Klimatkompensation eller klimatneutralt – håller värdeorden vad de lovar?

Debatt Neutralt låter historiskt positivt i svenska öron. Begreppet ”klimatneutral” är redan relativt etablerat men kan vara vilseledande, skriver Johnny Kellner, tidigare energi- och klimatstrateg på Veidekke Sverige.

Klimatkompensation eller klimatneutralt – håller värdeorden vad de lovar?
Johnny Kellner. Foto: Ingar Lindholm

Ett bolags klimatpåverkan kan till viss del kompenseras men aldrig vara neutralt. Klimatneutral innebär att ingen påverkan på klimatet orsakas.

Det skulle betyda att en verksamhet som är klimatneutral inte ger upphov till några utsläpp av växthusgaser. All byggverksamhet orsakar emellertid alltid utsläpp av växthusgaser.

Idén med ett bolag som vill vara klimatneutral är att minska sina utsläpp och kompensera resten, vilket i sig är lovvärt. Men uttrycket “klimatneutral” kan ge sken av att man kommit längre i klimatarbetet än vad man faktiskt gjort. Problemet med klimatneutral och klimatkompensation är att det felaktigt kan uppfattas som en lösning på klimatproblemet.

Barnens kojor är klimatneutrala

Klimatneutralitet innebär att det system som betraktas inte ger några klimatpåverkande utsläpp. Strikt tolkat betyder det att ett företags verksamhet inte skulle ha någon nettoeffekt alls på klimatet.

Det är endast när våra barn bygger kojor som det kan betraktas att vara klimatneutralt. Det enda sättet att vara helt säker på att undvika klimatutsläpp är att inte äta hamburgare, inte ta flyget, bilen eller att sluta bygga hus och anläggningar.

Exempel på klimatneutralt bygge.
Fotograf: Johnny Kellner

Trädplanteringar

Trädplantering har blivit en av de mest populära typerna av klimatkompensation på den frivilliga marknaden.

Den används ofta som gåvor till föreläsarna vid seminarier, men är något som kan ifrågasättas. Även om det är klart att avskogning är en viktig orsak till klimatförändringen är lagringen vid trädplantering bara tillfällig.

Det finns risk att skogen kan brinna eller skövlas, vilket bland annat pågår i Brasiliens regnskogar.

Det finns även en risk att skogsplantager för lokalbefolkningen medför negativa konsekvenser i form av förlust av jordbruksmark och påverkan på vattenförsörjningen. Trädplantering är ofta en positiv åtgärd i sig, men kan inte anses vara en kompensationsåtgärd.

Utvecklingsländer i fokus

Det gäller framför allt i utvecklingsländer där det är det svårt att säkerställa om exempelvis minskad avskogning och ökad återplantering av träd skett just på grund av klimatkompensationsprojekt, eller om samma utveckling skulle kunna ha skett ändå.

Trädplantering är en åtgärd för att växthusgaser temporärt undanhålls från atmosfären. Träd är med andra ord inte en permanent kolsänka. Det viktigaste skälet är att trädplantering inte bidrar till att lösa den viktigaste orsaken till klimatförändringen, det vill säga användningen av fossila bränslen.

 Kritik mot hela begreppet klimatkompensation

I början på 2000-talet växte det fram en marknad där både företag och industrialiserade stater investerade i skogsplantager i fattiga länder. Många projekt är organiserade av FN och följer standardiserade mät- och verifieringsmetoder och de registreras och rapporteras genom FN.

De klimatvinster som projekten gav omvandlades till kolkrediter som kunde handlas på en marknad. Att kompensera minskar inte de totala utsläppen, vilket är nödvändigt för att förhindra effekter av klimatförändringen.

Det är med andra ord inte lösningen på klimatproblemet. Istället innebär kompenseringen i bästa fall att enskilda punktutsläpp inte ökar ytterligare. Att klimatkompensera kan i vissa lägen riskeras att liknas vid att ”köpa sig fri” för att fortsätta med samma beteende som förut.

Relation mellan utsläppare och projekt

Klimatkompensera bygger hela tiden på en relation mellan utsläppare och ett projekt, oftast i en annan del av världen som reducerar utsläpp i relation till ett slags ”business as usual”-scenario.

Bolaget betalar för att någon annan gör jobbet. Gröna miljöattribut allokeras till aktör som ”köper sig fri”, vilket ger ett grönt miljöbokslut utan att någon förändring sker i den fysiska verkligheten. Avtal om ursprungsmärkt el är ett närstående exempel i Sverige.

Minskat beroende

Eftersom systemet med ursprungsgarantier för el inte påverkar elproduktionen sker ingen påverkan av utsläppen av växthusgaser. Det som sker är enbart en omfördelning av statistik.

Systemet med el-certifiering finns redan och är en kostnad som alla hushåll får betala på sina elräkningar för att ge stöd till elproduktion från förnybara energikällor.

Klimatfrågan handlar i grunden om långsiktigt förnybara energisystem och ett minskat beroende av ett fåtal ”producerande” stater.

Av: Johnny Kellner,
f. d. energi- och klimatstrateg på Veidekke Sverige

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste