Cirkulär ekonomi

Matilda Jarbin är en vandrande vitamininjektion som vill få fler att arbeta mer med hållbarhet. Förutom jobbet som hållbarhetschef driver hon lantbruk, konferensanläggning och har styrelseuppdrag. Visionen om det cirkulära samhället är den sammanhållande faktorn.

Hur kan verksamheten bli mer cirkulär? Konsulten Leena Kossila, som har skrivit boken Cirkulära materialflöden i praktiken, delar med sig av tips och råd.

Kammarkollegiet, som sköter de statliga myndigheternas ramavtal, ska ta fram ett avtal för upphandling och avyttring av begagnade möbler. Myndigheten hoppas att det ska annonseras ut redan i år, och säger att intresset är stort.

På en blåsig pir i Helsingborgs hamn formas det som kan bli framtidens avloppsystem. Med tre separata rör ska näringsämnen och energi kunna återvinnas i högre grad än idag. Men användning av avloppsslam på åkrar är en svår fråga. Fyra statliga utredningar under tjugo år har producerats – men politiskt har inte mycket hänt.

I ett uttalande skriver den europeiska plaståtervinningsindustrin att den är under hård press och att anläggningar stängs ned, vilket skulle kunna hota såväl sysselsättning som miljö. Även i Sverige märks en lägre efterfrågan.

En bra policy och ett bra skärmskydd – men mer än så går inte att göra. När det kommer till att maximera telefonernas livslängd är brukare ganska begränsade. – I dag finns det mycket lite du kan göra för att förlänga livet på en mobil, säger Matilda Jarbin på Giab.

Färre saker till återvinningscentraler är ett av målen för Södertälje kommuns satsning på cirkulära flöden. Användarna ska helst ta hand om återanvändning själva. Eller se till att brorsan gör det.

Forskare har intervjuat fjorton bostadsbolag om deras renoveringsstrategier. Studien visar bland annat att intresset för totalrenovering med stora standardhöjningar är mindre än tidigare. Istället prioriteras mindre omfattande renoveringar vilket påverkar möjligheten att energieffektivisera.