Lista: 7 affärsrisker när klimatomställningen dröjer

Enligt rapporten kan sådana kostnader uppstå både direkt, genom exempelvis skador på fastigheter och infrastruktur, och indirekt genom störningar i produktion, leveranskedjor, råvaruförsörjning och finansiering. Rapportförfattarna framhåller också att kostnaderna är svåra att beräkna och att de ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringarna inte är fullt kända.

Här är sju affärsrisker som lyfts fram.

1. Råvaror kan bli dyrare och svårare att få tag på

Ett återkommande tema i rapporten är företagens beroende av råvaror och naturresurser. Ett förändrat klimat kan enligt rapporten göra tillgången mer osäker när exempelvis torka, översvämningar, stormar och andra extrema väderhändelser påverkar produktionen.

Axfood uppger i rapporten att klimatförändringarna redan påverkar tillgången på råvaror i livsmedelskedjan. Företaget pekar på att torka, översvämningar och extremväder kan leda till högre kostnader och större osäkerhet i inköp och försörjning.

Löfbergs beskriver en liknande risk för kaffeproduktionen. Företaget uppger att kaffeodlande regioner redan påverkas av extremväder, torka och nya sjukdomar. Om utvecklingen fortsätter ser bolaget risk för minskade skördar, sämre odlingsförutsättningar och större osäkerhet kring tillgången på kaffe.

Även Preem pekar på råvaruförsörjningen som en strategisk fråga, men från ett annat perspektiv. Bolaget menar att Europas minskade beroende av fossil råolja inte bör ersättas av ett nytt beroende av begränsade globala marknader för förnybara råvaror. Enligt Preem krävs därför investeringar i inhemska och regionala värdekedjor.

2. Extremväder kan slå mot produktion och leveranser

Hur snabbt en fysisk klimatrisk kan sprida sig genom näringslivet illustreras i rapporten med skyfallen i Västernorrland 2025.

Rapporten hänvisar till Trafikverkets konsekvensanalys, där skador på järnvägen beskrivs ha minskat kapaciteten för godstransporter i nord-sydlig riktning. Tåg ställdes in eller leddes om, vilket bland annat ledde till lageruppbyggnad i norr och leveransbrister för kunder längre söderut.

Livsmedel, industrivaror och energirelaterat gods fick enligt analysen försenade leveranser eller behövde transporteras med dyrare alternativ på väg eller till sjöss. För företagen tillkom bland annat transportkostnader, administrativa kostnader och övertidsarbete.

För industrikunder fick avbrotten ytterligare följder. Trafikverket pekar enligt rapporten på försenade insatsvaror, minskad produktion, oregelbundna leveranser, brutna leveransavtal och tillfälliga produktionsstopp. Följderna omfattade även förlorade intäkter, ökade lager- och kapitalbindningskostnader och risker för kundrelationer.

Rapporten beskriver detta som ett exempel på hur klimatrelaterade störningar i en del av infrastrukturen kan få ekonomiska konsekvenser långt utanför det område där själva väderhändelsen inträffar.

3. Vattenbrist kan begränsa produktion och investeringar

Vattenförsörjning är ytterligare en risk som rapporten lyfter fram.

Med hänvisning till Svenskt Vatten beskrivs tillgången till vatten som en fråga för bland annat konkurrenskraft, energiförsörjning och ekonomisk säkerhet. Brister i vattenförsörjningen märks enligt rapporten redan genom försenade industrietableringar och produktionsstopp.

Coca-Cola Europacific Partners Sverige pekar i rapporten på vatten som en direkt affärsrisk för den egna verksamheten. Företaget beskriver vatten som sin viktigaste ingrediens och uppger att brister i den lokala vattenförsörjningen kan orsaka både produktionsbortfall och störningar i värdekedjan.

Även jordbrukets vattenbehov lyfts fram. Rapporten hänvisar till Lantmännen, som har bedömt att investeringar på över 50 miljarder kronor behövs för jordbrukets klimatanpassning och vatteninfrastruktur, framför allt för bevattning och dränering.

4. Försäkringar och finansiering kan bli dyrare

Klimatrisker kan också slå mot företag genom det finansiella systemet.

Rapporten beskriver växande risker för banker, försäkringsbolag och fastighetsägare. Om risken för naturskador bedöms som hög kan försäkringspremier enligt rapporten stiga. Vissa fastigheter kan dessutom bli dyra eller i värsta fall omöjliga att försäkra.

Rapporten anger att antalet bostäder med förhöjd översvämningsrisk kan öka från omkring 15 000 i dag till mellan 27 000 och 46 000 år 2100. Värdet på dessa bostäder uppskattas till mellan 96 och 160 miljarder kronor.

Om försäkringsskyddet försämras kan det enligt rapporten i sin tur pressa fastighetsvärden och påverka värdet på bankernas säkerheter. Rapporten hänvisar också till Riksbankens bedömning att en tidig och ordnad omställning innebär lägre kostnader för det finansiella systemet än en försenad omställning.

JM lyfter ett liknande perspektiv i sitt bidrag till rapporten. Företaget bedömer att en långsammare omställning kan öka kostnaderna för bland annat material, transporter, försäkringar och finansiering.

Klimatriskerna märks redan i försäkringsstatistiken. Enligt de uppgifter som återges i rapporten ökade skadekostnaderna för fastigheter från 1,6 miljarder kronor under perioden 2015–2019 till 4,2 miljarder kronor under 2020–2024. Det motsvarar en ökning med 162 procent.

5. Osäkra spelregler kan skjuta upp investeringar

Rapporten pekar inte bara på fysiska klimatrisker. Flera av de medverkande företagen tar också upp politisk och regulatorisk osäkerhet som en affärsrisk.

Axfood uppger att företag behöver långsiktiga och förutsägbara spelregler för att investera i exempelvis fossilfria alternativ, energieffektivisering och ny teknik. När klimatpolitiken blir mer oförutsägbar ökar enligt företaget osäkerheten kring investeringarna och omställningstakten riskerar att bromsa.

Preem beskriver samma problem inom transport- och energisystemet. Företaget pekar på att reduktionsplikten tidigare varit en viktig drivkraft bakom investeringar i raffinaderierna i Lysekil och Göteborg för att öka produktionen av förnybara drivmedel. Om regelverk eller marknadsförutsättningar förändras snabbt kan nya investeringar och ny produktionskapacitet enligt Preem skjutas upp eller utebli.

Övik Energi anser på motsvarande sätt att otydliga eller försvagade styrmedel försvårar långsiktig planering och kan bromsa investeringar i exempelvis koldioxidinfångning och e-bränslen.

Coca-Cola Europacific Partners Sverige beskriver oförutsägbara spelregler som sin största risk i sammanhanget. Företaget uppger att långsiktiga investeringar i bland annat cirkulära förpackningar kräver stabila förutsättningar.

Detta är företagens egna bedömningar i rapporten, snarare än en fristående analys av hur stora investeringseffekterna faktiskt är.

6. Klimatanpassningen innebär växande kostnader

En del av kostnaden för ett förändrat klimat ligger i de investeringar som krävs för att skydda verksamheter och samhälle mot framtida skador.

Rapporten hänvisar till en uppskattning där åtgärder för att skydda bebyggda områden mot bland annat översvämning och erosion kan kosta mellan 137 och 205 miljarder kronor fram till år 2100.

Rapportförfattarna framhåller samtidigt att alternativet också innebär kostnader. Utan investeringarna kan skador på infrastruktur, produktionsbortfall och störningar i energi- och transportsystem öka. För jordbruket tillkommer enligt rapporten risker kopplade till bland annat torka, översvämningar, invasiva arter och värmestress.

Hur mycket det i praktiken kostar att agera respektive att avstå från en viss åtgärd varierar dock mellan verksamheter och platser. Rapporten presenterar inte någon generell företagsekonomisk kalkyl för detta.

Samtidigt visar historiska händelser att extremväder kan medföra stora kostnader. Stormen Gudrun 2005 anges exempelvis ha orsakat omkring 20,8 miljarder kronor i merkostnader för näringsliv och offentlig sektor. Torkan och värmen 2018 ledde enligt rapporten bland annat till skördeförluster, vattenbrist och skogsbränder.

7. Konkurrenskraft och nya affärer kan påverkas

En långsammare omställning beskrivs också av flera företag i rapporten som en risk för konkurrenskraften.

JM uppger att det kan bli både dyrare och svårare att bygga bostäder med lägre klimatpåverkan om omställningen i företagets värdekedjor stannar av. Bolaget menar också att osäkerhet kring regelverk kan bromsa utvecklingen av skalbara hållbarhetslösningar.

Lantmännen kopplar på motsvarande sätt omställningen till framtida lönsamhet, innovation och tillväxt. Företaget uppger att en inbromsning kan försena investeringar i ny teknik, fossilfria lösningar och hållbara jordbruksmetoder, samtidigt som jordbrukets sårbarhet för ett förändrat klimat ökar.

Axfood framhåller dessutom att företag som redan har gjort investeringar i klimatsmarta lösningar kan missgynnas om styrmedel och marknadsförutsättningar inte stödjer fortsatt omställning.