Nu är det dags att ta nästa steg inom projektet Multibio som ska kunna ge hela tre bra saker från det som annars är ett problem, nämligen organiska föreningar i avloppet från pappers- och massabruk.
Tre bra saker en mikrob kan göra av avfall från pappersbruk
vätgas
Caldicellulosiruptor heter den mikrob som gör det möjligt att utvinna vätgas och andra bra saker ur avloppet från ett massabruk. Hur bra det kan tänkas bli, undersöks av forskare från Rise. De är redo att lämna laboratoriet för att bygga en pilotanläggning.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Projektet är redo att skala upp från laboratorium till en pilotanläggning. Den viktigaste produkten som ska komma från politanläggningen är vätgas, som kan användas som råvara för såväl energi, transporter som för processindustrin och ersätta fossila varianter.
– Ett riktigt win-win för bruken och miljön. Jag är stolt över att vi har tagit det här vidare från labb- till pilotskala, säger forskaren Sudhanshu Pawar forskare hos Rise i Lund i ett pressmeddelande.
Mikroben trivs
Han har studerat mikroben som kan göra jobbet i flera år, Caldicellulosiruptor, som kan bryta ner cellulosan i brukens restprodukter och göra vätgas av den. Går det bra, ska reningen av det som släpps ut från bruken kunna bli starten för produktion av nyttigheter. Så här långt ser det bra ut. Mikroberna visade sig trivas bra i avloppet i laboratorieskalan.
– Det var många utmaningar att lösa innan vi visste vad mikroorganismerna skulle klara av och vilka metoder och utrustning vi skulle använda, säger Sudhanshu Pawar.
Fiskfoder och polymer
Förutom vätgas kan processen även ge biopolymerer och tillskott till fiskfoder.
– Det är ett drömscenario att allt som inte blir pappersmassa kan användas till något annat. Det som traditionellt hamnar i ett avloppsrör vidareförädlas. Det är jätteintressant, säger Nils Hauri, utvecklingschef på Rottneros i ett pressmeddelande.
Flera företag från skogsindustrin deltar i projektet, som delvis finansieras av Vinnova.