EPI: Danmark bäst i världen på miljö

Internationellt Årets upplaga av EPI (Environmental Performace Index) toppas av Danmark. Rankingen tas fram av forskare vid Yale och Columbia. Miljö & Utveckling visar tio i topp-listan, och har dykt ned i siffrorna och jämfört Sverige med vårt framgångsrika grannland.

EPI: Danmark bäst i världen på miljö
Danmark är bäst i världen på miljö enligt EPI - men det finns mycket kvar att göra. Foto: StockAdobe

Forskare vid universiteten Yale och Columbia har under 20 år utvecklat ett globalt miljöindex. Indexet omfattar en rad olika miljöaspekter, men tyngdpunkten ligger på hur väl nationerna hanterar klimatfrågan, biologisk mångfald och det som sammanfattas som ”hälsa”, däribland luftkvalitet.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Sverige på åttonde plats i EPI

Fakta

10-i-topp enligt EPI

  1. Danmark (82,5 poäng)
  2. Luxemburg (82,3)
  3. Schweiz (81,5)
  4. Storbritannien (81,3)
  5. Frankrike (80)
  6. Österrike (79,6)
  7. Finland (78,9)
  8. Sverige (78,7)
  9. Norge (77,7)
  10.  Tyskland (77.2)

Sverige hamnar på åttonde plats i rankingen, precis före Norge och Tyskland. Listan toppas av Danmark. Vinnarlandet representerades av två ministrar som vid lanseringen av resultatet berättade om danska framgångsrecept inom miljöområdet.

– Vi har ambitiösa och långsiktiga mål för klimatet, och ett långsiktigt, stabilt ramverk för gröna investeringar och omställning av industrin. Men vi har också miljöutmaningar, däribland luftkvaliteten. Vi har fortfarande en hel del kvar att göra, sade Danmarks miljöminister Lea Wemelin.

Tuffa danska mål

Det danska målet för klimatutsläpp är en minskning med 70 procent till år 2030. Dan Jørgensen, som är klimat- och energiminister i den danska regeringen, underströk att det är ett tufft mål.

– Det är en enorm utmaning, som innebär att vi måste reducera våra utsläpp lika mycket de kommande tio åren som vi gjort mellan 1990 och 2020.

– Detta är inget vanligt politiskt mål, som förhandlats fram. Vi har börjat med att fråga oss vad som är nödvändigt istället för vad som är möjligt och vår uppgift är att göra det nödvändiga möjligt. Det är en svår uppgift, men hela regeringen är inblandad och vi har ändrat vårt system genom att skapa en kommitté för grön omställning där sju ministrar ingår, sade han.

Dystert för klimatet…

Rankingen visar att klimatomställningen går knackigt globalt.

– Några länder tappar, och till exempel Indien gör inte några större framsteg, sade Zach Wendling, en av forskarna bakom indexet, vid presentationen.

…men bättre för dricksvatten

Samtidigt har andra områden förbättrats, till exempel de som handlar om dricksvatten och luftföroreningar inomhus. Ett allvarligt problemområde där mycket återstår att göra är däremot biologisk mångfald, något som forskarna lyfte fram vid presentationen.

– Det är viktigt att uppmärksamma att biodiversitet och ekosystemtjänster backar. Det påverkar pollinering för att få skördar, möjligheten att klara klimatförändringar, med mera, och påverkar alla människor på planeten. Vi mäter sex områden här, varav tre handlar om skyddade områden och arter, sade Alex de Sherbinin, forskare vid Columbiauniversitetet.

Biodiversitet en allvarlig och dåligt skött fråga

Bäst på biodiversitet och skydd av habitat är Botswana och Zambia, sedan följer europeiska länder.

Rankingen har flera svagheter, bland annat att långt ifrån allt går att mäta eftersom data saknas. Inom området tungmetaller finns till exempel bara bly med. Den är inte heller jämförbar år från år, eftersom vägningen av olika parametrar varieras. Ytterligare en svaghet är att konsumtionsbaserade utsläpp inte räknas med, vilket gynnar länder med stor import.

Men den anses ge en bra överblick över hur väl politiken klarar av att hantera miljöutmaningar, och vilka områden som enskilda länder behöver arbeta mer på.

Vill se fler utmanare

Den danska regeringen är förstås stolt över att toppa listan, men välkomnade utmanare.

– Bara då får vi de framsteg som vi behöver, sade Dan Jørgensen.

– Vi är ett litet land och även om vi stängde ned hela landet skulle det inte ha någon större betydelse. Vi behöver inspirera, skapa nya policies och ta fram nya tekniker som andra kan kopiera.

Så här skiljer sig resultaten mellan Sverige och Danmark:

Total placering: Danmark 1, Sverige 8

EPI-poäng (max 100)

Hälsa:

Danmark 91,7

Sverige 98,4

Inom detta område utmärker sig Danmark genom att få full pott (100) för att ha lyckats få ned antalet dödsfall till följd av fastbränsleeldning i hushåll. Landet får också maxresultat inom områdena sanitet, hantering av bly och når 99,8 för sin hantering av avfall. Landet får sämre resultat för sitt arbete med ozon.

Sverige får full pott för PM 2,5 (luftkvalitet med avseende på partikelstorlek PM 2,5), fastbränsleeldning i hushåll. Vi ligger nära full pott (99,7) på sanitet.

Ekosystem

Danmark 76,4

Sverige 65,6

Danmark excellerar inom artskydd och marina reservat. Sämre går det med att minska förlusterna av skog och våtmarker.

Även Sverige ligger bra till när det gäller artskydd och marina reservat, och sämre när det gäller ekosystemtjänster.

Klimat

Danmark 95

Sverige 77,2

Danmark tar toppbetyg när det gäller minskning av utsläpp av växthusgaser, men här finns mycket att göra. När forskarna sammanställt utsläppen per invånare hamnar landet på plats 126 i rankingen.

Sverige halkar efter inom nästan varje område – men ligger bättre till när det gäller utsläppen per capita. Positionen är 115 på världsrankingen.

Alla siffror finns här.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.