ZeroMission: ”Skilj på det som är bra och dåligt inom klimatkompensation”

ZeroMissions vd Claire Wigg svarar på en debattartikel skriven av Johnny Kellner, tidigare energi- och klimatstrateg på Veidekke Sverige.

I debattartikeln skriver Kellner om hur företags klimatpåverkan till viss del kan kompenseras, men aldrig anses vara neutralt.

Svartmålar all klimatkompensation

Utan klimatkompensation och andra sätt att binda kol ur atmosfären kommer vi inte att kunna nå klimatmålet om 1,5 graders uppvärmning, även om vi samtidigt satsar hårt på att minska våra utsläpp.

Det råder stor enighet om att det krävs både minskade utsläpp och kolbindning, och att det är mycket bråttom.

Därför är det beklagligt att vissa debattörer på ett förenklat sätt svartmålar all klimatkompensation rakt av – utan att skilja på klimatkompensation som verkligen gör nytta respektive sådan som är mindre bra.

Förlegade argument

Senaste exemplet på den typen av inlägg förs fram i en debattartikel i Miljö & Utveckling (13 februari 2020) av Johnny Kellner.

Flera av argumenten känns lite förlegade och slår in öppna dörrar. Självklart räcker det inte med att enbart klimatkompensera och i övrigt fortsätta med business as usual.

Oklarheter kring klimatneutral

Och visst finns det oklarheter kring begreppet klimatneutral. Och visst finns det även mindre bra klimatkompensationsprojekt.

Det här är ett komplext område som rymmer flera olika system, olika typer av projekt samt handlas både på en reglerad och en frivillig marknader.

Därför duger det inte med så förenklade, generaliserande argument som Kellner ger prov på.

Alla verktyg behövs

I grunden handlar det här om att företag och organisationer kommer att behöva använda alla verktyg som står till förfogande för att uppnå målen om utsläppsminskning i linje med 1,5 graders-målet.

Man måste då både beräkna klimatpåverkan i hela värdekedjan, minska sina utsläpp så långt det är möjligt och klimatkompensera resten på ett seriöst sätt.

Att köpa sig fri

Kellner lyfter bland annat fram argumentet att företag genom klimatkompensation kan köpa sig fria, låta andra göra jobbet och fortsätta med samma beteende som tidigare.

Men så ser det överlag inte ut i verkligheten, även om det finns berättigad kritik gentemot aktörer som antar en vilseledande ”fortsätt som vanligt-kommunikation”.

Det som huvudsakligen sker i verkligheten är att klimatkompensation och minskade utsläpp går hand i hand. En oberoende undersökning från Ecosystem Marketplace visar att företag som klimatkompenserar gör mer för att verkligen minska sina utsläpp än företag som inte klimatkompenserar.

De har i regel koll på sina utsläpp och satsar genomsnittligt betydligt mer resurser på klimatåtgärder i sina verksamheter. Det här är förstås en viktig del i det totala klimatarbetet, och potentialen för frivilliga åtgärder är enorm.

Begrepp ska användas korrekt

Sedan är det också viktigt att klimatkompenserande företag använder begrepp på ett korrekt och icke vilseledande sätt i sin marknadsföring.

Om ett företag vill hävda att man är klimatneutralt bör man använda en standard för klimatneutralitet, exempelvis ISO 14021 och PAS2060.

Här ställs krav på att samtliga utsläpp av växthusgaser från alla faser av produkters livscykler har beräknats, redovisats, minskats och klimatkompenserats för att få beskrivas som klimatneutrala.

Fokusera inte på det enskilda trädet

Kellner påstår också att trädplantering inte kan anses vara klimatkompensation därför att det inte ger permanenta kolsänkor. Självklart har varje enskilt träd en begränsad livstid.

Men istället för fokusera på enskilda träd, är bra projekt inriktade på att skapa kolsänkor på en yta över en längre tid. En viktig framgångsfaktor är därför att arbeta tillsammans med lokalsamhällen som genom förändrade jordbruksmetoder och kapacitetsbyggande förbättrar sitt livsuppehälle.

Det här är mycket etablerat, framför allt genom Plan Vivo-standarden som är inriktad på plantering av träd i agroforestry-system med småbrukare där riskminimering är en integrerad del i hela utformningen.

Alla projekt är certifierade och tredjepartsgranskade, vilket innebär att kolbindningen granskas och följs upp samt att projekten uppfyller krav på additionalitet.

Vilka projekt är bra?

Träd- och skogsprojekt ökar allra snabbast på marknaden för frivillig klimatkompensation. Men även inom denna kategori av klimatkompensation gäller det att skilja på bra och mindre bra projekt och standarder.

Vår erfarenhet är att skillnaden ofta ligger i om projekten är lokalt förankrade eller ej och om de bidrar till att stärka ekosystemen och lokalsamhällens levnadsförhållanden.

Man kan här inte enbart se till klimatnyttan isolerat. Som köpare av klimatkompensation gäller det att samarbeta med en trovärdig partner och lära känna sitt projekt.

Och självklart ska klimatkompensationen inte ersätta egna utsläppsminskningar, utan det handlar om att arbeta på flera fronter- samtidigt.

Av: Claire Wigg, vd på ZeroMission

Läs debattartikeln av Johnny Kellner nedan.