Värdering skyddar träd från exploatering

– Riskerar de ett vite, skyddar de träden bättre. Vi ser att det fungerar bra, berättar Johan Östberg.

Värdet bygger på plantskolans priser

Han forskar inte bara på värdering av träd utan är också skadereglerare på konsultbasis, och använder alltså Alnarpsmodellen själv, på uppdrag av dem som vill utkräva skadestånd.

Räknemetoden som får byggherrarna att spara träden bygger på vad människor betalar för plantor på en plantskola och räknas sedan om för att ge ett pris för ett större träd.

– Vi brukar få kritik för att värdet blir så högt. Folk är inte beredda på att det kostar så mycket att plantera träd.

Itree baseras på ekosystemtjänster

Trädets värde kan också beräknas utifrån vilka ekosystemtjänster det levererar. Det mest omfattande systemet är amerikanska Itree, som utvecklats av USA:s jordbruksdepartement, som också hanterar skogsfrågor. Systemet har utvecklats under 25 år och kostat ungefär lika många miljoner dollar. Men då blir värdet också beräknat för ett specifikt träd av en viss art på en viss plats.

Trädens bidrag till samhälle och natur är stort. De renar luften från mikropartiklar och bidrar till vattenflödet i naturen, ger skugga, ved och bidrar till hälsa.

– Människor tillfrisknar fortare i närheten av grönt. Grönska utanför sjukhusfönstret påverkar. Träden dämpar också stressymptom, säger Jonas Östberg.

Läs mer: Trädplantering tveksam klimatstrategi

Kulturhistoriska värden ska också räknas med, förutom trädens bidrag till biologisk mångfald och det faktum att de binder koldioxid.

Men att räkna hem trädens enorma värde i kronor eller dollar är svårt. För ingen kan säga hur många fler fåglar av olika arter som tillkommer med ett enda träd, eller hur ekosystem påverkas av att trädet är en eller två meter högt. Värdet för ett träd med den här modellen blir därmed mycket lägre än med Alnarpsmodellen, bara några hundralappar per år.

– Skaparen av systemet, David Nowak, ville inte ta in pengar i systemet. Han tyckte att det var fel, säger Jonas Östberg.

New York fick en miljon träd

Men det är lättare att få människor att lyssna om det går att presentera en siffra, även om den är inte visar hela sanningen om trädens värde. I New York användes dollar för trädens ekosystemtjänster och visade att trädplantering skulle ge tillbaka mer än fyra gånger kostnaden. Efter det planterades en miljon träd.

– Parkförvaltningen i New York har aldrig haft så mycket pengar förut. Och då talar vi ändå om effekterna av den lägre värderingen enligt Itree, säger Johan Östberg.

Välj rätt modell

De två modellerna är inte utbytbara. Johan Östberg tar exemplet Malmö som drabbades av en stor översvämning år 2014 med fyllda gångtunnlar och stora delar av staden under vatten. Att då tala om att en ek som är värd en miljon kronor enligt Alnarpsmodellen blir ointressant. Att tala om de tusentals kubikmeter vatten som träden kan suga upp är mer intressant och därmed är det pris på ekosystemtjänster som ska användas för värderingen.

– Jag brukar rekommendera användning av Alnarpsmodellen i tekniska sammanhang för tekniska handböcker med mera, säger Johan Östberg.

Underlaget till modellen översätts nu

Det amerikanska sättet att beräkna ekosystemtjänster är mer att se som ett politiskt redskap, anser han. Det kommer att introduceras i Sverige och underlaget som behövs utvecklas just nu. Det duger nämligen inte att ta de siffror som gäller för ett körsbärsträd New York och använda dem för en gran i Eskilstuna. Johan Östberg vill varna för att tro alltför mycket på siffrorna. Byggherrar har tvekat att ens exploatera när de hör hur dyrt det blir att ersätta träd. Och i Tasmanien räknade man ut att inga fler träd behövde planteras, för där fanns redan så många, enligt beräkningarna.

– Siffror är tveeggade svärd, säger Johan Östberg.

Han rekommenderar att den som sätter ett pris på ett träd att noggrant förklara vad som gjorts och vilken modell som använts.

Läs mer om det svenska Itree-projektet hos SLU.