Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Uppsalas bästa tips för mätning och uppföljning av Agenda 2030

Agenda 2030 Uppsala kommun var tidigt ute med att integrera Agenda 2030 hela verksamheten, och med att föra in agendan i bland annat budgetarbetet. Miljö & Utveckling har pratat med Maria Ahrgren, planerings- och kvalitetschef på kommunen, om indikatorer, mätning och uppföljning.

Uppsalas bästa tips för mätning och uppföljning av Agenda 2030
Maria Ahrgren, Uppsala kommun, berättar om kommunens arbete med mätning och uppföljning av Agenda 2030.

– Vi integrerade tidigt och det är en naturlig del av vår vardag. Men det betyder ju inte att vi är färdiga och klara med vare sig resultaten eller metodiken Det är ett viktigt förhållningssätt att ha, för det kommer hela tiden nya lösningar och metoder, säger Maria Ahrgren, planerings- och kvalitetschef på Uppsala kommun.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Hon arbetar med att följa upp Agenda 2030-indikatorerna. Resultatet syns bland annat i årsredovisningen. Kommunen mäter sig mot de nationella nyckeltal som finns och är med i ett nätverk med nio andra, liknande kommuner. Men Maria Ahrgren anser att det finns många utvecklingsmöjligheter.

– Vi försöker hitta andra möjligheter och förutsättningar just för att titta på vilka effekter vi uppnår. Där har vi vår nästa stora puck, säger hon.

Svårare att mäta sociala aspekter

Ekonomiska indikatorer, klimat och miljö är relativt lätta att mäta och följa. Men de sociala aspekterna, som Uppsala identifierat som särskilt viktiga att arbeta med, är desto svårare.

– Det uppfattas som mjukt, svårt och komplext. Vi måste öka vår analytiska förmåga där de närmaste åren. Det handlar om att förstå verksamheten bättre och därmed kunna göra insatser på rätt sätt, säger Maria Ahrgren.

Hur gick ni tillväga för att förvandla indikatorerna till mätbara mål?

– Först och främst gjorde vi om de befintliga målen och budgetarbetet. Sedan går vi igenom vilka indikatorer vi behöver på kommunfullmäktigenivå. Där är det långa cykler och tröga förändringar. Sedan går vi till varje nämnd och de plockar ner det på sin nivå.

– Det handlar om att förstå hela kedjan av indikatorer. När man tittar på övergripande indikatorer rör de sig ofta väldigt lite. Man måste titta på långa tidsserier.

Hur ofta revideras de?

– De revideras årligen. Vi behöver justera, se om vi har missat något. Vi gör förstås fördjupningsanalyser, till exempel fördjupning om barn och ungas situation. Generellt är det svåraste att få till en bra förståelse för indikatorerna, att använda sig av dem och ha tid att analysera dem. Kan vi verkligen se effekter av vårt arbete?

Är arbetet tidsatt på något sätt? I så fall hur?

– Det är tidsatt eftersom vi har en planperiod. Den är alltid treårig, men revideras årligen. Ska man till exempel ta sig an klimatmålet 2030 så behöver man ta ner det i delmål och jobba med det så.

– Nämnder och bolagsstyrelser har uppföljning tre gånger per år. Då statusrapporterar de med rött, gult och grönt. De tidsätter också sina egna aktiviteter. Om vi tar att budgeten ska vara jämställd som exempel, så kanske någon säger att de ska vara klara 2021 och någon annan tror på 2023. Då statusrapporterar de utifrån sin egen tidplan.

– Alla behöver inte vara klara samtidigt. De har kanske andra saker de måste prioritera.

Hur hanterar ni målkonflikter?

– Vi försöker identifiera målkonflikterna och vara medvetna om dem. Sedan handlar det om prioritering, säger Maria Ahrgren.

I första hand försöker kommunen minimera målkonflikten. Men går inte det så måste ett beslut till om vad som ska prioriteras. Och prioriteringarna får inte vara huggna i sten.

– Om man gör detta för sällan så kan hela arbetet tippa över i någon riktning. Men vi har en årlig cykel, så vi kan ha en bra dialog och prioritera om hela tiden. För det är vad som krävs, säger Maria Ahrgren.

Hur jobbar ni framåt?

– Vi vill bli bättre på att se effekter. Idealet är att redan innan det fattas beslut ha gjort en nyttoanalys, men vi är inte riktigt där än. Det vore intressant att utveckla för vår verksamhetsplanering. Vi vill också säkerställa en innovationsledning som sätter fokus på våra prioriterade områden så att vi tydligt kopplar våra metoder och medel att verka och jobba för det.

– Det gäller att använda metoderna för verksamhetsutveckling, innovation och projekt mer strategiskt för att skapa effekter där vi ser att det är som allra viktigast. Då kan vi få bättre kvalitet för samma peng, och göra mer nytta för dem vi finns till för.

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Webbinarium

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.