Ägandeform påverkar energianvändning

Tillsammans med sina medarbetare har han bland annat visat att ekonomiska drivkrafter inte alltid räcker får att göra byggnader mer energieffektiva.

De har till exempel sett att effekten av energideklarationer visar sig vara ganska liten, även i fall där en investering visar sig lönsam. I alla fall  i enfamiljshus.

–  De energideklarationer som vi utvärderade innehåller information om teknik.  Men för att förstå investeringsbeslut behöver man veta mer om hushållens beteenden och finansiella prioriteringar, berättar Alejandro Egüez för Miljö & Utveckling.  

Hans slutsats är att energideklarationer inte borde vara ett krav vid försäljning utan istället göras om till ett verktyg som hushållen kan använda när de vill investera i energieffektivisering. Informationen i deklarationerna måste också utformas bättre.

Ägare och boende
 

Vad gäller uppvärmning av flerfamiljshus, såg han och hans medarbetare att det finns en skillnad i beteende mellan olika ägandeformer. De kunde se en tydlig skillnad mellan hyreshus och bostadsrätter.

 Förklaringen är att för hyreslägenheter är det oftast fastighetsägaren som betalar för värmen och därmed kan tänkas investerar i tekniska förbättringar. Men vad gäller beteendet, som i slutändan också har stor påverkan, så är det hyresgästernas beteende som avgör. De har ingen ekonomisk drivkraft för att minska behovet av uppvärmning. I bostadsrätterna är det ägarna som bor i huset och det påverkar viljan att ändra beteende.
 
– Det visar att det finns möjligheter att få än mer energieffektiva byggnader. Ägande spelar roll, säger Alejandro Egüez.
 

Inkomst påverkar cirkularitet
 

Avhandlingen har också undersökt behandlingen av avfall och jämfört olika länder inom EU. Forskarna såg att hårdare regler för hållbar hantering av avfall, leder till att volymen som hamnar på deponi minskar. 
 
– Slutsatsen är att genomdrivande av miljöregleringar har en positiv effekt för hur väl EU:s avfallsdirektiv efterlevs, säger Alejandro Egüez.
 
Han konstaterar också att Sverige är ett av strängaste EU-länderna vad gäller efterlevnad av miljöregleringar.
 
 Ländernas inkomstnivå påverkar också hur cirkulära de är, och det i båda riktningarna. I rikare länder hamnar en större andel av avfallet i energianläggningar än på deponi. Förklaringen är att anläggningarna är dyra och länder med lägre inkomster investerar inte i det.  

Å andra sidan återanvänds fler saker i låginkomstländer. Avhandlingen konstaterar att i de rikare länderna hamnar en del av det som fortfarande går att använda i en förbränningsanläggning.
 
– Jag hoppas att min forskning ska bidra till en djupare förståelse för hur hushåll, företag och stater efterföljer åtgärder som införts för att skapa en mer cirkulär ekonomi, sammanfattar Alejandro Egüez.

 Avhandlingen har titeln Energy Efficiency, District Heating and Waste Management.