bara ett fåtal länder gjort verkliga skärpningar.

Vad betyder det att så få länder faktiskt genomför de beslut som fattas under klimatförhandlingarna?

– Sammanfattningen av ländernas NDC:er visar tydligt att fler länder behöver göra mer. I ljuset av det faktum att ambitionerna behöver öka så hade det så klart varit välkommet att fler länder uppdaterade sina 2030-mål i linje med beslutet. Man kan så klart spekulera i varför inte fler länder lämna in reviderade NDC:er. Eventuellt kan det globala ekonomiska läget och energikrisen ha gjort att många länder tvekar.

Mattias Frumerie tror också att det, oavsett kriget och tufft ekonomiskt läge, finns många länder som ser stora utmaningar med klimatarbetet.

– Det är också därför som vi från Sveriges och EU:s sida vill lyfta fram de möjligheter som vi ser i klimatarbetet. Till exempel hur klimatarbetet bidrar till nya jobb och ekonomisk utveckling. Från svensk sida vill vi lyfta fram berättelser om hur omställningen fortgår i en mängd olika sektorer.

Sverige har fått en ny borgerlig regering. Vad betyder det för ditt arbete under årets klimatförhandlingar?

– Vårt jobb som tjänstemän i regeringskansliet är att stötta regeringen i genomförandet av deras politik. Så det är vad vi gör.