Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Agenda 2030: Uppsalas hållbarhetsresa

Långläsning Uppsala kommun prisades 2019 för sina framgångar med Agenda 2030, men arbetet fortsätter att utvecklas. Genom samverkan, delaktighet och engagemang vill kommunen ta de globala målen ett steg till.

Agenda 2030: Uppsalas hållbarhetsresa
Laura Hartman, chef för hållbarhetsavdelningen i Uppsala kommun. Foto: Peter Knutson

Vi möts utanför kommunens tillfälliga lokaler, precis vid järnvägsstationen i Uppsala. Snön hänger i luften och det är glest mellan människorna. Husen är höga och arkitekturen sticker ut. Det byggs mycket i Uppsala, både fysiskt och organisatoriskt.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Bygge pågår

På andra sidan spåren pågår uppförandet av det nygamla stadshuset. Byggplatsen är omgärdad av staket, taggtråd, gallergrindar och byggbodar. Men lyfter man blicken syns en rostbrun fasad med stora fönster.

Hit ska kommunledningskontoret flytta, förhoppningsvis senare i år. Det ursprungliga huset, som stod färdigt på 60-talet, blev aldrig mer än halvklart eftersom pengarna tog slut. Nu ska det äntligen kompletteras.

Ambitiös hållbarhetsplan

Fakta

Uppsalas fyra fokusområden 2021

  • Klimatutsläpp (fossilfritt 2030)
  • Trygghet
  • Likvärdig skola
  • Jobb och företagande.

Av dessa berör de två första hållbarhetsavdelningen.

Projektet har en ambitiös hållbarhetsplan, med skrivningar om bland annat energieffektivitet, tillgänglighet, biologisk mångfald, arbetsrätt och ekonomi. Laura Hartman tittar upp på huset.

– Vi vet att vi kommer att bli granskade på det här, säger hon med glad min.

Fick nyskapad tjänst

Det har gått ett drygt år sedan hon tillträdde den nyskapade tjänsten som avdelningschef för hållbarhetsavdelningen. Tidigare hade kommunen en avdelning för social hållbarhet, och en för ekologisk hållbarhet. Laura Hartman är nationalekonom med lång erfarenhet av både forskning, konsultuppdrag och statliga uppdrag, bland annat som ordförande i Tillitsdelegationen.

Uppsalas höga ambitioner inom hållbarhetsområdet lockade henne.

Tuffa klimatmål framåt

Att ambitionerna är höga, märks bland annat på klimatmålet, ett av kommunfullmäktiges fyra fokusområden för året. Där fattade kommunen nyligen beslut om att minska klimatutsläppen med 10 till 14 procent per år fram till 2030. Hittills har minskningen varit en till två procent per år.

– Målen – fossilfria 2030 och klimatpositiva 2050 – är helt i linje med Parisavtalet. Ska vi nå dem så behöver minskningstakten öka. Det gäller Sverige som helhet, och det gäller Uppsala, säger Laura Hartman.

Målet gäller Uppsala geografiskt, inte bara kommunens egen verksamhet.

– Därför är aktörssamverkan så viktigt. Kommunen har inte rådighet över allt själv. Men kommunen måste föregå med gott exempel. Vi behöver jobba brett med bygg- och anläggning, energifrågor, transportfrågor, livsmedelskedjan, upphandling… Det finns en massa saker som vi behöver göra.

Tre viktiga områden

Kommunen har identifierat tre områden som kommer att få extra uppmärksamhet kring sin klimatpåverkan framöver. Det handlar om bygg- och anläggning, transporter och energi.

– Till exempel plasten. Där har vi kommit ganska långt, men den stora delen plast är på byggsidan och där finns det mycket kvar att göra. Sedan är det transporter i stort. Det är ett knivigt område. Det handlar om att ställa begränsande krav, och det är inte helt enkelt. Då är det desto viktigare att vi som hållbarhetsavdelning kan förse de förtroendevalda med bra underlag så att de kan fatta faktabaserade beslut, säger Laura Hartman.

Sist men inte minst handlar det om att engagera kommuninvånarna.

– Inte minst när det kommer till konsumtion är det ju kommuninvånarna som har makten över klimatfrågan. Vi vill lyssna och ha dialog.

Uppsala har gott om cyklister – men når ändå inte klimatmålen för transporter. Foto: Peter Knutson

Topprankad kommun

Stadshuset ligger precis vid den gamla centralstationen. Här passerar tåg, bussar, cyklar och gående. Alla är på väg någonstans, precis som Uppsala kommun. För trots att kommunen 2019 rankades som bästa kommun i Sverige på Agenda 2030, är det lång väg kvar. Maria Ahrgren är planerings- och kvalitetschef på kommunen. Hon minns hur snabbt det gick efter mötet i FN:s generalförsamling 2015, då hållbarhetsfrågan lyftes.

– Redan 2016 började vi titta på att integrera Agenda 2030 i den ordinarie styrningen. Det var gynnsamma förhållanden eftersom Uppsala kommun precis påbörjat en omfattande utvecklingsresa för att skapa en mer sammanhållen styrning av kommunen. Vi gjorde omfattande förändringar, från 74 valbara inriktningsmål till nio stycken som gällde alla verksamheter. Vi mappade dem mot Agenda 2030 både på mål- och delmålsnivå. I årsredovisningen 2017 gjorde vi en sammanvägd bedömning av vår måluppfyllelse för Agenda 2030, berättar hon.

Ledarskap och organisation påverkas

Förändringarna är genomgripande. Dels påverkas mål, styrdokument och uppföljning. Men också ledarskap och organisation. Om dokumenten visar målet och föreslår vägen dit, så är motorn Uppsala kommuns 18 000 anställda, näringslivet och invånarna. Och det är Laura Hartman, Maria Ahrgren och deras kollegor som ska försöka få fart på maskineriet.

Vi lämnar centrala Uppsala och beger oss söderut, mot Gottsunda, för säkerhets skull i varsin bil. Längs hela vägen löper en cykelbana, och på den rullar en rad av cyklar bredvid personer som är ute och promenerar.

Det pågår mycket arbete med att bryta mönstret

– Det pågår mycket arbete med att bryta mönstret och minska segregationen i staden. Vi jobbar mycket med de södra stadsdelarna genom den fysiska planeringen, säger Laura Hartman, när vi parkerat.

Ny stadsdel

Ett exempel är stadsdelen Rosendal, som ligger längs vägen mellan centrum och Gottsunda. Här växer färgglada flerbostadshus fram, och området ska bli en förebild både socialt och miljömässigt, är tanken.

– Det är vår kronjuvel, framför allt vad gäller ekologisk men också social hållbarhet, säger Laura Hartman, inte utan stolthet.

Förskola i villaområde

I Gottsunda landar vi – lite förvånande – mitt i ett villaområde. Bilden av ett stökigt miljonprogram med hög brottslighet känns avlägsen, men så är det inte. Gottsunda är ett av Sveriges cirka 60 särskilt utsatta områden, och centrum gömmer sig på andra sidan en backe. Här ligger förskolan Växthuset, en ganska typisk förskola med avdelningarna Ärtan, Bönan, Citronen och Melonen, alla i låga träbyggnader runt en inhägnad gård.

Anna Bergström. Foto: Peter Knutson

Anna Bergström har arbetat här i fyra år, och är sedan i höstas förskolans rektor. Hon kom från förskolan Ekudden och en verksamhet med stark hållbarhetsprofil. Redan kring millennieskiftet hade pedagogerna där börjat jobba med Agenda 21, diskuterat Brundtlandkommissionen och satsat mycket på hållbar utveckling.

– Jag hade jobbat mycket med hållbar utveckling. Så när jag kom till Växthuset, där man inte hade jobbat aktivt med just hållbar utveckling som ett mål för sig, så kände jag att jag hade mycket att jobba med, säger hon.

Sopsorteringens betydelse

Hon insåg snabbt att utmaningarna var helt andra än vad hon hade föreställt sig.

– Det kändes inte rätt av mig att stå och prata om att bli bättre på att sortera sopor, för man hade helt andra problem som var mycket mer angelägna. Här fanns en stor andel nyanlända barn och familjer som inte pratade svenska, och pedagoger som inte var födda i Sverige och saknade relationen till natur och miljöarbete. Där stod jag och var väldigt frustrerad över att det var oordning i soprummet och att man slängde allt i brännbart. Jag insåg att jag kom ingen vart, säger Anna Bergström.

Laura Hartman och Anna Bergström på förskolan Växthusets gård. Foto: Peter Knutson

Satsade på demokratifrågor

Förskolan började arbeta med demokratifrågor kopplat till uppdraget, och gick från vuxenstyrd till en mer demokratisk verksamhet.

– Det var så tydligt eftersom vi har pedagoger som vuxit upp i länder där de inte har demokrati. Det var väldigt nyttigt för oss som är uppvuxna i Sverige att höra de berättelserna och deras syn på demokrati. För vi tar det väldigt för givet, säger Anna Bergström.

Efterhand började förskolan att arbeta mer med naturen.

Innan gick man nästan bara till lekparker.

– Innan gick man nästan bara till lekparker. Det fanns ett motstånd och en osäkerhet att i gå till skogen. Den var främmande, barn kunde skada sig, djur kunde bitas. Vi satte upp mål som att alla barn får gå till skogen minst en gång i veckan och att våra pedagoger ska bli tryggare i skogen, säger Anna Bergström.

Allt större naturintresse

Det blev en positiv spiral. Pedagogernas nyvunna kunskaper ledde till ett ökat naturintresse.

– Jag ser tydligt att pedagogerna börjar bli genuint intresserade. Då kan man börja ta tag i det här med plasten och sopsortering. Det som tidigare var checklistor, börjar man få en vilja för, säger Anna Bergström.

Knepet är att skapa en djupare förståelse. Men själv blir hon fortfarande emellanåt upprörd över de utskick som kommer från den centrala administrationen.

– Jag kan själv bli otroligt provocerad av sådana saker som att förskolan inte ska använda glitter. Jag menar, när vi har sådana otroliga problem i samhället så ska våra treåringar inte få använda glitter… De får ta konsekvenserna av att vi flyger och allt industrierna spyr ut, det gör mig genuint förbannad, säger hon, och skyndar sig att tillägga att hon trots känslostormen inte är för glitter, och att det är bra att få information om vad man kan göra. Ilskan handlar om rättvisa.

Hållbarhetsarbetet – vad ska det leda till?

– Jag hoppas ju att de här barnen som vi har nu, att de tar för sig och känner att de kan påverka. Att de är en del av samhället. Att de räknas. I Gottsunda har vi problematik av utanförskap, det finns gängkriminalitet och ungdomsbrottslighet. Jag vill att barnen ska få en värdegrund att stå på, och att de känner att det finns en vuxenvärld som lyssnar.

Och om du får besked om att klimatutsläppen ska minska med tio procent per år?

– Då känner jag att det inte angår mig. Det är jättebra att de tar fram övergripande mål, men de måste ju brytas ned så att de inte blir för abstrakta, säger Anna Bergström.

Och så blir det. Det nya målet om ökad takt i klimatarbetet finns i alla styrdokument, där indikatorer och mål finns. Styrdokumenten är viktiga eftersom det är utifrån dem som uppföljningen sker. Men sedan gäller det att få hela organisationen med på tåget.

– Den politiska viljan finns, och det tror jag är A och O. Men även om vi har politiker som sätter upp ambitiösa mål så är det inte självklart att det blir av. Det behövs en genomslagskraft i organisationen, säger Laura Hartman.

Vill skapa samverkan

Uppsala arbetar med att skapa samverkan mellan förvaltningar och kommunala bolag. Alla sitter i samma koncernledningsgrupp och arbetar mer och mer som ett team. Just samverkan, att undvika stuprör, är en framgångsfaktor när hållbarhetsarbetet integreras.

Laura Hartman betonar uppföljningens roll för organisationen. Det handlar inte bara om att få koll på effekterna på till exempel klimatutsläppen.

– Minst lika viktigt är hur man använder indikatorerna. Hur skapar vi den lärande organisationen där vi tillsammans, i olika forum som till exempel arbetsplatsträffar, tittar på uppföljningen?

Uppföljning som redskap

Ett vanligt problem är att uppföljningen inte når hela vägen fram. Data samlas in, men det blir ingen förflyttning.

– Ofta är felet att man inte får alla berörda tillräckligt delaktiga i analysen. Det blir bara en rapport som en ekonomiavdelning skriver. Det är viktigt att organisationen själv tar ansvar för sin uppföljning, och ju längre ut i organisationen man kan trycka det, desto bättre tror jag att man kan få till en förflyttning, säger Laura Hartman.

– Uppföljning handlar minst lika mycket om att få till själva arbetssättet, som att se vilka indikatorer man ska mäta.

Vilket är ditt bästa tips för att uppnå delaktighet?

Fakta

Tips och råd för Agenda 2030-arbetet

1. Krångla inte till det. Alla jobbar redan med att planera och följa upp. Arbeta i de system som redan finns.

2. Börja enkelt. Var står vi nu? Vad gör vi redan?

3. Börja med det som känns mest angeläget. Helheten kommer att komma.

4. Skapa systematik efterhand som arbetet pågår.

5. Synliggör. Fokusera på effekter, inte om projektet är klart eller ej.

– Det är tusendollarfrågan! Man behöver börja med att ha en högsta ledning, politik och tjänstemannaledning, som verkligen uttrycker den här viljan och ambitionen. Man behöver en styrning och uppföljning som bygger på sådana här principer. Men sedan måste man naturligtvis träna ledarskapet och utforma arbetssätten utifrån den styrningen, säger Laura Hartman.

– Istället för att kräva in data och skicka vidare uppåt så samla ihop människor och ställ frågan, hur går det för oss? Vad är det för indikatorer vi behöver hålla koll på? Vad behöver vi göra annorlunda?

Agenda 2030

Jag ber henne att skriva något i nysnön på fontänen, mitt framför Uppsalas gamla stationsbyggnad. Laura Hartman funderar länge. Vad klottrar chefen för hållbarhetsavdelningen i snön? Till slut har hon bestämt sig och klättrar över kanten, ner i den torrlagda fontänen.

Agenda 2030, skriver hon.

Resan går vidare.

Laura Hartman om Agenda 2030

Laura Hartman skriver i nysnön: Agenda 2030. Foto: Peter Knutson

Hur ser du på Agenda 2030 – är det verktyg, utmaning, mål?

– Till viss del är det både mål och verktyg, men i huvudsak mål och ganska visionära mål. I alla fall de 17 målen är väldigt övergripande, något som man måste göra till sina egna mål i organisationen där man verkar. Men de är lite som ett verktyg också, kanske vissa mer än andra. Till exempel partnerskapsmål och genomförande säger något om hur man ska åstadkomma förändring. För att uppnå de globala målen så behöver vi få ett delat engagemang och delaktighet med såväl medborgarna som andra organisationer.

Vad är bra med Agenda 2030?

– Det är väldigt lätt att ställa sig bakom målen. Målen i sig är inte partipolitiskt färgade, däremot kan medlen för att uppnå dem förstås vara det. Det är viktiga mål för vår fortlevnad, och det är viktigt att ha en sådan global agenda som vi kan samlas kring. Då kan vi uppnå metoder för att jobba med målen tillsammans istället för att alla organisationer sätter upp egna mål. Vi kan utbyta erfarenheter, lära av varandra, ha ett gemensamt språk.

Vad är mindre bra?

– Jag skulle inte vilja säga att något är dåligt med Agendan. Men det är inte alla gånger enkelt. Det ställer höga krav på att hålla ögat på många bollar samtidigt. Målen är integrerade och odelbara. Vi får inte i vårt arbete med miljömässig hållbarhet glömma bort jämlikhetsaspekter, och kanske vidta åtgärder där vi ökar ojämlikheten mellan individer, till exempel.

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Webbinarium

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.