Så påverkar skattefrågan din CSRD-rapportering

Investerarna driver på

Institutionella investerare hör till de aktörer som allra tydligast efterfrågar större öppenhet.

– En korrekt skattehantering ingår i bolagens affärsetiska ansvar, på samma nivå som mänskliga rättigheter och antikorruption. Vi förväntar oss en transparent och publik skattepolicy med relevant uppföljning, säger Suzanna Eckerhall, hållbarhetsansvarig på AMF.

Även Folksam har länge arbetat med frågan.

– Skatteflykt underminerar ekonomisk och social utveckling och ökad transparens minskar riskerna för korruption. Vi förväntar oss att bolagen vi investerar i agerar ansvarsfullt gällande skatteplanering, och ser gärna land-för-land-redovisning, säger Emilie Westholm, chef för ansvarsfullt ägande på Folksam.

För både AMF och Folksam är skatt inte ett nytt krav – men de konstaterar att frågan ofta hamnat i skymundan jämfört med andra hållbarhetsområden. Nu, med CSRD och andra EU-regler på plats, finns en förväntan om att transparensen ska öka.

Bolagens syn: ”En hygienfaktor”

Nordea, Nordens största bank, är en av de aktörer som redan rapporterar öppet om sitt skatteavtryck.

– Vi är stolta över att vara en av Nordens största skattebetalare. Transparens bygger trovärdighet hos våra intressenter och visar att vi inte förespråkar aggressiv skatteplanering, säger Anja Hannerz, hållbarhetschef på Nordea.

Hon beskriver skattefrågan som en självklar del av ansvarsfullt företagande, men inte som något banken behöver lyfta fram som en separat väsentlig påverkan:

– En sund skattepolicy är en hygienfaktor – det kan förväntas av en bank som Nordea att bidra till samhället.

Gapet mellan investerare och företag

PwC:s globala investerarundersökning visar att nästan var femte investerare ser skattetransparens som en viktig faktor vid investeringsbeslut – en högre andel än de som rankar biologisk mångfald, vatten eller mänskliga rättigheter som centrala.

Trots detta är rapporteringen låg. Investerarna efterfrågar både mer kvalitativ och kvantitativ information. 45 procent uppger att de saknar tillräcklig data för att kunna göra en rättvis bedömning av bolagens skatteansvar.

Här uppstår ett glapp: investerare vill se mer, men många bolag bedömer fortfarande att frågan inte är materiell i sin dubbel väsentlighetsanalys.

Nya regelverk ökar pressen

Från 2026 träder EU:s krav på offentlig land-för-land-rapportering (Public Country-by-Country Reporting, PCbCR) i kraft. Då måste alla stora företag inom unionen öppet redovisa hur mycket skatt de betalar i respektive land.

För företag som redan i dag har hög transparens – som Nordea – blir anpassningen relativt enkel. För andra innebär det ett omfattande arbete att både ta fram data och formulera en trovärdig strategi.

Samtidigt driver nya EU-regler som CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) och EUDR (EU:s avskogningsförordning) på ytterligare. Här kopplas klimat- och miljöfrågor direkt till företagens skattekostnader. CBAM innebär att importerade varor som orsakar stora koldioxidutsläpp beläggs med avgifter – något som snabbt kan bli en betydande kostnad för företag i energiintensiva branscher.

EUDR, som syftar till att stoppa avskogning kopplad till handel, kan också ge skattemässiga konsekvenser när företag måste ändra leverantörskedjor eller flytta produktion.

Expertperspektivet: Skatt som ”morot och piska”

Enligt EY:s experter Linnea Jacobsen och Outi Alestalo blir sambandet mellan skatt och hållbarhet allt tydligare.

– Skatter kan vara en viktig del i finansieringen av gröna transformationsprojekt – en morot. Samtidigt fungerar miljö- och koldioxidskatter som en piska, som styr företagens beteenden i riktning mot minskad miljöpåverkan, säger de.

De pekar också på dubbel väsentlighet i CSRD som en nyckelfaktor: skatter påverkar både företagets finansiella risker och dess samhällspåverkan. Transparens blir därför en förväntan från både investerare, myndigheter och allmänheten.

Råd till företagen – börja samarbeta

EY rekommenderar hållbarhetschefer och skatteavdelningar att agera redan nu:

• Kartlägg skatterisker kopplade till nya EU-regler.
• Säkerställ att skattefrågor inkluderas i dubbel väsentlighetsanalysen.
• Utveckla rutiner för rapportering kopplat till CBAM och EUDR.
• Samverka mellan skatte-, hållbarhets- och inköpsavdelningar.
• Identifiera överlapp mellan CSRD, EUDR och CSDDD för att effektivisera datainsamling och riskhantering.

– För att förbli konkurrenskraftiga behöver företag integrera skattefrågorna i sin hållbarhetsstrategi. Det handlar inte bara om efterlevnad, utan om att bygga legitimitet och långsiktig hållbarhet, menar Linnea Jacobsen och Outi Alestalo.

Från perifer till central fråga

Skattefrågan är på väg att röra sig från periferin till kärnan i hållbarhetsarbetet. Än så länge är det få bolag som betraktar skatt som en väsentlig hållbarhetsfråga i CSRD. Men investerarkrav, nya EU-regler och ökade miljörelaterade skatter gör att frågan snabbt kan bli omöjlig att ignorera.

För svenska företag blir det en strategisk fråga: vill man ligga steget före och vinna förtroende – eller riskera kritik när transparensen uteblir?