Inga produkter i varukorgen.
Ny studie: Farligt dålig luft på förskolegårdar
Luftkvalitet
Halterna av luftföroreningar på vissa förskolegårdar är farligt höga, och kunskapsläget dåligt. Det visar en studie från Lunds universitet. Luften mättes på tio gårdar i Malmö, och effekterna på barnens hälsa räknades fram. Enligt beräkningarna är luftföroreningarna en bidragande orsak till bland annat astma och bronkit hos barn. Trafiken är boven.
Kommuner behöver ta större hänsyn till barns hälsa vid trafikplanering. Foto: StockAdobe
De gränsvärden som finns för luftkvalitet är framtagna för vuxna. Men barn är ute stor del av dagen och drabbas också av partiklar och andra föroreningar. Nu har Naturvårdsverket tagit fram en rapport om just barn och luftföroreningar, med hjälp av Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.
Varför är det extra viktigt med luftkvaliteten för små barn?
– Det är då lungorna utvecklas, och andra organ, och olika föroreningar kan påverka den utvecklingen. Till exempel får man astma mycket lättare som barn än som vuxen. Sedan är också barn lite mer aktiva, så de andas mer i jämförelse med kroppsvikten. Det gör att de får i sig luftföroreningar mycket lättare än de vuxna, säger Siiri Latvala, handläggare på Naturvårdsverket.
Luftföroreningar mättes på tio förskolegårdar
I studien mättes luftkvaliteten på tio förskolegårdar i Malmö, alla i utsatta lägen med tanke på just luftkvaliteten. Enligt rapporten kunde man mäta upp partikelhalter som var högre än miljömålen för både PM 2,5 och PM 10 under våren och sommaren 2019. Men 2020 förändrades läget.
– Under studieperioden kom covid-19-restriktionerna. Då kunde vi se att trafiken minskade väldigt mycket i Malmö, och en minskning i partikelhalterna. Så partiklarna verkar vara främst från trafiken. Man skulle nå bättre nivåer av partiklar med minskad trafik, konstaterar Siiri Latvala.
Trafiken är boven
Den lokala trafiken verkar vara boven i sammanhanget, och forskarna skriver i rapporten att ”det krävs omfattande åtgärder och inskränkningar i trafikmängd kring förskolorna och i stadsmiljön som helhet för att miljömålen avseende partiklar ska kunna uppnås”. Forskarna har dock inte kontrollerat hälsan hos barnen på de aktuella förskolorna, utan den delen av resultaten är teoretiskt beräknad.
– Vi har kopplat haltminskningar till en hälsoriskbedömning. Utifrån andra studier som man har gjort kunnat med dos-responssamband har man kunnat räkna ut att om halterna minskar till en viss nivå, så minskar till exempel astmafallen med en viss mängd. Vi har försökt sätta mått på minskningarna, så att man lättare ska se vad de innebär hälsomässigt, säger Siiri Latvala.
Bidrar till lång rad av sjukdomar
Forskarna har räknat ut att luftföroreningsnivåerna i Malmö bidrar till bland annat bronkit, låg födelsevikt, astma och havandeskapsförgiftning. Störst inverkan har föroreningarna när det gäller bronkit, då forskarna ser att föroreningarna bidrar till så många som 20 procent av fallen.
Blev du överraskad över resultatet?
– Ja, litegrand, det måste jag säga. Att det ändå var så mycket, säger Siiri Latvala.
Kommunerna har idag inga krav på sig att mäta luftkvaliteten på just förskolor. Det finns inte heller några särskilda riktlinjer för luftkvaliteten på förskolegårdar, och inga luftkvalitetsmål som är anpassade för barn. Siiri Latvala skulle vilja se ett ökat intresse och höjd kunskapsnivå i frågan hos stadsplanerare.
– Jag skulle vilja se att vi tar hänsyn till barnperspektivet bättre i stadsplaneringen. Det skulle till exempel kunna vara att vi utför mätningar på förskolegårdar. Det gäller både när vi planerar nya förskolor och där vi har förskolor. Det är ytterst få kommuner som har gjort mätningar kring förskolor eller där man planerar att ha nya förskolor. Sådana mätningar är en sak som jag skulle vilja se.
Här finns rapporten att ladda ned.
