8 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

EU vill bland annat öka sin tillverkningskapacitet för ren teknik till 15 procent av den globala marknaden. Fokus ligger på att främja klimatvänliga investeringar, stärka internationella leveranskedjor för ren energi och använda EU:s investeringsplattformar för att stödja gemensamma projekt utanför unionen.

Enligt kommissionen genererades nära hälften av EU:s el från förnybara källor under 2024, och investeringar i ren energi har ökat med 111 procent sedan 2015. Strategin innehåller även förslag om att främja koldioxidprissättning globalt, bland annat genom stöd till andra länders policyutveckling.

EU förbinder sig dessutom att arbeta vidare med sambandet mellan klimatförändringar, miljöförstöring och säkerhet – bland annat genom FN och Nato – samt att motverka desinformation om klimatfrågor.

EU-kommissionärer: Strategin ska koppla klimatmål till industriell konkurrenskraft

Vid presentationen av EU:s nya globala strategi för klimat och energi betonade tre kommissionärer vikten av att unionen stärker sin roll internationellt i den gröna omställningen. Strategin ses som ett svar på ett föränderligt geopolitiskt läge, där EU nu tydligare vill koppla klimatambitioner till industriell styrka och globalt samarbete.

Vice ordförande Teresa Ribera framhöll att många delar av världen fortfarande saknar grundläggande infrastruktur som vatten, el och avfallshantering, och att EU:s närvaro kan bidra till hållbara lösningar. Hon betonade att europeiska företag har en särställning genom att förena hög miljöstandard med rättsstatliga principer, och att EU:s roll är att öppna nya marknader för dessa aktörer.

Klimatkommissionär Wopke Hoekstra lyfte särskilt vikten av att EU:s klimatledarskap måste gynna den egna industrin. Han pekade på att EU:s ekonomi vuxit med 68 procent sedan 1990, samtidigt som utsläppen minskat med 37 procent. Enligt Hoekstra är internationellt samarbete avgörande, men det måste ske mer affärsorienterat och med tydliga syften – inklusive spridning av koldioxidprissättning och användning av EU:s handelspolitiska verktyg.

Energikommissionär Dan Jørgensen kallade strategin ett ”paradigmskifte” för EU:s externa klimatpolitik. Han menade att EU länge haft verktygen – som bistånd, handel och diplomati – men inte samordnat dem effektivt. Med särskilt fokus på Afrika lyfte Jørgensen behovet av elektrifiering och förnybar energi, och att EU nu ska använda sina finansierings- och samarbetsinstrument för att bidra mer konkret till dessa mål.

Skärpta EU-krav på återvinning och minskat svinn

EU:s reviderade avfallsdirektiv trädde i kraft den 16 oktober och innebär skärpta krav på medlemsländerna att minska både textilavfall och matsvinn. Alla länder måste införa system för utökat producentansvar där textil- och skotillverkare betalar avgifter som ska finansiera insamling, återanvändning och återvinning. Avgifterna styrs av produkternas hållbarhet och återvinningsbarhet.

Samtidigt införs bindande mål för att minska matsvinn: 10 procent i livsmedelsindustrin och 30 procent per person i butik, restaurang och hushåll till 2030. Länderna måste också underlätta matsvinnsdonationer och utveckla nya nationella handlingsplaner.

Direktivet syftar till att minska miljöpåverkan från textil- och livsmedelssektorn och stärka EU:s cirkulära ekonomi. Medlemsstaterna har 20 månader på sig att genomföra förändringarna i nationell lag.

Läs direktivet

Omnibus godkänt av EU-utskott

EU-parlamentets utskott för rättsliga frågor har godkänt Jörgen Warborns (M) omnibusförslag, vilket markerar ett steg mot nya regler för företags hållbarhetsansvar. Förslaget, som bygger på en tidigare politisk uppgörelse mellan parlamentets stora partigrupper, antogs med 17 röster för och 6 emot.

Det innebär att företag med över 1 000 anställda och minst 450 miljoner euro i omsättning omfattas av CSRD-direktivet för hållbarhetsrapportering, medan CSDDD-direktivet gäller företag med över 5 000 anställda och 1,5 miljarder euro i omsättning.

Nästa steg är att hela parlamentet röstar om förslaget, vilket väntas ske nästa vecka. Därefter inleds förhandlingar med ministerrådet, där det största tvisteämnet rör hur företagens aktsamhetsprövning ska regleras.

EU inleder rättsprocess mot Rumänien för otillåtna bekämpningsmedel

Europeiska kommissionen har inlett ett överträdelseförfarande mot Rumänien för att landet upprepade gånger beviljat undantag för neonikotinoider, trots EU-förbud. Det är första gången ett sådant rättsligt förfarande inleds mot en medlemsstat för missbruk av nödtillstånd gällande bekämpningsmedel.

Bakgrunden är en EU-dom från 2023 som förbjuder undantag för ämnen som förbjudits av hälso- eller miljöskäl. Trots detta har Rumänien tillåtit användning av neonikotinoider årligen sedan 2013.

Både den rumänska biodlarorganisationen Romapis och miljöorganisationen PAN Europe har länge kritiserat undantagen, och välkomnar nu EU:s agerande. PAN Europe uppmanar kommissionen att även agera mot andra medlemsländer som tillämpar liknande undantag.

Röstning om mikroplaster i pellets

EU‑parlamentet förväntas under plenarsessionen nästa vecka rösta om det avtal man nått med rådet om ett kommissionsförslag för att förhindra utsläpp av plastpellets — det råmaterial som används för att tillverka plastprodukter — och som utgör en betydande källa till mikroplastföroreningar.

Förslaget innebär att företag som hanterar pellets måste införa riskhanteringsplaner, saneringsåtgärder, personalutbildning och certifiering vid högre hanteringsnivåer. I avtalet fastställs även krav på rapportering av förluster, ansvar för både EU‑ och icke‑EU‑aktörer, samt bindande regler för sjötransport.

Rådet antog reglerna den 22 september 2025. Om parlamentet godkänner avtalet träder reglerna i kraft 20 dagar efter publicering i EU:s officiella tidning,i de flesta fall börjar bestämmelserna gälla två år därefter.

Parlamentet röstar om EU:s ståndpunkt inför COP30

Europaparlamentet väntas under plenarsessionen den 20–23 oktober rösta igenom EU:s resolution inför klimatkonferensen COP30 i Brasilien. Resolutionen har tagits fram av utskottet för miljö, klimat och livsmedelssäkerhet, ENVI.

Parlamentet beslutar om EU:s skogsposition

Nästa vecka förväntas EU-parlamentet anta sin ståndpunkt i första läsningen för två initiativ kopplade till strategin för EU:s skogar 2030. Det handlar dels om en föreslagen lag för skogsövervakning, som parlamentets utskott gemensamt rekommenderar att man avslår. Dels handlar det om ett förslag om att inrätta en ny, tvärvetenskaplig expertgrupp för skogs- och skogsbrukfrågor.

Kommissionen har föreslagit att ett EU‑regelverk om skogsövervakning ska ge öppen tillgång till detaljerad, aktuell och tillförlitlig information om skogstillstånd och förändringar. Inom strategin föreslås också att det nuvarande rådet för skogsfrågor ska ersättas med en bredare sakkunniggrupp med mandat över miljömässiga, sociala och ekonomiska mål. Förslagen uppges stärka kapaciteten att följa upp mål kopplade till biologisk mångfald, klimatanpassning och skogars motståndskraft inför klimatförändringar.