Social hållbarhet allt viktigare vid upphandling

– Behövlighetsbedömning är ett nytt begrepp i och med den nya lagstiftningen. Den ska visa när det finns risk för till exempel oskäliga arbetsvillkor, berättar Lisa Sennström, upphandlingsjurist med inriktning på hållbarhet vid Upphandlingsmyndigheten.

Sociala krav både inom och utom landet

För den som handlar upp tjänster eller produkter där arbetet utförs inom Sverige innebär det att krav på lön, semester och arbetstid enligt ett centralt kollektivavtal ska gälla. För produkter som tillverkas utomlands gäller ILO:s konventioner (Internationella arbetarorganisationen).

Det kan låta enkelt på pappret, men är betydligt krångligare i verkligheten, inte minst att säkra uppföljningen.

– Det är ganska enkelt att ställa krav, men en annan sak att säkerställa att det blir som man har tänkt, säger Lisa Sennström.

Mallar är på gång

Upphandlingsmyndigheten har tagit fram förslag till mallar som kan användas om arbetet sker i Sverige, och jobbar nu på att ta fram motsvarande mallar för arbete som sker utomlands.

Matthias Lindholm är ordförande i branschorgansationen Städbranschen Sverige. Han är mycket positiv till förändringen i LOU, men tveksam till om det har gett effekt.

– Jag kan inte tycka att jag har märkt någon jättestor skillnad. Det som syns mest är fortfarande lägsta pris, som ligger alldeles för lågt.

Enligt Städbranschen Sverige borde en arbetstimme enligt Fastighets kollektivavtal kosta 278 kronor. Men organisationen ser anbud på 230-240 kronor per timme.

Städbranschen kritisk till lönedumpning

– Vi ser förklaringar som att man tagit in personer med lönebidrag. Men vi menar att lönebidraget sällan varar över en hel avtalsperiod. Dessutom finns lönebidrag för att individer behöver stöd, inte för att sänka priserna, säger han.

Hur granskas då om upphandlande myndigheter verkligen ställer de krav som de ska enligt lagstiftningen?

– Det som kan hända är att andra leverantörer som anser sig ha missgynnats begär överprövning av upphandlingen. Vi har inte sett några sådana exempel än, men det är inte så många upphandlande myndigheter som har erfarenhet av detta ännu, så vi får se hur praxis utvecklar sig, säger Lisa Sennström, Upphandlingsmyndigheten.

Riskanalyser inom social hållbarhet behövs

Ulrika Svallingson på Upphandlingsenheten i Malmö koordinerar hållbarhetsfrågor i Malmö stads upphandlingsarbete. Malmö stad har arbetat länge med de sociala aspekterna av hållbarhet, bland annat genom att ta fram riskanalyser. Riskanalyserna utgår från generell information om arbetstagares situation för respektive produktbransch och tillverkningsland.

– Det är bra att börja jobba med områden som är mer riskfyllda, säger Ulrika Svallingson.

Hon framhåller att det är viktigt att tänka på uppföljningen, och att även beställaren ser hållbarhetsfrågorna som integrerade i hela processen.

– Beställningen görs ute i verksamheten, där görs det slutliga inköpet. Det är viktigt att de gör ett medvetet val, säger hon.

Läs mer: Stora förväntningar på upphandling

Malmö stad har beslutat att sysselsättningsfrämjande krav, som att personer som står långt från arbetsmarknaden ska få jobb, ska utformas som dialogkrav.

– Leverantören förbinder sig att genom dialog undersöka möjligheten att åstadkomma till exempel praktikplatser, säger Ulrika Svallingson.

Matthias Lindholm, Städbranschen Sverige, konstaterar att det är svårt att ställa skarpa krav på vilka som ska få jobb.

– Det är svårt att efterleva sådana krav, eftersom personer med återanställningsrätt har förtur till jobben. Däremot vill vi uppmuntra ansatser som ökar möjligheterna för branschen att erbjuda arbete åt en bredare grupp människor, säger han.

Här finns Upphandlingsmyndighetens mallar för arbetsrättsliga villkor.