Lista: 21 hållbarhetsprestationer att hylla – nominera i dag!

Sveriges bästa hållbarhetsprestation Det är dags att utse Sveriges bästa hållbarhetsprestation och redan nu finns hela 21 spännande hållbarhetsprestationer i startfältet. Läs om de nomineringar som kommit in och nominera din eller någon annans prestation redan i dag.

Lista: 21 hållbarhetsprestationer att hylla – nominera i dag!
Foto: Adobe Stock

Hela 21 hållbarhetsprestationer har redan nominerats till Miljö & Utvecklings utmärkelse ”Sveriges bästa hållbarhetsprestation”. Har du missat att skicka in ditt bidrag? Ingen fara, det går fortfarande att nominera! Följ instruktionerna här i faktarutan. Vinnaren utses på Miljö & Utvecklings konferens Miljöstrategidagarna som äger rum i Stockholm den 12 maj 2027.

Fakta

Så nominerar du

Har du, ditt företag eller organisation – eller någon annan du känner – gjort riktigt starkt för hållbarhet eller klimat under årets gång? Något som ni är stolta över och som ni tycker sticker ut extra mycket från de mängder av hållbarhetsarbete som görs? Då ska du nominera prestationen till Sveriges bästa hållbarhetsprestation.

Skicka ditt tips till reporter Ellen Sundström, ellen.s@miljo-utveckling.se, med ämnesrubriken ”Hållbarhetsprestation”.

När du skickar in nomineringen vill vi att du kort berättar om vad ni/den du nominerar har gjort, vilka resultat det gett samt hur ni gjort för att nå resultatet. Vi ser med spänning fram emot era tips.

Deadline är 1 februari 2027.

De nominerade:

AI Footprint Calculator – verktyg för att uppskatta AI:s klimatavtryck
Klimatkollen, 2050 Consulting och Unearth har tagit fram AI Footprint Calculator, ett verktyg som hjälper företag att uppskatta utsläppen från sin AI-användning. Företagen kan jämföra det beräknade klimatavtrycket för olika AI-modeller och leverantörer. Kalkylatorn visar också vilken miljödata som saknas och ger företag underlag för att efterfråga bättre uppgifter från sina leverantörer.

Coop Östra och WWF – 700 hektar naturbetesmark återställd
Genom projektet Livsviktigt naturbete har Coop Östra och WWF tillsammans med flera samarbetspartner restaurerat 700 hektar naturbetesmark i 23 områden i Uppland och Södermanland. Projektet, vars resultat presenterades i juni 2026, har förbättrat livsmiljöerna för hotade arter. Samtidigt har tillgången på certifierat naturbeteskött i Coops butiker fyrdubblats. Samarbetet visar hur naturrestaurering kan kopplas till en kommersiell affärsmodell som ger lantbrukare ersättning för fortsatt bete.

Charm-fabriken – hållbar livsmedelsproduktion i norra Sverige
Genom Charm-fabriken har Älvsbyns kommun och Charm i Norr skapat nya möjligheter för små och medelstora livsmedelsföretag att utveckla produkter och samarbeten. Projektet har bland annat etablerat ett food lab och en konsumentpanel för produkttester. Elva företag har fått stöd i att hitta nya användningsområden för livsmedelssvinn, och flera nya produkter har utvecklats genom samarbeten. Arbetet bidrar till att stärka den lokala livsmedelsproduktionen och främja ett mer resurseffektivt livsmedelssystem.

Cradlenet och Nordic Circular Hotspot – guide för cirkulär omställning i stora företag
Inom ett projekt som drivs av Nordic Circular Hotspot och samordnas av Cradlenet har åtta nordiska företag kartlagt vad som bromsar deras cirkulära omställning. Arbetet har resulterat i ”The Circular Changemaker’s Guide”, som samlar 24 arbetssätt och 72 fallstudier och visar hur företag kan omsätta sina cirkulära strategier i praktiken.

Etisk Handel Sverige – ansvarsfulla och hållbara leverantörskedjor
Etisk Handel Sverige arbetar för att stärka företags och organisationers arbete med mänskliga rättigheter och hållbarhet i globala leverantörskedjor. Genom kunskapsspridning och vägledning hjälper organisationen aktörer att identifiera risker och ställa krav på sina leverantörer.

Gotlandshem – smart vattenanvändning och AI för klimatanpassning
Gotlandshem arbetar med att minska vattenförbrukningen och klimatanpassa sina bostadsområden. Bolaget har bland annat installerat regnvattenlösningar för bevattning och tvätt samt tagit fram en plan för att använda regnvatten till toalettspolning vid renoveringen av 379 lägenheter i Visby. Samtidigt använder Gotlandshem AI-baserade analyser för att kartlägga grönska och identifiera var nya träd och andra klimatanpassningsåtgärder behövs.

Halmstads kommun – återbruk av bärande betong i ny gymnasieskola
Halmstads kommun och Skanska återbrukr cirka 3 000 kvadratmeter bärande betongbjälklag när det nya bygg- och anläggningsgymnasiet på Kristinedhed byggs. Bjälklagen, som annars hade blivit avfall, ska ingå i den nya skolans stomme. Enligt kommunens beräkning sparar återbruket cirka 233 ton koldioxid jämfört med om motsvarande konstruktion hade byggts med ny betong.

Holma Spinning Mill – storskalig produktion av garn med återvunna fibrer
Holma Spinning Mill har fått 77 miljoner kronor från Klimatklivet för att etablera en ny spinnlinje. Där ska mekaniskt återvunna textilfibrer blandas med ny bomull och spinnas till garn för bland annat jeanstyg och arbetskläder. Vid full kapacitet ska anläggningen kunna producera 2 500 ton garn per år. Satsningen tillför ett steg som i dag saknas i den svenska textilåtervinningskedjan.

Jordens Vänner – uppmärksammar grönmålning genom Svenska greenwashpriset
Sedan 2009 delar Jordens Vänner ut Svenska greenwashpriset, ett antipris som uppmärksammar aktörer som framställer sin verksamhet, sina produkter eller sina tjänster som mer hållbara än de är. Allmänheten kan nominera exempel från bland annat annonser och produktbeskrivningar. Med priset vill organisationen granska hållbarhetspåståenden och väcka debatt om vilka åtgärder som krävs för omställningen.

Kappahl Group – second hand för barn i över 300 butiker
Efter att ha testat och utvecklat sitt second hand-erbjudande sedan 2022 har Kappahl Group infört det i samtliga Kappahl- och Newbiebutiker i Sverige, Norge och Finland. Kunder kan lämna in välbevarade barnplagg från Kappahl och Newbie för vidare försäljning och köpa begagnade plagg i butik. Genom att skala upp satsningen vill koncernen göra det enklare för fler kunder att låta barnkläder användas längre.

Lindex och WaterAid – rent vatten och bättre sanitet för textilarbetare
Lindex och WaterAid har inlett ett treårigt projekt för att förbättra tillgången till rent vatten, sanitet och hygien för kvinnliga textilarbetare och deras familjer i Chattogram i Bangladesh. Projektet omfattar investeringar i klimatanpassade vatten- och sanitetslösningar, utbildning och dialog mellan arbetare, lokalsamhällen och fabriker. Insatserna ska bland annat förbättra förutsättningarna för god menstruationshälsa och skydda arbetare mot värmerelaterade hälsorisker.

Mibbark – vattenrening med bark från skogsindustrin
Mibbark har utvecklat ett filtermaterial av bark, en restprodukt från skogsindustrin, för att rena processvatten, dagvatten och lakvatten från tungmetaller. Materialet har testats i labb och pilotprojekt. Enligt bolaget har det visat god förmåga att fånga upp kadmium och kunnat ersätta aktivt kol i de testade tillämpningarna utan att filterutrustningen behövt byggas om. Mibbark planerar nu att skala upp produktionen.

Renasens – återvinner textilfibrer utan vatten
Renasens har utvecklat en metod som använder koldioxid från industriella biprodukter för att avlägsna färgämnen och tillsatser ur textilavfall utan att använda vatten. De återvunna fibrerna ska kunna användas för att spinna nytt garn och väva nya tyger. Med stöd från Klimatklivet ska bolaget skala upp tekniken för att kunna sälja fibrerna kommersiellt.

Räddningsmissionen – minskar svinn och social utsatthet
Göteborgsbaserade Räddningsmissionen kombinerar cirkulär resurshantering med stöd till människor i ekonomisk utsatthet. Genom verksamheterna MatRätt och KlädRätt säljs överskottsmat och kläder till kraftigt reducerade priser. Mellan augusti 2025 och augusti 2026 samlade verksamheten in 2 000 ton överskottsmat, 400 ton mer än föregående period. Samtidigt hade MatRätt och KlädRätt omkring 10 000 aktiva medlemskap och 135 personer deltog i arbetsträning eller hade subventionerad anställning.

Sortrace – AI upptäcker felsorterat hushållsavfall vid tömning
Sortrace har tillsammans med pilotkommuner utvecklat ett system där kameror på sopbilar och AI upptäcker felsorterat hushållsavfall när kärlen töms. Systemet kan identifiera över 20 materialtyper och visar i en webbportal var felsorteringar sker och hur de förändras över tid. Det ger kommunerna underlag för att rikta information dit den behövs, med målet att mer avfall ska återvinnas och mindre gå till förbränning.

SSAB, Peab och Hjalmarssons – världens första bro med SSAB Zero
I juni 2026 invigdes en gång- och cykelbro över E22 i Lund, byggd med stålet SSAB Zero. Bron är 39 meter lång och omkring 95 procent av stålet utgörs av SSAB:s koldioxidreducerade stål, tillverkat av återvunnet stålskrot med fossilfri energi. Enligt projektets beräkningar har användningen av stålet minskat klimatpåverkan med 70 procent, motsvarande 46 ton koldioxid, jämfört med en bro av konventionellt stål. Projektet visar hur material med lägre klimatavtryck kan användas i färdig infrastruktur.

Stockholms stad – återbruk som förenar miljömässig och social hållbarhet
Genom verksamheterna Stocket, Lundaverkstaden och möbelåterbruket i Skarpnäck kombinerar Stockholms stad återbruk av byggmaterial och möbler med arbetsträning för personer som står utanför arbetsmarknaden. Material inventeras, demonteras, lagras och renoveras för att kunna användas på nytt i stadens verksamheter och byggprojekt. Arbetet bidrar till minskad resursförbrukning och skapar möjligheter till sysselsättning.

Stockholm Vatten och Avfall – AI för bättre matavfallssortering
Stockholm Vatten och Avfall har tillsammans med Envac och Local Life inlett ett innovationsprojekt för att förbättra sorteringen av matavfall med hjälp av AI och röntgenteknik. Genom att identifiera felsorterat material och spåra var problemen uppstår ska tekniken bidra till bättre kvalitet på matavfallet och mer träffsäkra informationsinsatser.

Svensk Plaståtervinning – fördubblad plaståtervinning
Svensk Plaståtervinning återvann 37 819 ton plastförpackningar under 2025, en fördubbling på fem år. Vid anläggningen Site Zero i Motala omvandlades 50,9 procent av den inkommande plasten till ny råvara. Bolaget har dessutom minskat utsläppen per återvunnet ton plast med 50,4 procent jämfört med 2020. Enligt bolagets egna beräkningar motsvarade återvinningen under 2025 omkring 100 000 ton undvikna koldioxidekvivalenter.

Vasakronan – återbruk i industriell skala
Fastighetsbolaget Vasakronan återbrukade 1 406 ton byggmaterial under 2025 och använde i genomsnitt 37 procent cirkulärt material i sina ombyggnadsprojekt. Genom bland annat projektet Kaj 16 i Göteborg har företaget integrerat återbruk i både projektering och genomförande. Resultaten uppmärksammades när bolaget utsågs till Årets Återbrukare 2026 av initiativet Handslag för cirkulärt byggande.

2030-sekretariatet – samverkan för minskade transportutsläpp
2030-sekretariatet samlar näringsliv, myndigheter och civilsamhälle för att påskynda transportsektorns klimatomställning. Genom prognoser, analyser och åtgärdsförslag ger sekretariatet politiker och företag underlag för beslut om fordon, drivmedel och resvanor. Med kommunala och nationella indikatorer följer sekretariatet också utvecklingen mot transportsektorns klimatmål och visar var omställningen behöver gå snabbare.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.