9 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Nya detaljer om Omnibus-paketet

I ett nytt första utkast presenterar nu EU-rådet sin ståndpunkt om det andra Omnibus-paketet och här finns flera nyheter. Ett av de mest uppmärksammade förslagen är en ny definition av begreppet ”plausibel information”, som nu föreslås betyda att informationen ska ha ”objektiv och rimlig sannolikhet att vara sann” för att utlösa due diligence-åtgärder.

Utkastet innebär även att kravet på att formellt inkludera uppförandekoder i avtal med leverantörer ersätts med en mer frivillig kommunikation av förväntningar. Detta ses som ett försök att minska bördan för särskilt små och medelstora företag. Informationsinsamling inom ramen för CSDDD begränsas till direkta affärspartners med över 500 anställda, vilket också anses minska den administrativa belastningen.

Inom CSRD föreslås nu även undantag för så kallade Public Interest Entities, PIEs, vilket är en nyhet jämfört med tidigare kommunikation från EU-kommissionen. Dessutom föreslås att riktlinjer från kommissionen om företags skyldigheter enligt CSDDD skjuts upp från december 2025 till den 26 juli 2026.

EU inleder mångfaldsmånad

Europeiska kommissionen har inlett EU:s mångfaldsmånad 2025 med att tillkännage vinnarna av priset ”Europeisk huvudstad för inkludering och mångfald”. I kategorin större städer vann Utrecht i Nederländerna guld, följt av Bilbao i Spanien och Kraków i Polen. För mindre kommuner gick guldet till Mariehamn i Finland, medan Usurbil i Spanien och Settimo Torinese i Italien tog silver respektive brons. Ett särskilt pris för inkluderande bostäder tilldelades Braga i Portugal, Gualdo Tadino i Italien och Zaragoza i Spanien, där Zaragoza även röstades fram till publikens favorit. Priset syftar till att lyfta fram lokala initiativ som främjar jämlikhet oavsett kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning.

Kritikstorm mot EU:s statsstödsförslag

Ett trettiotal företag, branschorganisationer och miljöorganisationer riktade i veckan i ett öppet brev kritik mot EU-kommissionens nya utkast till statsstödsregler, som enligt organisationerna saknar skrivningar om stöd till cirkulära satsningar. Trots att den cirkulära ekonomin lyfts som en prioritet i EU:s nya industriella strategi, Clean Industrial Deal, ingår inga sådana åtgärder i det föreslagna ramverket för statligt stöd, CISAF. Istället fokuserar utkastet på stöd till förnybar energi, industriell klimatomställning, tillverkning av ren teknik och riskminskning för privata investeringar. Kritikerna menar att detta skapar en politisk inkonsekvens och försvårar tillgången till sekundära råvaror. De uppmanar kommissionen att inkludera tydliga bestämmelser för cirkulära projekt för att uppnå målet om 24 procent materialcirkularitet till 2030.

300 miljoner euro till havsskydd

Vid konferensen Our Ocean i Busan, Sydkorea, tillkännagav EU en finansiering på drygt 301 miljoner euro för att främja havsskydd och hållbar användning av marina resurser. Pengarna ska stödja initiativ inom sex områden: hållbar blå ekonomi, havsföroreningar, marina skyddsområden, digitala hav, hållbart fiske samt hav och klimatförändringar. Bland annat satsas 120 miljoner euro på att stärka havsförvaltning i Afrika och Stillahavsområdet, samt 65,5 miljoner euro på att minska havsföroreningar. EU avsätter också 40 miljoner euro till bevarande av marina ekosystem och 30 miljoner euro till utvecklingen av ett digitalt tvillinghav. Konferensen firar sitt 10-årsjubileum och samlar aktörer globalt för att stärka gemensamma havsinsatser. Sedan starten 2014 har Our Ocean mobiliserat över 2 600 frivilliga åtaganden till ett värde av cirka 140 miljarder euro.

Få storbolag redo för EU:s nya skogslag – miljardböter hotar

En ny rapport visar att majoriteten av världens största företag inte är redo för EU:s avskogningsförordning som träder i kraft 30 december 2025. Enligt ”Forest 500 Report 2025” från Global Canopy saknar 58 procent av de 500 granskade bolagen system för att spåra sina råvaror, vilket är ett grundkrav enligt det kommande EU-direktivet. Bland svenska företag granskas H&M, som får beröm för sitt läderåtagande men kritiseras för bristande mål för andra skogsriskråvaror och bristande spårbarhet. Rapporten kopplar dessutom H&M:s brasilianska bomullsleverantörer till markomvandling i känsliga naturområden. Företag som inte följer lagen riskerar böter på upp till 4 procent av sin årliga EU-omsättning samt rättsliga åtgärder och uteslutning från marknaden.

Höga PFAS-halter i europeiska viner

En ny rapport från bland andra Naturskyddsföreningen visar att europeiska viner innehåller höga halter av PFAS-ämnet TFA. I Systembolagets mest sålda rödvin är halterna tusen gånger högre än i vanligt kranvatten. TFA är en vattenlöslig, svårnedbrytbar PFAS-variant som bildas när andra PFAS bryts ner, och den förekommer nu i grundvatten och livsmedel över hela världen. Rapporten konstaterar att det saknas EU-gemensamma gränsvärden för TFA i vin och andra livsmedel, men ämnet utreds för bland annat fosterskador. Alla testade europeiska viner innehöll höga halter, även ekologiska, som dock innehöll färre andra bekämpningsmedel. Äldre viner från före 1988 visade inga spår av TFA, medan mängden PFAS har ökat dramatiskt sedan 2020.

Strängare utsläppsgränser i Medelhavet

Från och med 1 maj införs ett nytt utsläppskontrollområde, ECA, i Medelhavet för svaveloxider, vilket innebär att fartyg måste använda bränsle med högst 0,1 procent svavelhalt – en kraftig sänkning från den globala gränsen på 0,5 procent. Åtgärden är en del av ett avtal mellan EU och Medelhavsländerna under Barcelonakonventionen, och syftar till att minska luft- och vattenföroreningar orsakade av sjöfart. EU har redan sett en 70-procentig minskning av svaveloxidutsläpp sedan 2014 tack vare liknande kontrollområden i Norra Europa. Samtidigt har kväveoxidutsläppen i regionen ökat med 8 procent mellan 2015 och 2023, vilket nu utreds. Ett nytt kontrollområde för både svavel- och kväveoxider i nordöstra Atlanten är planerat att träda i kraft 2027.

Von der Leyen: Bättre villkor för jordbrukare som skyddar naturen

Vid EPP:s kongress i Valencia betonade kommissionsordförande Ursula von der Leyen vikten av att stärka livsmedelssäkerheten och förbättra villkoren för europeiska jordbrukare. Hon lyfte fram att bönderna inte bara levererar mat av hög kvalitet utan också är ”förvaltare av vårt land”. Ursula von der Leyen påminde om tidigare löften från EPP om att ge lantbrukare bättre incitament och belöningar för att skydda naturen, samt att minska deras administrativa börda – och menade att detta arbete nu är på väg att genomföras.