Svanen, Fair Trade, Öko-Tex, Gots. Antalet miljömärkningar som handlar om hållbarhet är många och metoderna att certifiera produkter likaså. Somliga talar om en djungel. Men det finns de som granskat djungeln, bland annat forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. I en rapport från 2015, Kontroll och certifiering av produktmärkningar, framgår att de flesta frivilliga märkningar dras med problemet att de producenter som granskas ofta betalar för jobbet. En av dem som enligt rapporten trots det lyckats väl, är Naturskyddsföreningens Bra Miljöval. ”Denna märkningsverksamhet lyckas hantera balansen mellan att vara oberoende och beroende av sina kunder (producenterna)”, skriver forskarna Kristina Tamm Hallström och Lovisa Näslund.
Välj den vanliga miljömärkningen
Miljömärkt
Äldst är bäst, vad gäller miljömärkning och certifiering. För det som överlevt ett tag på marknaden är etablerat i konsumenternas sinne och prövat av marknaden. Det anser Eva Eiderström, som arbetar med frågorna hos Naturskyddsföreningen.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Märkningar oftast från oberoende organisationer
Eva Eiderström, som är chef för avdelningen som arbetar med märkningen hos Naturskyddsföreningen, har en egen förklaring till vad som utmärker ett miljömärke som lyckas påverka konsumenter:
– Vi har gjort enkätundersökningar och de visar att de miljömärkningar som funnits länge har bäst marknadspenetration, säger Eva Eiderström.
De flesta märkningar delas ut av någon oberoende organisation, konstaterar hon, och för det mesta fungerar det, i alla fall i Sverige. Men ibland lanserar branschorganisationer något eget. I bilbranschen fanns till exempel flera beskrivningar av vad som skulle anses vara en miljöbil, innan den offentliga miljöbilsdefinitionen tog över. Ett annat exempel är den märkning som numera finns på ett populärt diskmedel. Det var tidigare märkt med Svanen men har inte rätt till det längre och har numera ett miljömärke som delas ut av en branschorganisation.
– Företag utvecklar ibland också egna märkningar, men ingen av dem är etablerad, säger hon.
Branschmärkningar kan sänka trovärdighet
I andra länder kan företagens egna märkningar ändå få större genomslag. Att det inte sker i Sverige, tror Eva Eiderström beror på att de etablerade miljömärkningarna funnits så länge.
Blir branschernas egna märkningar många, riskerar de att undergräva trovärdigheten för miljömärkning rent generellt, enligt Eva Eiderström. För när bristerna i ett märke avslöjas, riskerar andra märkningar att drabbas fast de inte har samma tillkortakommanden.
När miljömärkning var något nytt, möttes det också ofta av misstro. Konsumenterna undrade om de verkligen kunde lita på informationen, men alltfler har övertygats under årens lopp.
Certifiering krävs i alla led
Certifiering används för att visa att märkningen är trovärdig. Den ska bekräfta att det som påstås verkligen är vad kunden också får. Gots, Global Organic Textile Standard för textiler, följer varje fiber i alla steg, till exempel. Alla leden måste vara certifierade. Certifiering gör det också möjligt att ställa krav på företag och råvaror i länder där lagstiftningen inte fungerar på grund av korruption.
– Behovet har uppstått ur misstro mellan köpare och producent, att man inte kan lita på att ett ingånget avtal följs, säger Eva Eiderström.