Castellum tar höjd för det värsta: ”Svårare att göra anpassningsåtgärder i efterhand”

Reportage Castellum ser på arbetet med klimatanpassning som nödvändigt för sin framtida lönsamhet. Men för att lyckas krävs det att hela samhället följer med på resan – och dit är det än så länge långt kvar, menar Filip Elland, hållbarhetschef på Castellum.

Castellum tar höjd för det värsta: ”Svårare att göra anpassningsåtgärder i efterhand”
Foto: Nicklas Elmrin.

Flera meter under marken, i en elcentral mitt bland kablar, mätare och aggregat, står Robert Ström. Här trivs han som bäst. I fastighetens hjärta, som han själv kallar det. Han är teknisk förvaltare och ansvarar för att skydda hjärtat och se till att det pumpar på som det ska.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Om det här slås ut släcks hela huset ner. Mitt jobb är att förebygga och se till så att det inte kommer in vatten. Det skulle vara förödande, säger han.

Byggnaden han befinner sig i är ett nybyggt kontorshus som tilldelats namnet Emigranten och ägs av fastighetsbolaget Castellum. Det ligger i centrala Göteborg, bara några stenkast från Masthuggskajen och Göta älv.

Arkitekterna som har ritat huset har inspirerats av historiska fornlämningar som påträffats under arkeologiska utgrävningar. I början av 1600-talet var platsen nämligen en masthamn för flottan och huset följer samma linjer och strukturer som gamla byggnader och pirer.

Kontorshuset Emigranten i Göteborg. Foto: Nicklas Elmrin.

Men att bygga nytt idag kräver helt andra tankesätt än då. I takt med att den globala temperaturen stiger, ökar behovet att anpassa den byggda miljön. Översvämningar, ösregn, värmeböljor och ras är bara några av de effekter som klimatförändringen för med sig och som blir allt vanligare.

För kontorshuset Emigranten är det närheten till älven och byggnadens låga placering som utgör det största hotet.

– Vind klarar vi. Det skulle behöva blåsa extremt mycket innan den här kåken skadas, säger Robert Ström, och slår på en av väggarna.

– Den största risken är att det svämmar över, men vi har rustat fastigheten för att undvika en sådan händelse. En annan konkret åtgärd som vi funderat på kan vara är att sätta in vattenlarm till elcentralen, som känner av när det kommer in fukt underifrån och som säkrar rummet.  

Robert Ström, teknisk förvaltare, Castellum. Foto: Nicklas Elmrin

Enligt FN:s klimatpanel IPCC:s senaste kunskapsutvärdering kommer glaciärsmältningen och havsnivåhöjningarna sannolikt att fortsätta i 100-tals år, även om de globala klimatmålen nås. Därför måste världen anpassa sig – snabbt, slår forskarpanelen fast. För att lyckas behövs stora och genomgripande åtgärder. Samtidigt varnar forskarna att det än så länge går alldeles för långsamt, även i länder som Sverige.

Men det står inte helt stilla. Castellum är ett av många företag som börjat ta frågan på allvar.

Filip Elland, fastighetsbolagets hållbarhetschef, är på väg mot Emigranten. Regnet hänger i luften och han har – i sann Göteborgsanda – ett paraply i ena handen för att förbereda sig inför det värsta.

Filip Elland, hållbarhetschef Castellum. Foto: Nicklas Elmrin

Precis som i arbetet med klimatanpassning, som handlar om att just förbereda sig inför det värsta.

– Det här är inte bara en fråga för framtiden, utan något vi märker av och behöver hantera redan idag, säger han.

För Castellum tog arbetet med klimatanpassning fart 2016. Då gjorde bolaget ett stort omtag i sitt hållbarhetsprogram och lade på en klimatriskscenarioanalys för alla sina investeringar.

– En klimatrisk kan påverka fastighetsvärdet väldigt mycket beroende på var den är placerad. När vi nu går till vår styrelse och säger att vi vill bygga – eller bygga om – ett hus, ska vi också synliggöra de klimatrisker som finns. Det är viktigt eftersom hela kalkylen bygger på att vi har ett kassaflöde som ser ut på ett visst sätt i en oändlig framtid, säger Filip Elland.

Klimatriskanalysen bygger på två scenarion. Ett där världen klarar av målen i Parisavtalet och ett där världen inte gör det. Enligt Filip Elland kommer båda scenarierna kräva åtgärder.

 –  Även om vi landar på under 2 grader är det mer än där vi är idag. Det innebär att klimatförändringarna kommer vara än mer påtagliga. Oavsett var vi landar kommer vi att behöva förbereda oss, säger han.

Fakta

IPCC:s klimatscenarion

Vi uppnår Parisavtalet 

  • Utsläppen av växthusgaser halveras till 2050.
  • +1,5 till 3 °C temperaturhöjning i Sverige.
  • Ny förnybar energiteknik införs i stor skala.
  • Låg energiintensitet.
  • Kraftiga omställningar av samhället, infrastrukturen och byggnader har genomförts.
  • Världens länder lyckas samarbeta om gemensamma initiativ.
  • Politiska beslut, skatter och regleringar införs gällande växthusgaser.
  • Ökade regleringar med hållbarhetskrav gällande markanvändning och byggnormer.
  • Ändrade krav från kunder och investerare.

I gamla fotspår

  • Utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka i dagens takt.
  • +2 till 4 °C temperaturhöjning i Sverige.
  • Stigande havsnivåer.
  • Fler dagar med extremväder och översvämningar.
  • Ökat antal skogsbränder.
  • Oförändrade beteenden och krav från kunder och investerare.
  • Hög energiintensitet och stort beroende av fossila bränslen.
  • Politiska klimatinitiativ och samarbeten misslyckas.
  • Sämre inomhusklimat påverkar människors hälsa.
  • Ökad befolkningsmängd och inflyttning till Sverige.
  • Verksamheten blir mer händelsestyrd, på grund av extremväder.

 För att ta ytterligare krafttag i frågan genomför Castellum just nu en portföljinventering avseende klimatrisker för alla sina fastigheter i Norge, Finland, Danmark och Sverige. Inventeringen ska vara klar i höst och underlaget ska användas för att analysera och så småningom väva in fördjupande åtgärder för klimatanpassning.

Inventeringen kommer dessutom funka för att Castellum ska kunna grönklassa sina fastigheter enligt kravet om en klimatriskanalys som finns med i EU:s taxonomi.

 Samtidigt understryker Filip Elland att det inte är därför de gör inventeringen.

 – Vi gör det inte för att vi måste eller är tvingade till det, utan för att vi ser det som absolut nödvändigt. Dels för framtida lönsamhet, dels för att förstå kommande investeringsbehov, säger han.

Fakta

Så arbetar Castellum med klimatanpassning  

  • Castellum använder sig av klimatscenarier för att identifiera risker och möjligheter kopplade till klimatförändringar som påverkar bolaget, både på kort och lång sikt. 
  • Syftet är att säkerställa att både verksamheten och fastighetsbeståndet har förutsättningar att hantera klimatförändringar. 
  • Klimatscenariorna som används har tagits fram av FN:s klimatpanel (IPCC) och utgår från hur världen kan se ut 2050. I båda scenarierna analyserar Castellum både risker och möjligheter. 
  • Det första scenariot är ”Vi uppnår Parisavtalet”. Det scenariot utgår från att världen lyckas begränsa temperaturökningen till 1,5–2 °C.
  • Det andra scenariot är ”I gamla fotspår-scenariot”. Det är ett så kallat ”business as usual”-scenario, där världen inte lyckats ställa om utan där utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka i nuvarande takt. 
  • Sedan tre år tillbaka klimatrapporterar Castellum i enlighet med de frivilliga internationella rekommendationerna från Task force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD). 

Vad tycker du om EU-taxonomins krav på en klimatriskanalys?

– Det är bra att det finns, tyvärr är det väldigt abstrakt. Det är upp till varje bolag hur man vill göra. Rent krasst räcker det nästan med att visa upp en karta att man vet var riskerna finns, säger han.

Vad tänker du om det?

– Det hade varit bättre om det var tydligare vad man behöver göra. Egentligen borde man göra en klimatriskanalys i allt, säger han.

Filip Elland har kommit fram till Emigranten. Han stiger in i det nybyggda kontorshuset som har nivå guld i certifieringen Miljöbyggnad. För att komma upp till den nivån ställs höga krav på byggnadens utformning och prestanda utifrån ett miljöperspektiv. Bland annat ingår energieffektivitet och miljövänliga material i kravlistan.

Hissen plingar till. Filip Elland går in och trycker på knappen med det högsta numret. Likt de flesta andra företag låg Castellums främsta fokus länge på att minska sin klimatpåverkan. Arbetet med klimatanpassning kom upp på tapeten långt senare. Idag har många likt Castellum börjat arbeta mer aktivt med frågan. Ändå tycker Filip Elland att det går för långsamt.

– Det är mycket fokus på att vi ska bli klimatneutrala, och det är såklart jättepositivt. Men jag hade velat att frågan om klimatanpassning fick lika mycket ljus på sig. Frågan är så pass stor och viktig. Vi vet att vi i framtiden kommer att befinna oss i en mer riskfylld miljö.

Vad hade du velat se mer av?

– Jag hade velat se mer initiativ, att man driver frågan, diskuterar den mer och ökar kunskapen och samverkan. Kanske skulle man från nationellt håll kunna skapa ett liknande initiativ som Fossilfritt Sverige, eller baka in frågan där, säger han.

Hissen har tagit sig längst upp i kontorshuset och dörrarna öppnar sig ut mot takvåningen. Det blåser kraftigt och nedanför flyter Göta älv förbi.

Från stadens sida finns det planer på att bygga en skyddsvall längs med älven, för att skydda området från framtida översvämningar. Men när och hur är ännu inte klarlagt.

Filip Elland på konstorshuset Emigrantens tak. Foto: Nicklas Elmrin

Hur staden arbetar och planerar hör ihop med det som Filip Elland identifierar som en av de största utmaningarna i arbetet med klimatanpassning; att det inte bara handlar om vad de som enskilt bolag gör, utan att det finns många andra aspekter och parter att ta hänsyn till.   

– Det räcker inte att med att bara peka på en plats, utan det är så många lager. En viktig del är statsperspektivet, med transportflöden, hur området runt en fastighet ser ut och hur staden planerar. Klimatrisken går mer eller mindre in i alla områden, och vissa kan vara ganska svåra att analysera, säger han. 

Hur ser du på städernas arbete? 

– Jag skulle säga att större städer som Stockholm, Göteborg, Malmö har kommit långt och arbetar mycket med att förstå sina klimatrisker. Sedan är det lättare att göra analyser, men svårare att veta exakt hur du ska planera. Det är ett svårt pussel att lägga. I många mindre städer ser vi att man inte har samma möjligheter och kunskap. Så det är en stor spridning i landet i hur långt man kommit. 

Är det något du saknar? 

– Att man är tydligare med vilka krav man ställer på fastighetsägare och att man blir bättre på att dela med sig av den information man har, säger han. 

Att han vill se tydligare krav handlar om en gnagande oro över en möjlig utveckling inom fastighetsmarknaden. Samtidigt som stora bolag rör sig framåt i frågan genom att analysera sina klimatrisker och bilda sig ny kunskap, står arbetet i princip stilla bland många mindre bolag. Det menar han kan leda till en negativ samhällsutveckling. 

 – Det finns en risk att större bolag över tid knuffar över riskerna på mindre bolag. Det kan vara att man kommit fram till att ett projekt kommer kräva för mycket åtgärder för att det ska vara lönsamt och säljer av det till mindre bolag. 

Har det hänt än? 

– Nej, men det finns en risk för det. Det vi kan se nu är att det finns bostadsrättsföreningar som byggs alldeles för nära vatten, på för låga nivåer. Det kan innebära fastighetsvärden som går mot noll.  

Vad kan det leda till i förlängningen? 

– Eftersom mindre fastighetsbolag äger den större andelen av fastigheter i Sverige kan det skapas stora punkter i samhället som blir obeboeliga. Därför är det jätteviktigt att staden har en plattform och ställer krav. 

För kontorshuset Emigranten är det närheten till älven och byggnadens låga placering som utgör det största hotet. Foto: Nicklas Elmrin

Göteborg är en av de svenska städer som riskerar att drabbas hårdast av klimatförändringarnas effekter. Staden har ett lågt liggande centrum som hotas av översvämningar från tre olika håll, från kraftiga skyfall, höga vattenflöden i Göta älv och kraftiga västvindar som pressar upp havsvattennivån.

Det strategiska arbetet och förberedelserna för översvämningsskydd drog i gång redan 1999. 

Lisa Ekström, klimatstrateg på Stadsbyggnadskontoret i Göteborg. Hon håller med Filip Elland att information till fastighetsägare är en viktig del av stadens arbete med klimatanpassning och berättar att de håller på att utveckla det arbetet. 

Men information till fastighetsägare är bara en del av stadens klimatanpassningsarbete.

– Vi har utrett väldigt mycket, och börjat planera för skyfallsanläggningar och skydd mot havet. Vi har kommit en liten bit, men inte alls med den takten som vi hade behövt. 

Lisa Ekström.

Vad är det som hindrar er?  

– Vi skulle behöva göra stora gemensamma anläggningar, men eftersom kommunen inte äger all mark kan vi inte göra det utan godkännande från fastighetsägaren. Sedan har vi krav om att behandla alla kommuninvånare lika, vilket också försvårar arbetet, säger hon. 

Vad skulle ni vilja ändrades? 

– Att kommunen får mer mandat och en tydligare samordningsroll men då behöver vi också verktyg för att utföra det arbete som behövs. Det finns ingen annan som kan ha det helhetsperspektivet. Dels skulle vi vilja få mandat att gå in på andra fastigheter och göra åtgärder, dels skulle vi vilja att det gick att ta betalt från Befintliga fastighetsägare. För att göra en skyddsvall behöver man godkännande från alla fastighetsägare. Då vissa har ett tidsperspektiv på fem år, är det inte alla som är intresserade av att göra åtgärder mot ett hot som kanske blir reellt om först 50 år.   

Så hur gör ni för att komma framåt? 

– Vi försöker jobba område för område och uppvakta olika parter. Men det är brådskande och vi önskar att det kunde gå snabbare. När det kommer till klimatförändringen blir hotet större och större och det är svårt att göra anpassningar i efterhand.  

Vad kan ni ställa för krav på fastighetsägare kring klimatanpassning? 

– När man bygger nytt finns det krav att fastigheter ska klara sig fram till 2100. På redan befintliga fastigheter kan vi tyvärr inte ställa några krav. Däremot kan vi ge information. Alla våra utredningar lägger vi publikt, så att olika fastighetsägare kan gå in och kolla, säger hon. 

Robert Ström har lämnat elcentralen och går genom garaget in till ventilationsrummet. I några lastpallar står Castellums översvämningsskydd paketerade. De är röda så kallade boxvallar som är gjorda av plast. När ovädret är framme är tanken att placera ut skydden, som kan stänga ute vatten upp till 50 centimeters höjd. Robert Ström berättar att de är framtagna i förebyggande syfte, i väntan på att staden bygger större skyddsvallar längs med älven.  

Robert Ström visar Emigrantens översvämningsskydd. Foto: Nicklas Elmrin

När fick du först upp ögonen för frågan om klimatanpassning?   

– Det var efter skyfallet i Gävle. Då kunde man se konsekvenserna och började tänka att det kan hända även här. Allt det arbete vi gör… Det är inget att hymla över att det är ekonomiskt. Att inte tänka på klimatet och vad som kommer att hända är en jättekostnad.   

En bit därifrån är Filip Elland på väg tillbaka för ett möte på Castellums kontor i köpcentret Nordstan i Göteborg. Det har ännu inte börjat regna, men han håller fortfarande hårt i sitt paraply. 

Han beskriver sig själv som en person som är lagt åt det mer lösningsfokuserade hållet. Samtidigt medger han att det finns stunder då han kastas mellan hopp och förtvivlan.  

Filip Elland medger att han ibland kastas mellan hopp och förtvivlan i klimatfrågan. Foto: Nicklas Elmrin

– Ju värre klimatförändringen blir, desto större investeringar och åtgärder krävs för klimatanpassning. Problemet är att det kommer kräva infrastruktur i betong och cement som tål fukt, men som i tillverkningen bidrar till stora koldioxidutsläpp och kräver mycket energi. Det blir en ond spiral. 

Det låter mörkt? 

– Det är lite mörkt och just nu går det åt fel håll. I Norden är vi än så länge skonade jämfört med i till exempel Florida och längs Japans kust. Utvecklingen där är att försäkringsbolag inte längre vill gå in och försäkra fastigheter. För vem vill sitta på den risken? Där önskar man nog att man hade tagit tag i de här frågorna mycket tidigare. Det är svårare att göra anpassningsåtgärder i efterhand. 

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste