7 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, gav en första antydan om planerna under en pressträff i november. Initiativet har dock mötts av stor sekretess, och detaljer kring lagen är ännu oklara.

Karl-Oskar Olming, chef för hållbarhetsstrategi och policy vid SEB, deltog nyligen i möten i Bryssel kopplade till sin roll i EU-kommissionens expertgrupp för hållbar finansiering. Han beskriver situationen som omgärdad av tystnad och osäkerhet.

– Ingen pratar om det, ingen får prata om det och ingen vet riktigt vad som gäller. Samtidigt verkar det vara något på gång, men det finns många frågetecken kring hur en sådan lagstiftning skulle fungera, säger Karl-Oskar Olming till Miljö & Utveckling.

EU inför nya regler för kemikaliesäkerhet och transparens

EU har beslutat om reviderade regler för att förbättra säkerheten kring kemikalier och öka informationsflödet till konsumenter. De nya reglerna innebär att webbplatser tydligt måste ange produkters farliga egenskaper, och att annonser och onlineerbjudanden ska inkludera information om kemiska risker.

En förenkling av regelverket syftar också till att underlätta den fria rörligheten för kemikalier inom EU. Bland annat införs digital märkning och tydligare etiketter för att förbättra läsbarheten och tillgången till information.

Reglerna stärker också EU:s förmåga att snabbare identifiera farliga ämnen och blandningar. Mer omfattande information kommer att skickas till giftinformationscentraler, särskilt i samband med nödsituationer vid gränsöverskridande distribution.

De nya reglerna träder i kraft successivt. Krav på industrin börjar gälla den 1 juli 2026, medan vissa regler, exempelvis för etikettformat, införs den 1 januari 2027. Produkter som redan finns på marknaden under dessa perioder behöver dock inte märkas eller förpackas om, utan får finnas i leveranskedjan till och med den 1 juli 2028 för ämnen och den 1 januari 2029 för blandningar.

Rapport: Felaktiga påståenden om bilbranschens böter sprids i EU-parlamentet

Debatten om EU:s klimatregler för bilar präglas av missvisande påståenden om miljardböter för bilindustrin, enligt Transport & Environment (T&E). En analys som sprids i Europaparlamentet påstår att biltillverkare riskerar böter på 173 miljarder kronor för att inte klara koldioxidmålen 2025. T&E menar dock att dessa siffror bygger på en felaktig metodik som använder data från bilförsäljningen under första halvåret 2024.

Enligt T&E:s analys är målen för 2025 både realistiska och genomförbara. Tillverkarna har flera verktyg för att undvika böter, såsom att öka försäljningen av elbilar och hybrider samt utnyttja flexibla regelverk som pooling och miljökrediter. Även i ett pessimistiskt scenario uppskattar organisationen att böterna totalt sett skulle hamna under 10 miljarder kronor.

PFAS i de flesta vattendrag i EU

EEA, European Environment Agency, rapporterar att hälsofarliga PFAS-kemikalier finns i de flesta vattendrag i Europa. Sweden Water Research uppger samtidigt att avlopppsreningsverk i Sverige inte kan rensa bort föroreningar tillräckligt bra.

EU:s nya avloppsvattendirektiv, som antogs den 5 november, kräver att större avloppsreningsverk samt de som ligger i känsliga miljöer installerar avancerade reningssystem. Hur kraven kommer att införlivas i svensk lagstiftning är ännu inte bestämt, men det är tydligt att åtgärder måste vidtas för att uppfylla direktivets mål, menar Sweden Water Research.

Miljöorganisationer varnar för Mercosuravtalet

EU har slutfört ett kontroversiellt frihandelsavtal med Mercosurländerna i Centralamerika. Åsikterna om avtalets konsekvenser är delade. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ser det som fördelaktigt för både konsumenter och företag på båda sidor.

Miljörörelsen är dock starkt kritisk. Lis Cunha från Greenpeace EU kallar avtalet ”giftigt och skamligt” och hävdar att allmänhetens oro har ignorerats under 25 år av slutna förhandlingar. Hon varnar för att avtalet kommer att öka handeln med nötkött, bekämpningsmedel och plast, med allvarliga följder för Amazonas, klimatet och mänskliga rättigheter.

Audrey Changoe från CAN Europe delar denna kritik. Hon beskriver avtalet som ”skamligt” och ett angrepp på demokratin på grund av de slutna förhandlingarna. Changoe påpekar att detta strider mot den nya handelskommissionären Maroš Sefcovic.

En femtedel av Europas vätgasprojekt stoppade – trots miljardinvesteringar från EU

Under det senaste året har 23 vätgasprojekt i elva länder antingen avbrutits eller försenats, motsvarande en kapacitet på ungefär 20 procent av den totala pipelinekapaciteten. Detta enligt en sammanställning av Westwood Global Energy Group. 

Motgången kommer trots stora investeringar i sektorn. EU:s innovationsfond och IPCEI, Viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse, har exempelvis avsatt sammanlagt 265 miljarder kronor för vätgasprojekt.

De främsta orsakerna bakom dessa avbrutna projekt är höga kostnader och finansieringssvårigheter. Exempelvis har Norge förlorat mer kapacitet än vad landet har kvar i sin pipeline, med över 10 gigawatt i avbrutna projekt. Ett av de mest framträdande fallen är Equinors CCS-stödda vätgasprojekt, vars kostnader i ”tiotals miljarder euro” gjorde det ekonomiskt ohållbart. 

En annan betydande utmaning är otillräcklig efterfrågan. Särskilt i sektorer som hållbart flygbränsle, SAF har brist på långsiktiga köpare och höga priser lett till att projekt i Sverige ställts in. Detta trots bindande EU-direktiv som RED III och ReFuel EU – Aviation för att öka användningen av SAF, finns det fortfarande inga tillräckliga incitament för att säkra tidiga investeringar.

Nya krav på luftkvalitet börjar gälla – efter 200 000 dödsfall

Under tisdagen började EU:s luftkvalitetsdirektiv gälla. De nya gränsvärdena för tolv luftföroreningar skärps fram till 2030. Detta omfattar små partiklar som PM2.5 och PM10, med en diameter på högst 2,5 respektive 10 mikrometer, samt kvävedioxid, svaveldioxid och ozon. För den mest skadliga partikeln, PM2.5, halveras den tillåtna årliga gränsen, vilket innebär en betydande skärpning av reglerna.

Enligt Europeiska miljöbyrån (EEA) orsakade luftföroreningar nästan 240 000 dödsfall i EU under 2022. Samtidigt har dödsfall kopplade till PM2.5 minskat med 45 procent mellan 2005 och 2022, vilket är i linje med EU:s mål om en minskning på 55 procent till 2030.