Utökat producentansvar för textilier – så kan svenska avfallsarbetet påverkas   

Inom avfallsbranschen välkomnar man beskedet från EU. Ellen Einebrant, vd på Återvinningsindustrierna, som är branschorganisationen för privata återvinningsföretag, hoppas att det kommer att driva på mot ett mer cirkulärt textilflöde.

– Jag tycker att det är väldigt positivt. Min förhoppning är att det leder till att textiler designas för att kunna cirkulera i högre utsträckning, och att cirkularitet kommer att bli lönsamt. Det här sätter ramarna, sedan är det väldigt viktigt hur det utformas i praktiken, säger hon till Dagens M&U.  

– Jag tycker att det är väldigt positivt. Det är en marknad där materialet inte cirkulerar själv idag med lönsamhet. Så vi behöver incitament som hjälper oss att ta vara på textil mer resurseffektivt, säger hon.

Enligt överenskommelsen ska avgiften vara beroende av hur cirkulär och hållbar utformningen av produkterna är, och medlemsstaterna får anpassa de avgifter som betalas av tillverkarna beroende på textilprodukternas användningstid och hållbarhet. Bestämmelserna gäller alla producenter, inklusive e-handelsföretag som ligger utanför Europa. Ellen Einebrant hoppas att det leder till ökad cirkularitet.

– Min förhoppning är att det leder till att textiler designas för att kunna cirkulera i högre utsträckning, och att man premieras för det. Det här sätter ramarna, sedan är det väldigt viktigt hur det utformas i praktiken. Och det är en uppgift som är kvar, säger hon. 

Även Jon Nilsson Djerf, rådgivare för materialåtervinning, insamling och transport på Avfall Sverige, som är kommunernas branschorganisation inom avfallshantering, är positiv till beskedet.

– Textil är en jättevärdefull resurs, och äntligen tar vi krafttag för att cirkulera det. Så det är väldigt positivt, säger han.

Samtidigt menar han att det är mycket arbete som nu väntar för att bygga upp infrastrukturen för att skapa en cirkulär textilproduktion. När lagförslaget blivit slutgiltigt klubbat, vilket det med stor sannolikhet kommer att göra efter parlamentets och ministerrådets överenskommelse, har man 30 månader på sig att införliva förslaget i nationell lagstiftning.

–Materialåtervinningen behöver byggas upp. Genom att producenterna nu blir kostnadsansvariga kommer vi sannolikt se en kraftig ökning på materialåtervinning av textil. De kommer bli tvingade att investera i anläggningar som kan materialåtervinna, samtidigt pratar man om att ha krav på en viss mängd återvunnen råvara i produkterna, säger Jon Nilsson Djerf.

Men att skapa ett fungerande system, menar han är ett komplext arbete som kräver samarbete mellan en rad olika aktörer.

– Det är ett väldigt komplext pussel som behöver läggas. Det krävs samarbete mellan kommuner, producenter och ideella aktörer. Det lär dröja till kanske 2028 innan producentansvaret träder i kraft, och fram till dess har kommunerna ansvaret för insamling, säger Jon Nilsson Djerf.

Att kommunerna för närvarande ansvarar över insamling och sortering av textilier är en lag som trädde i kraft vid årsskiftet. Jon Nilsson Djerf säger att det har skapat en hel del förvirring kopplat till det aviserade producentansvaret.

– Det bästa hade varit om producentansvaret kom mycket tidigare. Att kommunerna nu har ansvaret skapar många utmaningar, både på lång och på kort sikt. Jag tror att många kommuner har varit rädda för att göra för stora investeringar eftersom de inte vet hur det kommer bli. Samma sak gäller för producenterna, säger han.

Men överenskommelsen i EU ser han som ett första steg i att skapa mer tydlighet och på sikt driva på mot en cirkulär textilproduktion.

– Jag tror att alla välkomnar det här förslaget. Textil har en jättestor miljöpåverkan, så det är väldigt positivt. Nu gäller det att det också införlivas på rätt sätt i Sverige, avslutar Jon Nilsson Djerf.