Byggexpert: Gå hardcore och ersätt granulat med musselskal

Hållbara materialval John Helmfridsson, arkitekt och hållbarhetsspecialist, spanar på nya material och slänger in musselskal som en joker i leken, när byggbranschens klimatpåverkan ska ned.

Byggexpert: Gå hardcore och ersätt granulat med musselskal
John Helmfridsson. Foto: Privat/Stock Adobe

Trä hamnar direkt i fokus när vi pratar hållbart byggande med John Helmfridsson, arkitekt och hållbarhetsspecialist.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Jag har suttit på så många möten där man vill ställa om till ett träprojekt, säger han.

Byggbranschen girar snabbt

Bygg- och fastighetsbranschen står för 18 procent av Sveriges växthusgasutsläpp. Nästa år införs krav på att klimatdeklarera nybyggda hus.

Den som väljer att bygga flerfamiljshus i trä har ett stort försprång jämfört med att bygga traditionellt med stål- eller betong. Klimatpåverkan minskar med nästan 50 procent, enligt en ny rapport som teknikkonsulten Tyréns gjort på uppdrag av Träcentrum Norr vid Luleå Tekniska universitet.

– Vi ser ett väldigt skifte mot limträ eller korslimmat trä (KL-trä). Det är en jätteförändring som sker idag på projekteringsstadiet, säger John Helmfridsson, numera Boman arkitektur och tidigare bland annat hållbarhetsspecialist på Wingårdhs.

Han förutspår diskussion om kemikalier

Trä ger möjligheter att effektivisera byggprocessen, framhåller han.

Han tror på dymlade väggelement. Eller ihopfästa med skruv av återvunnen aluminium. Limmade trästommar är inte oproblematiska ur miljö- och hälsosynpunkt.

– Det kommer att bli en stor diskussion om lim. Vad vill vi ha för lim inomhus? En stor diskussion om kemikalierna överlag väntar, tror John Helmfridsson.

KL-trä alternativ till betongplattan

Betong är den stora klimatboven vid många husbyggen. Så vad är alternativet?

– Ska man byta ut en traditionell platta på mark får man ersätta både cellplast och betong. Då är det många som experimenterar med cellglas.

För miljöns och plånbokens skull lyfter han kombinationen av cellglas mot marken och ovanpå KL-trä att skruva i.

– Man kan också ersätta ganska mycket av cellglaset av cellglasgranulat. Det blir en billigare och mer klimatvänlig konstruktion.

Naturliga musselskal en möjlighet

Han kastar också in en joker i leken:

– Vill man gå hardcore kan man ersätta granulatet med musselskal. Det fungerar ungefär lika bra.

John Helmfridsson gillar att jobba både med flerfamiljshus och entusiastbyggare.

– Det är kul med de idealistiska projekten för då kan man testa knasiga material.

”Det är kul med de idealistiska projekten för då kan man testa knasiga material.

Därför är ettåriga grödor bra isolering

Byggbranschen närmar sig där idealisterna var för tio år sedan. Han tar isolering som ett exempel.

– Vi ser ett kommersiellt skifte, framför allt mot träfiber och även tidningspapper. För att de har lägre klimatavtryck, men också bättre fuktegenskaper än mineralisolering, säger han och tillägger att idealisterna går mot ettåriga grödor, såsom hampa, för isolering, vilket lagrar in koldioxid effektivare.

Nya möjligheter att utvärdera material

Gips är också ifrågasatt. Han tror att vi kommer att få se mycket nya material som vi inte tidigare sett i Sverige.

– Den funktionen som lera har i badrum nu har den aldrig haft förut. I dag kan vi på ett byggfysikaliskt och miljöengagerat sätt välja material.

Materialens livslängd viktigt

Vi hinner också snacka prefabskivor av lera, pappersreglar för innerväggar, återvunnen cellulosa för regelsystem, högteknologiskt trä och bättre virkeskvaliteter.

Framtidens byggmaterial måste framför allt tåla att åldras, menar han.

– Om jag sätter upp en träfasad vill jag veta att den håller i 50 år utan att någon underhåller den. Och att den håller i 200 år ifall någon tar hand om den. Den nivån av kvalitet måste vi faktiskt ha.

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Webbinarium

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.