Inga produkter i varukorgen.
Klädavfall kostar miljarder – krav på skarpt producentansvar
TEXTIL Klädavfallet kostar det svenska samhället miljarder kronor varje år, visar en ny rapport från Naturskyddsföreningen. När EU:s nya regler för producentansvar införs i Sverige vill organisationen att kostnaderna flyttas från skattebetalarna till klädbranschen och att fast fashion-modellen bryts.
Foto: Adobe Stock
En ny rapport från Naturskyddsföreningen visar att klädavfallet i Sverige orsakar samhällskostnader på flera miljarder kronor varje år. Rapporten, som fått titeln ”Notan för textilberget – hög tid för starkt producentansvar”, pekar på att det i dagsläget är samhället som får stå för hela kostnaden. Organisationen vill nu att klädproducenterna själva tar över ansvaret, i samband med att EU:s nya regler för producentansvar för textilier ska införas i Sverige.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Enligt rapportens beräkningar borde klädproducenterna stå för 2,5 miljarder kronor per år. Uträkningen bygger på en kostnad för avfallshantering på tio kronor per plagg. Eftersom varje svensk i genomsnitt konsumerar 25 plagg om året blir kostnaderna snabbt höga när de slås ut på hela befolkningen.
Utöver de direkta avfallskostnaderna har Naturskyddsföreningen även räknat på klädernas klimatpåverkan. Den beräknas till 16 kronor per plagg, vilket innebär att den totala miljökostnaden för textilimporten kan uppgå till 7,7 miljarder kronor årligen. Eftersom dessa kostnader i dag inte bärs av producenterna blir kläderna enligt organisationen för lågt prissatta, och det försvårar för mer hållbara, cirkulära affärsmodeller att konkurrera.
Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall betonar att det är avgörande att producentansvaret i Sverige utformas på ett sätt som styr bort från linjära affärsmodeller som fast fashion och ultrafast fashion.
– De kostnader för textilavfallet som idag hamnar på samhället måste snarast hamna på klädbranschen. Sverige behöver införa skarpa krav som sätter ordentlig fart på omställningen, säger Beatrice Rindevall i en kommentar.
Organisationen framhåller att avgifterna som producenterna ska betala måste spegla klädernas verkliga pris. De bör täcka kostnaderna för insamling, sortering, materialåtervinning, energiåtervinning och förberedelse för återanvändning, liksom de skador som textilproduktionen orsakar på miljön. Naturskyddsföreningen anser också att reglerna måste utformas så att de stimulerar innovation, förebygger avfall och inför kriterier som motverkar kortlivade produkter av låg kvalitet. Dessutom vill organisationen att tydliga mål för materialåtervinningen sätts.
Enligt Naturskyddsföreningen krävs det ytterligare styrmedel för att prissätta klädbranschens fulla miljöpåverkan. Den totala skadekostnaden för klimatpåverkan har i rapporten uppskattats till 7,7 miljarder kronor, men organisationen konstaterar att andra miljöeffekter är svåra att räkna om i kronor och ören. Ändå menar Naturskyddsföreningen att det är nödvändigt att inkludera även dessa effekter för att få fram klädernas verkliga kostnad.
