Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Här blir den farliga flygaskan en resurs

Cirkulär ekonomi Idag klassas flygaska från avfallsförbränning som farligt avfall. Det ska förhoppningsvis ändras när en ny anläggning står klar senare i år.

Här blir den farliga flygaskan en resurs
Här ska flygaskan bli en resurs. Illustration: Sweco

Idag lagrar Ragn-Sells aska som blir kvar efter förbränning av avfall i en deponi med extra tät botten, så att inga salter eller tungmetaller ska lakas ut och skada miljön. Flygaskan klassas som farligt avfall och är vad som blir kvar när rökgaserna från avfallsförbränning renas. Den innehåller ungefär 20 procent salt som bildas av olika klorföreningar från bland annat plast. Bland tungmetallerna finns till exempel kvicksilver och bly.

– Det handlar väl om ungefär 300 000 ton flygaska per år i Sverige, konstaterar Mikael Hedström, som är vd för dotterbolaget Ragn-Sells Treatment & Detox.

En del flygaska exporteras

Fakta

Flygaska – ett besvärligt avfall

I en IVL-rapport från 2016 med titeln Behandling och återvinning av outnyttjade resurser i flygaska från avfallsförbränning framgår det att det varit svårt att hitta en bra metod för att ta hand om askan.

Rapporten konstaterar också att det vore intressant att även återvinna fosfor och antimon, som används i flamskyddsmedel, från flygaskan.

Sammanlagt uppkom 2,4 miljoner ton farligt avfall i Sverige år 2016, enligt Naturvårdsverket De största mängderna består av jordmassor, kemiskt avfall, uttjänta fordon med mera. Den totala avfallsmängden var 31,9 miljoner ton.

En del av flygaskan från svenska förbränningsanläggningar transporteras till deponi i Norge, medan ungefär hälften blir kvar i Sverige.

– Vi har tagit emot och behandlat flygaska länge. Men en deponi blir till slut full och vi har bedömt att det inte är självklart att vi ska få ett nytt tillstånd. Denna typ av deponi är dessutom ganska dyr. Vi ser också att förr eller senare måste vi alla gå över till cirkulär ekonomi, säger Mikael Hedström.

Ska vara helt klar 2022

I år ska därför en ny anläggning invigas i Bro utanför Stockholm, där det som finns i askan istället ska komma till nytta. Anläggningen ska kunna ta hand om 150 000 ton aska per år när den är färdig för kommersiell drift år 2022, om allt går efter planerna vilket inte är alldeles säkert på grund av coronakrisen.

Det nya med metoden är att salterna kan skiljas ut från askan och därför också tas till vara. Saltet kaliumklorid kan till exempel användas i gödsel, medan natriumklorid är vanligt koksalt. Kalciumklorid är den sorts salt som används på vintern för att göra väg- och gångbanor fria från is. En del av tungmetallerna kan också skiljas ut från askan när den genomgår en process som kallas tvättning.

Kan spara stora klimatutsläpp

Mikael Hedström.

Den tvättade askan kan användas för att ersätta kalk vid cementtillverkning, enligt Ragn-Sells. Varje ton som används på det sättet skulle spara 180 kilogram koldioxid. Anläggningen beräknas kunna leverera 120 000 ton per år till cement och betongtillverkare. Därmed kan hela 21 600 ton koldioxid sparas. Till det kommer en besparing av klimatutsläpp när saltet återanvänds. Det motsvarar 75 kg per ton.

– Det kräver ju en del försök och utveckling innan man är där, men ska vi fortsätta att deponera den tvättade askan så ser jag det som ett misslyckande, säger Mikael Hedström.

Patenterad metod

Möjligtvis kan tekniken också komma att användas i andra anläggningar. Metoden är patenterad och heter Ash 2 Salt. Företaget har investerat 600 miljoner kronor i den nya anläggningen.

– Jag har haft har haft väldigt många internationella kontakter så det är möjligt, att vi hittar någon form av licensmodell och säljer tekniken till andra länder, säger Mikael Hedström.

Ett seglivat bekymmer

Hos Naturvårdsverket berättar Jenny Håkansson att deponi av flygaska diskuterades redan för 20 år sedan. Hon konstaterar att flygaskan är svår att göra något åt på grund av att den består av många små och farliga partiklar.

– Det är klart att det är ett problem med farligt avfall särskilt om deponeringsmöjligheterna krymper, säger hon.

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Webbinarium

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.