Förhandlingar om batteriförordningen väntas
Frågan om batterier är just nu brännande het. I december 2020 lade EU-kommissionen fram ett förslag på en ny batteriförordning. Det huvudsakliga syftet är att minska klimatpåverkan av batteriproduktion.
EU
Förhandlingar om den nya batteriförordningen hägrar och över hundra EU-parlamentariker kräver att gas skrotas från taxonomin. Nu riktar även EU krisstöd till företag som drabbats ekonomiskt av Ukrainakriget. Det är några av de punkter som finns med i veckans EU-svep.
Frågan om batterier är just nu brännande het. I december 2020 lade EU-kommissionen fram ett förslag på en ny batteriförordning. Det huvudsakliga syftet är att minska klimatpåverkan av batteriproduktion.
Förra veckan röstade Europarlamentet ja till förslaget och lade fram sitt förslag där de bland annat ökade kraven på återvinningsgrad. Två dagar senare hade EU:s miljörådet, med Annika Strandhäll (S) som Sveriges representant, ett möte där de bland annat diskuterade frågan om batterier. Även de antog förslaget och är nu redo för förhandlingar.
Förslaget är nytt i sitt slag och reglerar hela livscykeln, från hållbar utvinning av råvaror till avfallshantering. Under kommande vecka ska även Sveriges näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) diskutera frågan om batterier i Bryssel. Bland annat ska han delta i diskussioner om vad som krävs för en hållbar värdekedja för batterier i Europa.
Över hundra EU-parlamentariker kräver att EU-kommissionen drar tillbaka förslaget om att inkludera fossil gas i EU:s så kallade taxonomi, rapporterar Euroactive. Detta genom ett öppet brev där de beskriver att förslaget som föråldrat i ljuset av Rysslands invasion av Ukraina, då kommissionen strävar efter att göra sig oberoende av rysk gas.
”Vi välkomnar planen att göra Europa oberoende av ryska fossila bränslen. Men detta står i skarp kontrast till förslaget att stimulera investeringar i fossil gas genom taxonomiförordningen som beslutades av kommissionen före den ryska invasionen av Ukraina. Det finns ett tydligt behov av att upphöra med vårt beroende av rysk gas och övergå till förnybara energikällor. Därför kräver vi att kommissionen drar tillbaka den kompletterande delegerade akten” skriver parlamentarikerna i brevet.
I år är den 30 år sedan Natura 2000-nätverket skapades. I samband med det tillkännagavs på måndagen sammanlagt 21 av Natura 2000 Award.
Natura 2000 är unionens nätverk av skyddade områden. Sammanlagt är det omkring 27 000 områden som täcker mer än 18 procent av EU:s landområden och 9 procent av de omgivande haven.
Natura 2000-nätverket har som syfte att säkerställa den långsiktiga överlevnaden av Europas mest värdefulla och hotade arter och livsmiljöer. Nätverkets uppdrag fokuserar även på de människor som arbetar med naturen då flera miljoner arbeten är direkt beroende av sunda ekosystem.
Omröstningen är öppen till 27 april 2022 och finalisten med flest röster kommer att tilldelas Medborgarpriset.
På onsdagen förväntades EU-kommissionen presentera sitt Naturskyddspaket, där förslaget om att halvera användningen av kemiska bekämpningsmedel till 2030 skulle ingå, enligt nyhetsbyrån Euroactive.
Men under ett möte med EU:s jordbruksministrar på måndagseftermiddagen meddelade kommissionen att det ännu inte är bestämt när förslaget ska läggas fram, skriver Euroactive.
Under mötet sade bland annat kommissionär Stella Kyriakides att den ”geopolitiska osäkerheten inte tillåter förslaget om hållbar användning det politiska utrymme det behöver”.
Med anledning av Rysslands invasion av Ukraina har EU-kommissionen nu antagit en tillfällig krisram för att stödja de som drabbas ekonomiskt av kriget.
– Vi måste agera mildra krigets ekonomiska konsekvenser och stödja de företag och sektorer som drabbats hårt. Och vi måste göra det på ett samordnat sätt, säger EU-kommissionens verkställande vice ordförande Margrethe Vestager i ett pressmeddelande.
Medlemsstaterna har själva möjlighet att utforma stödet, som är tänkt att gå till företag som är verksamma inom bland annat jordbruk och fiskerinäringen. Länderna kommer ha möjlighet att bevilja de krisdrabbade företagen upp till 35 000 euro. Krisramen består även av statliga garantier och lån samt innefattar möjligheten för medlemsländerna att ställa hållbarhetskrav på företagen.