Vätgasstrategin – tillgång till el den stora utmaningen

Vätgasstrategin föreslår 5 GW till 2030

Målen är satta till 5 GW 2030 och ytterligare 10 GW till 2045. Detta kan jämföras med att Fossilfritt Sverige i sin vätgasstrategi föreslog drygt hälften så stor kapacitet: 8 GW till 2045. Mattias Eriksson är projektledare på Energimyndigheten:

– 15 GW är en beräkning baserad på vad vi känner till idag, och en multiplikator på det. Vi vill ju att målet ska skapa utrymme för ytterligare saker, det kan vara projekt som kommer till. Men vi har spänt bågen ganska ordentligt enligt vår uppfattning, säger han.

Tunga transporter och industri

Kapaciteten ska användas både till transporter och till industrin.

– Det handlar främst om industrin och sedan också de tunga transporterna. Längre in i andra fasen kan det bli aktuellt med sjöfart och luftfart, säger Mattias Eriksson.

Fyra fokusområden

Energimyndigheten pekar ut fyra huvudsakliga områden där det måste till åtgärder inom den närmaste femårsperioden. Det är forskning och innovation, ekonomiska incitament, ramar och regelverk samt samarbete.

– Vi ser för oss en snabb utveckling globalt, och regelverken har inte riktigt hunnit med. När man tittar på EU-nivå är det mer än tio olika direktiv som har betydelse för vätgasen. Vi vill se till att regelverken är uppdaterade och i takt med tiden, säger Mattias Eriksson.

Elbehovet kan bli ett bekymmer

Elbehovet är en annan stötesten. Beroende på hur stor del av tiden som elektrolysörerna är igång, varierar det enligt prognoserna mellan 60 och 126 TWh för 2045. Den elproduktion som finns idag räcker inte till, utan ny elproduktion behövs. Enligt Energimyndigheten ser det i dagsläget främst ut att handla om vindkraft.

Fossila alternativ är billigare

Ekonomin pekas ut som ett annat hinder för fossilfri vätgas. De fossila alternativen är fortfarande billigare. Och med EU:s utsläppsrättshandel som främsta styrmedel är det bara att konstatera att priset på utsläppsrätter är för lågt för att motivera investeringar i fossilfri vätgas. Eftersom Sverige dessutom har ett klimatmål som ligger fem år tidigare än EU:s så är det osannolikt att EU-styrmedel ska räcka till för svenska behov.

– Vi föreslår en utredning som tittar på om det behövs något ytterligare styrmedel för att skapa förutsättningar för fossilfri vätgas, de som finns kanske inte räcker till. Det finns flera alternativ och det är något som man måste titta på, på ett seriöst sätt, säger Mattias Eriksson, och tillägger att Energimyndigheten haft sex månader på sig att arbeta fram strategin.

Vill se utredning om stöd

Det är framför allt tre styrmedel som nämns: Industriklivet, Klimatklivet och Elektrifieringspiloter. Hur dessa samverkar är något som staten bör titta närmare på, enligt strategin.

– Utredningen bör granska eventuella gap, överlapp och dimensionering, säger Mattias Eriksson.

Hur bråttom är det?

– Vi tycker att allt ska genomföras under den kommande femårsperioden så nu gäller det att komma till skott så snart som möjligt, säger Mattias Eriksson.

Även eventuella infrastruktursatsningar behöver utredas, enligt strategin. Mattias Eriksson påpekar att det finns många alternativ, till exempel sjöfart, rörledningar och vägtransporter, och att vätgasen behöver samspela med elsystemet.

– Frågan är komplex och kommer att utvecklas över tid. Infrastrukturen för att distribuera fossilfri vätgas behöver fungera ur ett systemperspektiv och utifrån hur behoven utvecklas. Därför behöver frågan utredas och analyseras, säger han.

Vilka är de främsta utmaningarna?

– Det är tillgången på el. Då blir tillståndsprocesser viktiga. Men det är också viktigt med tillståndsprocesser för vätgasanläggningar som sådana, och samarbete, säger Mattias Eriksson.

I nästa vecka ska Energimyndigheten presentera förslaget för Infrastrukturdepartementet.