Ett resurseffektivt samhälle kräver bättre kunskap om farliga ämnen. Det är bakgrunden till innovationsprogrammet Resource.
Återvinning kräver bättre koll på farliga ämnen
Farliga ämnen i olika material är ett hinder för återvinning, konstaterar IVL Svenska Miljöinstitutet. Det som behövs, är bland annat bättre lagstiftning.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
– Med projektet vill vi öka förståelsen för vad som händer med farliga kemikalier i material och hur det påverkar återvinning. Vi vill se en mer cirkulär ekonomi, men vi vill inte återanvända kemikalier som vi vet kan vara farliga, säger Damien Bolinius, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet till Miljö & Utveckling.
Farliga ämnen anrikas vid varje varv i återvinningscykeln som därför inte blir långsiktigt hållbar. Därför måste de sorteras bort. Men det är svårt när information om vilka ämnen det handlar om saknas. EU:s lagstiftning för kemikalier räcker inte för att få marknaden för återvunna material att fungera.
– Återvunnen plast till exempel, som det är stor efterfrågan på idag. Hur ska vi analysera den? Och hur ska informationen delas mellan företagen som säljer och köper återvunnen plast? Här behövs tydliga riktlinjer och överenskommelser, säger Damien Bolinius i ett pressmeddelande från IVL.
Reach räcker inte
Ett problem är att EU:s kemikalielagstiftning Reach upphör att gälla när en produkt har blivit avfall. Varken avfallsledet eller användningen av återvunna material ingår i riskbedömningen för kemiska ämnen som görs inom Reach.
– Om vi inte säkerställer att återvunnet material är fritt från farliga ämnen kommer materialströmmarna att förorenas allt mer. Ett viktigt steg är förstås att redan i designen av en produkt undvika farliga ämnen, säger Nicklas Gustavsson från Ramboll, som också har deltagit i projektet.
EU har nu skapat en databas, SCIP, där alla företag som använder farliga ämnen måste registrera dem med sikte på återvinning. Men det räcker inte.
Teknikutveckling och verktyg
– För att verkligen nå ett giftfritt kretslopp krävs teknikutveckling för att kunna avlägsna farliga ämnen i återvinningsprocessen, men ännu viktigare är att skapa incitament via lagstiftning, säger Damien Bolinius.
Men det går att göra något åt saken redan idag. Både användare och tillverkare kan gå igenom vad som finns i produkterna och leta efter alternativ. Damien Bolinius rekommenderar också hjälpmedel, ett som är gratis från miljöorganisationen Chemsec till exempel. I ett projekt finansierat av Mistra, som IVL leder, utvecklas fler verktyg.
– Det företag som har god översikt av vilka kemikalier som finns i produkterna blir också mer motståndskraftigt inför förändringar i lagstiftningen, säger han.