SCB lanserar Agenda 2030-statistik

– Vi har länge velat lägga upp indikatorerna på webben så att man kan botanisera själv. Det blir en sorts plattform för den indikatorbaserade uppföljningen, säger Sara Frankl, SCB.

Hon förklarar:

– En del indikatorer är bra ett nyckeltal, eller ja/nej, men någonstans 130 till 140 indikatorer har tabeller och diagram kopplade till sig. Det har varit ett mycket större jobb än vad någon kunnat tänka sig, säger hon.

Mer Agenda 2030-statistik finns

Projektet tog fart när regeringen utsåg Gabriel Wikström till nationell samordnare för Agenda 2030. Då sköt politiken nämligen även till pengar för att utveckla den digitala redovisningen av uppföljningen.

Myndigheten har gott om statistik som inte kommer att synas i det nya upplägget. Däremot kan verktyget komma att utvecklas framöver.

– Man kan fortsätta att utveckla detta och lägga ut fler indikatorer. Men det handlar ju också om finansiering. Vi hoppas kunna lägga ut fler, kanske nästa år. Det finns också en utvecklingspotential kring verktyget, säger Sara Frankl.

Går ej att aggregera

En sak som SCB inte har kunnat göra är en sammanfattning av alla data. En sådan skulle kunna ge en överblick över utvecklingen totalt sett.

– Eftersom vi använder en massa olika statistik går det inte att aggregera. För att göra det behöver man bygga någon sorts index, och då krävs policyartade beslut. Det måste vara klart vad som egentligen är målet för varje delmål. Då krävs att någon sätter ner foten och bestämmer vart vi ska nå, och det kan inte vi göra själva på SCB, säger Sara Frankl.

Svårt att beskriva måluppfyllelse

Sara Frankl menar att Sverige ligger bra till när det gäller uppföljningen, men att det finns mer att göra när det gäller att beskriva måluppfyllelse.

– Det kan vara svårt att få överblick, att säga på målnivå var vi ligger bra till och var vi ligger sämre till, säger hon.

Rapporteringen från SCB till regeringen hittills har gjorts i form av rapporter baserade på indikatorer. Den senaste rapporten, Lämna ingen utanför, handlade om ojämlikhet i samhället och tog upp olika exempel kring inkomstskillnader, valdeltagande och utsatthet för Covid-19.

Tydligare delmål behövs

Tydligare delmål med målnivåer för Sverige vore en fördel, tycker Sara Frankl. När det gäller ekologisk hållbarhet finns det sådana i form av det nationella miljömålssystemet.

– Det området är rätt bra. Där kan vi faktiskt säga utifrån statistik och andra analyser, att om det fortsätter så här så kommer vi inte att kunna uppfylla Sveriges miljömål. Men på den sociala sidan finns det en hel del otydligheter.

Näringslivet en viktig aktör

Man kan lätt tro att uppfyllandet av Agenda 2030 skulle vara en uppgift framför allt för den offentliga sektorn. Men mycket av den statistik som ligger till grund för uppföljningen kommer i själva verket från näringslivet.

– Väldigt mycket statistik är insamlad från företag. Det handlar om BNP, men även många andra indikatorer är baserade på företagsstatistik. Som det ser ut nu så tittar vi inte på branscher i någon stor utsträckning, eller hur olika typer av företag bidrar till måluppfyllelse. Vi tittar mer på vad som händer i samhället och sedan får man dra linjerna bakåt till olika aktörer.

– Men det finns initiativ internationellt. Jag vet att Polen har tagit fram en indikatoruppsättning för näringslivet som de rapporterar på. Något sådant initiativ har vi inte i Sverige, säger Sara Frankl.

SCB:s uppdrag att samordna den nationella uppföljningen av Agenda 2030-indikatorerna slutar vid årsskiftet. I oktober ska myndigheten lämna in ett förslag till regeringen på hur arbetet ska drivas vidare.

Riksdagen klubbade Agenda-plan

I december fattade riksdagen beslut om Agenda 2030. Enligt propositionen som ligger till grund för beslutet har Sverige redan både lagstiftning och mål ”som väl motsvarar Agenda 2030” på plats i hög utsträckning. Implementeringen handlar mycket om att se till att de mål som riksdagen redan beslutat om faktiskt nås.

Enligt propositionen ska arbetet med målen följas upp och redovisas till riksdagen av regeringen. Av propositionen framgår att uppföljningen är viktig för att man ska kunna se om utvecklingen går åt rätt håll. Enligt själva agendan har uppföljningen dessutom funktionen att stater ska kunna hållas ansvariga för att förverkliga agendan.

Kerstin Blom Bokliden, miljöexpert på SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) kommenterade riksdagsbeslutet så här på miljo-utveckling.se:

– Det är ett jättebra beslut. Med det får Sverige en sammanhållen strategi för arbetet med agendan.