En ny rapport från United Nations Environment Programme, UNEP, pekar ut fem områden där klimatvänlig teknik och nya arbetssätt kan vara nära ett större genombrott. Enligt rapporten kan utvecklingen bidra till att minska beroendet av fossila bränslen och sänka utsläppen av växthusgaser, men framstegen kräver tydlig politik, investeringar och brett stöd.
Lista: Fem klimatlösningar som kan få större betydelse än väntat
Dagens M&U En ny FN-rapport pekar ut flera tekniker och lösningar som kan vara nära ett bredare genombrott. Om utvecklingen fortsätter kan de bidra till att minska utsläppen och påskynda omställningen bort från fossila bränslen.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
1.Förnybar energi blir det billigaste alternativet
Sol- och vindkraft har blivit betydligt billigare under det senaste årtiondet. I stora delar av världen är det nu billigare att bygga ny solkraft än nya kol- eller gaskraftverk. Sedan 2020 har mer än 75 procent av den nya elkapaciteten globalt kommit från förnybara källor. Det gör att förnybar energi inte längre bara är ett klimatpolitiskt mål, utan också ett ekonomiskt konkurrenskraftigt alternativ. När kostnaderna fortsätter att falla och batterilagring byggs ut kan förnybar el få en ännu större roll i energisystemen.
2. Elfordon blir allt vanligare
Elbilar stod 2025 för mer än en fjärdedel av den globala nybilsförsäljningen, jämfört med mindre än 3 procent 2019. Utvecklingen drivs av billigare batterier, fler laddstationer och politiska styrmedel. Norge nämns som ett exempel där elbilar nu utgör nästan hela nybilsförsäljningen, medan Kina har byggt upp tillverkning i mycket stor skala. Rapporten lyfter också Etiopien, där elfordon står för 60 procent av nybilsförsäljningen, samt Vietnam och Uruguay som länder med snabb utveckling. Utöver personbilar ökar även elbussar, leveransfordon samt två- och trehjuliga elfordon, särskilt i låg- och medelinkomstländer.
3. Smartare byggnader kan minska behovet av luftkonditionering
Extrem värme är en växande klimatrisk, särskilt i städer där temperaturen ofta är högre än i omgivande områden. Rapporten lyfter fram en ”passiv först”-strategi, där byggnader utformas för att hålla sig svalare utan att vara beroende av mekanisk kylning. Det kan handla om skuggning, naturlig ventilation, bättre isolering och reflekterande material. I vissa klimat kan sådana lösningar sänka inomhustemperaturen med 6 till 9 grader. Tillsammans med parker, gröna tak och andra grönytor kan åtgärderna minska energianvändningen, förbättra luftkvaliteten och göra städer mer motståndskraftiga mot värmeböljor.
4. Värmepumpar kan förändra hur byggnader värms och kyls
Byggnader står för omkring 21 procent av de globala utsläppen, och en stor del är kopplad till uppvärmning och kylning. Värmepumpar kan både värma och kyla byggnader med lägre energianvändning än många traditionella system. Tekniken är redan vanlig i delar av norra Europa, där politiska styrmedel har bidragit till spridningen. I andra delar av världen stärks energikrav på apparater och byggnader för att påskynda omställningen. UNEP bedömer att värmepumpar kan bli särskilt viktiga i snabbt växande städer i Afrika, Asien och Mellanöstern, där efterfrågan på kyla väntas öka kraftigt.
5. Minskat matsvinn kan ge snabba klimatvinster
Livsmedelssystemen står för omkring 30 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Samtidigt går ungefär en tredjedel av all mat som produceras globalt förlorad eller slängs, vilket bidrar till upp till 10 procent av utsläppen. Därför pekar rapporten ut minskat matsvinn som en av de snabbaste möjligheterna att minska klimatpåverkan. Städer har en viktig roll eftersom de står för omkring 70 procent av världens livsmedelskonsumtion. Exempel som nämns är ekonomiska incitament för minskat avfall i Bangkok, informationskampanjer i Rio de Janeiro och ”SDG-lockers” i Yokohama, där överskottsmat kan omfördelas. Genom bättre uppföljning, ökad kunskap och digitala lösningar kan mer mat tas till vara och utsläppen minska.


