Hållbar skolmat: Så arbetar kommunerna
KOMMUN Hälften av Sveriges kommuner anser att det är viktigare att servera växtbaserad mat i skolorna nu än för ett år sedan. Det visar en ny rapport som undersöker kommunernas arbete med skolmåltider utifrån dess klimatpåverkan.
Ekonomiska prioriteringar gör skolmaten både mer hälsosam och hållbar. Det visar Orkla Sveriges årliga undersökning “Svensk skolmat och klimatet 2023”.
– Det är oroande att ekonomin i allt högre utsträckning får styra matsedeln i skolorna, men när vi ser att det nudgar kommunerna till hälsosammare och klimatsmartare val är det samtidigt glädjande, säger Kristina Fransson, direktör för foodservicemarknaden på Orkla Foods Sverige, i en kommentar.
Hon nämner att både forskning och Folkhälsomyndigheten betonar att vi bör äta mer frukt, grönsaker och baljväxter samtidigt som vi minskar på köttet.
– Det är dessutom det absolut enklaste och bästa vi kan göra för att minska matens klimatpåverkan, säger hon.
Växtbaserat
Drygt hälften av alla kommuner ser det som mer prioriterat att servera växtbaserad mat i jämförelse med för ett år sedan. Av de som anser att det är en mer prioriterad fråga uppger 85 procent ökat klimatfokus som anledning, medan över 60 procent hänvisar till ökade kostnader och drygt 40 procent till ett ökat hälsoperspektiv.
Matsvinn
Även minskat matsvinn prioriteras betydligt mer i år än tidigare, enligt över 60 procent av kommunerna i undersökningen. Här är kostnadsskäl den mest framträdande anledningen, angiven av nästan 90 procent. Ökat fokus på klimatarbete är en faktor för 77 procent, medan ökat intresse från skolpersonalen noteras av 43 procent av de svarande.
Minska kostnader
Undersökningen visar också att det vanligaste sättet att minska sina kostnader är att jobba mer intensivt med att minska matsvinnet. Det uppger två tredjedelar av kommunerna att de gör. Mer än hälften uppger att de lagar mer växtbaserat för att få ihop budgeten.
Undersökningen tyder på att flera aspekter av kommunernas arbete med att minska klimatpåverkan och kostnader är sammanlänkade. Dock, när det handlar om hur och var maten produceras, går 6 av 10 kommuner mot trenden genom att minska köpen av ekologiska produkter.
– Hållbarhet behöver inte kosta mer för kommunen, utan ofta går klimatarbetet hand i hand med ekonomin. Men när vi köper mat som är tillagad i Sverige av svenska råvaror, blir det ibland dyrare än att köpa från andra delar av världen. Det är viktigt att den offentliga sektorn är med och driver den utvecklingen och främjar lokalproducerat, avslutar Kristina Fransson.
