Miljöprövning: Det kan ändras för din verksamhet

– Det underlättar ju för svenska företag som vill investera och satsa i ny teknik, för då får man en förutsägbarhet kring miljötillstånden, säger Emma Ytterell.

Förslaget har samtidigt mött kritik från miljöorganisationer. European Environmental Bureau, EEB, anser att ändringen av artskyddet skulle försvaga skyddet för arter och göra undantag till en mer generell regel.

Kommissionen vill att enstaka dödande eller störningar av skyddade djur under vissa förutsättningar inte ska räknas som avsiktliga, om verksamheten har vidtagit lämpliga skyddsåtgärder. Vid bedömningen av åtgärderna ska myndigheten ta hänsyn till påverkan på artens population, även om enskilda individer påverkas.

Emma Ytterell anser att bedömningen behöver ta större hänsyn till artens bestånd och att påverkan på enskilda individer i dag kan få orimliga konsekvenser för projekt.

– Det handlar verkligen om att göra en ny samlad rimlig bedömning, inte om att luckra upp artskyddet, säger Emma Ytterell.

En annan omstridd del gäller möjligheten att föra fram invändningar i domstol. Kommissionen har föreslagit att medlemsländerna under vissa förutsättningar ska kunna utestänga argument som inte framförts tidigare under myndighetsprövningen. EEB anser att bestämmelsen strider mot Århuskonventionen. Enligt Emma Ytterell har den strukits i förhandlingsförslaget inför utskottets omröstning.

– Att begränsa rätten att överklaga och närboendes rätt att överklaga, där ser vi problem med det demokratiskt i processen, säger Emma Ytterell.

För företag som söker tillstånd ska förändringarna framför allt märkas genom kortare och tydligare processer, enligt Emma Ytterell. Myndigheten ska kommunicera en tidsplan så att den sökande vet hur processen ska gå till och när olika besked kan väntas.

Emma Ytterell beskriver långa prövningar som en flaskhals för klimatinvesteringar. Projekt som fått EU-finansiering kan enligt Emma Ytterell få svårt att genomföras inom den tid som stödet gäller, eftersom tillståndsprövningen drar ut på tiden.

En annan del är att samla kontakterna och samordna bedömningarna. Ett projekt kan behöva prövas mot flera regelverk, exempelvis om vatten, skyddade arter och miljökonsekvenser. Förslaget innebär att dessa bedömningar ska kunna hanteras i samordnade eller gemensamma förfaranden, med en gemensam kontaktpunkt för den sökande.

För ett företag eller kommunalt bolag som planerar en anläggning är avsikten därmed att kontakterna med prövande myndigheter ska bli enklare och processen lättare att överblicka. För kommunerna berörs även arbetet med miljöbedömningar av planer och program.

Emma Ytterell bedömer att kraven på samordning kommer att öka trycket på Sverige att samla miljötillståndsprövningen hos en myndighet. Emma Ytterell kopplar förslaget till det svenska arbetet med en ny miljöprövningsmyndighet, där kompetens och expertis ska samlas.

Samtidigt behöver myndigheterna ha resurser att klara de kortare tiderna. Enligt Emma Ytterell blir det en av de största förändringarna för medlemsländerna.

– Det ställer krav på process, organisation, bemanning och resurser. Det kommer ju vara den största utmaningen, säger Emma Ytterell.

Även EEB pekar på myndigheternas kapacitet som en orsak till långa processer. Organisationen anser att kommissionens förslag riskerar att öka myndigheternas arbetsbörda utan att tillföra motsvarande resurser.

I kommissionens ursprungliga förslag ingår också digitala ansökningar och gemensamma digitala portaler. Där ska bland annat miljöunderlag, beslut och information om pågående bedömningar finnas tillgängliga. Uppgifter och dokument ska kunna återanvändas och delas mellan myndigheter och verksamhetsutövare.

För befintliga verksamheter föreslår kommissionen även ändrade regler för när en ombyggnad, utvidgning eller förlängd drift behöver genomgå en ny miljöbedömning. Myndigheten ska först undersöka ändringens möjliga miljöpåverkan. Den delen kan få betydelse för företag som exempelvis vill ställa om en industrianläggning.

Dagens omröstning avgör inte de slutliga reglerna. Efter utskottets behandling väntar en omröstning i hela parlamentet och därefter förhandlingar med ministerrådet. Emma Ytterells förhoppning är att en överenskommelse ska kunna nås under våren 2027.