Under tisdagen presenterade Trafikverket sitt förslag till en ny nationell infrastrukturplan. Totalt rör det sig om olika satsningar för en summa av 799 miljarder kronor.
Det här är Trafikverkets förslag till en nationell infrastrukturplan
Transport Trafikverket presenterar ett nytt förslag till nationell infrastrukturplan för åren 2022 till 2033. Majoriteten av satsningarna kommer gå till järnvägen där Trafikverket lägger störst fokus på järnvägen i norr. Samtidigt meddelar Trafikverket att vägunderhållet kommer bli lidande de kommande åren.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Störst prioritet får satsningarna på järnväg, där hela 80 procent kommer att gå till olika investeringar. Bland annat på arbetet med att bygga ut de så kallade, Nya stambanorna, påbörja Norrbottniabanans sista sträcka och ett nytt signalsystem, ERTMS, ska införas.
Detta vill Trafikverket eftersom att det nuvarande systemet är gammalt, samtidigt som man i framtiden vill kunna köra snabbare tåg på uppemot 250 kilometer i timmen. Tågen ska också bli punktligare och effektivare.
Mest nöjd med järnvägen
Planen innehåller även flytt av transporter från väg till järnväg och båt, väginvesteringar i form av trafiksäkerhet, och så de stora järnvägsatsningarna som Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon är mest nöjd med.
– Vi är väldigt glada för de järnvägsinvesteringar som sker, och vi är nöjda med hur vi tänkt kring norra Sverige, säger hon på en presskonferens.
Behöver hitta alternativ finansiering för norra Sverige
De stora industrisatsningarna i norr kommer också att öka trafiken och därför anser Trafikverket att det behövs omfattande satsningar på järnvägen mellan Luleå och Riksgränsen.
Det kommer även göras satsningar på vägarna i Skellefteå. Men för att klara de stora investeringarna krävs ytterligare finansering, och den frågan är inte löst. Trafikverket förslår att investeringarna på järnvägen ska lånefinansieras genom ökade banavgifter.
– I och med de stora industrisatsningarna som görs så är det väldigt angeläget att komma fram. Men det bygger också på att vi kan få igenom vårt förslag om att hitta en alternativ finansiering utöver det som ligger i anslagsmedel, säger Lena Erixon.
”Vi kommer se försämringar på vägnätet”
197 miljarder ska gå till olika satsningar på vägnätet. Här handlar det främst om satsningar på trafiksäkerhet. Men trots de många miljarderna kommer vägnätet ändå bli sämre framöver enligt Trafikverket. Det beror delvis på ett gammalt vägnät och klimatförändringar som medför exempelvis jordskred och bortspolning.
– Vi kommer se försämringar på vägnätet, säger Lena Erixon och fortsätter:
– Vi prioriterar både vidmakthållandet av väg och järnväg. Vi har fått ökade medel men det kommer inte att räcka. Det är upp till regeringen och riksdagen att besluta hur mycket medel man vill lägga på vägunderhållet, och vi kommer göra vårt bästa med de medel vi har, men vi kommer se en fortsätt försämring av vägnätet för medlen kommer inte räcka till.
Trafikverket svarar på kritik om missat klimatmål
Naturvårdsverket har tidigare kritiserat Trafikverket för att underlaget för den långsiktiga infrastrukturplaneringen inte uppfyller klimatmålen. Något som Miljö & Utveckling skrivit om tidigare.
I det förslag som nu ligger svarar Naturvårdsverket på kritiken. Trafikverket skriver att förslaget ”bidrar till uppfyllelse av klimatmålen genom att en helt övervägande del av investeringarna är järnvägsinvesteringar, och den passar in med klimatmålen genom att planeringen utgår från ett scenario där styrmedel för att dämpa vägtrafiken och styra mot elektrifiering antas sättas in i framtiden, och att de väginvesteringar som ingår i planförslaget är motiverade även helt utan trafiktillväxt”.